Att ha en svenskregistrerad bil i Spanien

Har allt mer den sista tiden förfasats över inlägg på Facebook när det gäller diskussioner om var, när och hur man bör eller måste Spanskregistrera sin bil som befinner sig i landet, samt vad som gäller med besiktning. Gissningar och uppenbar missinformation sprids och blir till slut felaktiga och potentiellt mycket dyrbara sanningar.

Skall därför en gång för alla försöka förklara hur lagstiftningen ser ut, till fromma för de många Svenskar som har en bil här. Lyssna och lär. Snälla… Var dock uppmärksamma på datumet när inlägget skrivs, då lagstiftningen är under förändring.

En gång i tiden, för bara några år sedan, var inte den Svenska Transportstyrelsen uppkopplad elektroniskt med den Spanska motsvarigheten DGT och polisen. DGT eller den Spanska polismyndigheten var inte heller uppkopplad mot den Svenska. Böter för fortkörning, rattfylla och felparkeringar tog evinnerlig tid och med stora problem att inkräva hos de Svenska fordonsägarna om det ens var möjligt. Det var lite Vilda Västern med en svenskregistrerad bil i Spanien. Diverse kommersiella inkassoföretag fick ibland den otacksamma uppgiften att på bästa sätt förhoppningsvis lyckas med att inkräva böterna för respektive Spansk Region. Så är det alls icke nu, men är en allt för lång historia att gå in på detalj här.

Ett gott råd i all välmening, kör aldrig en bil obesiktigad, onykter, för fort eller parkera fel, för dem hittar dig utan problem numera och kommer att inkräva böterna med en minutiös precision. En obetald fortkörningsbot eller vilken annan bot som helst, går numera automatiskt till Kronofogden om den inte betalas, genom ett nytt och förenklat EU-förfarande. Det går inte längre att, som var enkelt för några år sedan, smita från böter som utfärdats i ett annat EU-land genom att t.ex. strunta i att hämta ut rekommenderade brev från utlandet. En väsensskild skillnad mot för bara några år sedan.

Kortfattat kan man säga att den Spanska motsvarigheten till Transportstyrelsen och den Spanska polisen har avsevärt större möjligheter idag att samarbeta och har numera genom direktaccess tillgång alla EU-länders Nationella Trafikregister.

Kommer att i kronologisk ordning försöka förklara de vanligaste och allvarligaste missuppfattningarna:

Påstående: Om en Svenskregistrerad bil befinner sig mer än 183 dagar i Spanien (mer än ett halvt år) är man skyldig att Spanskregistrera den.

Nej, nej, nej… En bil är inte en fysisk person som är skyldig att skatteregistrera sig i Spanien om den vistas här mer än 183 dagar om året. Enligt både EU-lagstiftning, Spansk Nationell och Svensk lag finns det ingen tidsgräns för hur länge ett Svenskt eller f.ö. annat utlandsägt fordon får vara i Spanien. Skulle dock ägaren befinna sig i landet mer än 183 dagar om året, skall man skattskriva sig, varefter även bilen då skall vara registrerad i samma land. Lagstiftningarna innebär därför att de flesta semesterfordon inte behöver registreras i landet de befinner sig i. Dock kan det möjligen, men är ytterst tveksamt, i vissa Spanska regioner finnas lokal lagstiftning som anger annat, men det finns i vart fall inte i Alicante- eller Malagaregionen.

Om någon läsare skulle kunna hänvisa till en lokal lagstiftning som anger annat, skulle det vara mycket! uppskattat med en kommentar. Transportstyrelsen ger däremot uppgifter på sin hemsida om detta som uppenbart och otvetydigt är felaktiga, att en bil skall registreras i landet där den huvudsakligen används. Det finns inget som helst lagstöd för det överhuvudtaget. Efter mejlkontakt med en specifik förfrågan, bekräftar de uppgifterna jag angett ovan samt felaktigheterna på deras hemsida. Trots det, tar de sig tyvärr inte tid för att ta bort eller rätta skrivningen. Deras skrivning tror jag är en av huvudanledningarna till att det sprids så många felaktigheter om detta på nätet. EU-lagstiftningen anger klart och otvetydigt att huvudregeln är att en bil skall vara registrerad i det land där ägaren är bosatt.

Man har dessutom rätt att fritt välja att registrera en bil i alla EU-länder trots att man inte är skattskriven (folkbokförd) där, som t.ex. i Spanien. Förutsättningen är att man har en fast adress, vilket är fallet om man har ett semesterboende som man hyr en längre period eller äger. Ytterligare en förutsättning, förutom detta, är att man har ett Spanskt NIE-nummer. I Sverige heter det f.ö. Samordningsnummer.

ITV i Spanien

Påstående: Det går bra att besiktiga en Svensk bil i Spanien och köra med den här, trots körförbud i Sverige, bara den är besiktigad på ITV, motsvarande den Svenska bilbesiktningen. Körförbudet gäller bara i Sverige.

Nej, nej nej… En bil som har körförbud i ett EU-land har automatiskt körförbud i hela EU, trots att körförbudet är utfärdat i landet den är registrerad i. Det är endast myndigheten/förvaltningen i det land där bilen är registrerad som kan utfärda körförbud på grund av utebliven kontrollbesiktning och ingen annan, men innebär alltså inte att körförbudet inte gäller i andra länder.

Sedan EU-undantaget för utlandsbesiktning avskaffades för Svenska bilar i september-oktober 2022, finns det idag ingen annan möjlighet än att besiktiga bilen i Sverige. Undantag ges inte längre, ännu, men kan kanske eventuellt komma att förändras genom förnyad EU-lagstiftning, samt att det möjligen kommer att etableras Svenska besiktningsföretag i Spanien som samarbetar med den Svenska Transportstyrelsen. Den Svenska Fordonsslagen utesluter inte en möjlighet till detta. Samtliga Svenska besiktningsföretag skall dock vara ackrediterade, godkända, av Swedac samt att det skall ske en årlig revision. Ackrediteringen och den årliga revisionen sker både skriftligt och med personliga besök och inspektioner på anläggningen. Dessutom måste företaget vara en Svensk juridisk person (ett företag), med huvudkontor i Sverige.

Huvudsakligen är det en fullständigt felaktig uppfattning att en Spansk besiktning av en svenskregistrerad bil skulle vara giltig för en bil som har körförbud i Sverige. Det kan bli en mycket dyrbar erfarenhet. Det är aldrig tillåtet att köra en Svenskregistrerad bil med körförbud i Spanien, hur väl den än har gått igenom ITV. De som tror att körförbudet gäller endast i Sverige har tyvärr helt fel. Körförbudet gäller i hela EU, men är utfärdat av en Svensk myndighet, Transportstyrelsen.

Diskussionen huruvida en svensk hel/halv/trafikförsäkring, eller garageförsäkring gäller när den finns eller körs i Spanien med körförbud lämnar jag delvis därhän, då det är olika för respektive försäkringsbolag, men huvudsakligen är ett Svenskt trafikförsäkringsbolag enligt lag är skyldiga att utfärda åtminstone en trafikförsäkring enligt Trafikskadelagen (1975:1410) och försäkringsrörelselagen (2010:2043), för ett fordon som inte är avställt, men har körförbud. Det följer logiskt och analogt skrivningen i den Svenska lagstiftningen, som anger att det är tillåtet att köra ett fordon med körförbud till reparation eller besiktning, så länge bilen är trafikförsäkrad.

Ett kryphål är dock lagtexten i den Svenska fordonsslagen som anger, att trots körförbud får bilen köras kortast lämpliga sträcka till verkstad för reparation eller besiktning. Den Spanska polisen är ofta medvetna om detta, då det samma gäller för flera andra EU-länder, dock inte för Spanskregistrerade bilar. Det finns numera ett flertal och alldeles färska exempel på att obesiktigade utlandsägda bilar har fått lämnats på plats och sedan bogserats bort till en uppställningsplats, vilket säkerligen kommer att bli vanligare i framtiden. Polisen har som nämnts tidigare numera direktaccess till alla bilregister i EU och kan på några sekunder få reda på om bilen har körförbud eller inte.

Påstående: Jag kan avregistrera min bil i Sverige och parkera den på gatan utanför min fastighet/lägenhet när den inte används.

Nej, nej, nej… En avregistrerad Svenskregistrerad bil, eller inte heller någon annan avställd bil överhuvudtaget får parkeras på offentliga/kommunalt/statligt ägda parkeringsplatser eller gator i Spanien. En bil, även om den är utlandsägd, måste vara besiktigad, inregistrerad, skattad och försäkrad. Ingen enda bil i Spanien får finnas i trafiken, på gator eller parkeringsplatser utan detta. Detta gäller även om den inte körs eller är tänkt att användas på ett tag. Skall en bil parkeras och vara avställd, måste den förvaras på privatägd mark. Den Spanska lagstiftningen är något otydlig, men antyder att marken bör vara inhägnad eller åtminstone klart avskild. Det kan vara i ett stängt privat garage, en privat uppfart med grind vid ett radhus eller villa, gensamhetsparkering som är avgränsad och ägs/sköts av en Comunidad/skötselförening eller en flygplatsparkering.

Den Spanska polisen har outtalat haft överseende med avställda utlandsägda bilar som parkeras på annat sätt, endast av icke lagenlig hänsyn. Främst för att inte störa turismen för mycket, men kommer garanterat att allt mer följa lagstiftningen vilket innebär att de kan beslagta nummerplåtarna eller bärga bort den. Till och med Svenska husbilar med bl.a. kostsam Malusskatt som ställs av när de är parkerade här, riskerar uppenbart att fraktas bort enligt den Spanska lagstiftningen. En husbil kan dock stå avställd och uppställd på en avgränsad camping, men får aldrig avställd parkeras på någon enda av de Spanska offentliga parkeringsplatserna eller gatorna.


Uppgifterna i inlägget är i flera steg verifierade och faktakontrollerade varför bloggförfattaren är relativt säker på att uppgifterna är korrekta.

Lycka till och kör försiktigt!

Spanien 2023-03-16

Länkar:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/fordonslag-2002574_sfs-2002-574

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2019370-om-fordons-registrering-och_sfs-2019-370

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikskadelag-19751410_sfs-1975-1410

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forsakringsrorelselag-20102043_sfs-2010-2043

https://www.boe.es/buscar/act.php?id=BOE-A-2015-11722

Att Spanskregistrera en svensk bil. Hur gör man?

Till slut emigrerade den gamla damen för gott

Metamorfosen är till slut fullbordad. Vår stackars lilla och lite gistna dam, som i flera år kämpat med snö och slask har nu slutligen emigrerat permanent och har fått ett nytt medborgarskap. Vintersulorna lämnades f.ö. kvar, som en hämnd och åminnelse av ett hårt och kallt tidigare liv. Nej, nu skall det njutas av värme och sol och sommartofflorna skall för all framtid användas hädanefter.

I juli 2021 var det stressiga tider. Inte bara med att leta efter en mycket liten bil som överhuvudtaget skulle kunna köras ned i garaget. Hur trånga Spanska garage kan vara, kan bara dem förställa sig som har kört ned i ett sådant.

Mattor uppklistrade på pelare och hörnor, bara för att inte fullständigt repa sönder lacken är som tur är standard. En normalsvensk bil är i stort sett omöjlig att få ned. Min sambo vågar fortfarande inte efter två år varken köra upp eller ned. Det kan i förstone tyckas vara lite klent, men samtliga som vet hur det kan se ut och hur trångt det kan vara, vet mycket väl hur det är och förstår henne fullständigt. Lovar…

Lägenheten var sedan länge överförd och en mängd saker skulle ned. Vi hade nog under några år framöver kanske kunnat ta ned allt partivis under kanske 4-5 flygresor genom att släpa på fullpackade 20 kg resväskor eller alternativt köpa det mesta där nere. Men nej, vi bestämde att vi ville ha en mängd privata och specifikt svenska saker. Saker vi kände till. Det där med släpandet av väskor på flygplatser, hyrbilar och depositioner samt tvivelaktiga och potentiellt mycket dyra hyrbilsrepor och lackskador var inte något för oss. Speciellt inte då vi lyxat till lägenhetsköpet med garage och allt.

Nej, vi ville att det skulle det stå en egenägd alldeles privat bil och vänta förväntansfullt och startklar på oss under semestrarna. Inte en endaste krona skulle de sannolika bucklorna och reporna kosta oss. Det Svenska EU-undantaget för besiktning var ännu gällande. Trots det besiktigades vår lilla och något gistna pärla i förtid i Sverige bara några dagar innan nedfärden. Kanske skulle den sedan ändå köras hem ibland tänkte vi, för att ha en kort semester i Sverige. Men nej. De 300 milen från Sverige till Spanien är många och mycket långa, så vi bestämde att det aldrig skulle bli en sådan lång resa med bil igen.

Stressigt var det. Tidigt på morgonen i slutet av juli kl. 04.00, med en extremt fullpackad bil startade färden. Rödby-Puttgarden avklarades en tidig förmiddag och milslånga köer på Autobahn väntade. I en fruktansvärd asfalstshetta i norra Tyskland, slutade klimatanläggningen att fungera. Totalt och fullständigt. Det var 30 grader ute med klarblå himmel och gassande sol. Över 50 grader i bilen och inte ett moln på himlen. I den oerhörda hastigheten av 5 km i timmen sniglade sig bilen söderut i mer än 4 timmar. Mitt i natten blev det övernattning i södra Frankrike. 7 timmar senare med en enkel frukost i magen bar det söderut igen.

Norra Spanien och ännu varmare. Temperaturmätaren på instrumentpanelen som maximalt kan visa 55 grader klarade inte av att avgöra hur varmt det var i kupén. Den fungerar sedan dess inte som den skall f.ö. och visar numera minusgrader när det uppenbart är mer än 20 grader. Exakt 48 timmar efter starten var bilen framme och nere i ett svalt garage.

Aldrig mer någonsin kommer den att köras norrut igen kom vi överens om. Kände dessutom ett metafysiskt och absolut medhåll från den glödheta svartlackerade plåten på den något ålderstigna bilen.

Några månader senare blev vi på det klara med att något Svenskt besiktningsundantag inte var på fråga längre, varför det var dags att planera för permanent emigration och registrering i det Spanska bilregistret.
Det Spanska språket är inte omöjligt att lära sig. Alls icke, då det ligger nära Italienska, franska och latin, men fick anse oss besegrade då det gällde de snåriga lagtexterna och formaliteterna för att överföra en bil. En Gestoria fick anlitas.

Efter mycket Googlande och goda råd på Facebook, kontaktades ett välrenommerat företag, som f.ö. ligger alldeles i närheten av Carrefour och ITV (Den Spanska besiktningen) i Torrevieja per mejl och vi fick ett prisförslag.

Egentligen var det nog alldeles för kostsamt att genom en Gestoria, eller ens alls omregistrera en så pass gammal dam, men i oktober kördes ändå bilen dit varefter nycklarna överlämnades inför den förestående registreringsbesiktningen. De skötte allt. Absolut allt och inget behövdes göras av någon annan. Det kostade ungefär 30% av begagnatpriset vi gett i Sverige. Hade vi gjort det helt själv kom jag fram till att vi hade sparat ca 250€. Nu kom det att kosta ca 800€ totalt vilket berodde på på att bilen var relativt gammal, mer än 10 år. Skatten beräknas bl.a. på marknadsvärdet.

En nyare bil som bara är några år gammal kan kosta över 3000€ att överföra. T.ex. kostade en Volvo V70 från 2016, totalt 1450€ att överföra enligt uppgifter från en Svensk jag träffade och pratade med på den Gestorian vi båda använde oss av.

Formellt sett är det inte speciellt komplicerat att utan hjälp och helt själv registreringsbesiktiga en bil här, men går inte in på i detalj hur man går till väga. Det blir i vart fall några besök på det lokala Sumakontoret och registreringsbesiktning på ITV, betalningar och kvittoförevisande innan man själv tillåts att tillverka nummerplåtarna, som f.ö. bara tar några minuter, men det är en lång historia som jag utelämnar här. Andra kan detta mycket bättre och vet precis hur man gör. Dock är det nästan obligatoriskt att åtminstone klara av det Spanska språket på en ganska hög nivå.

Kontrollerade bilpriserna i Spanien efter den dyrbara omregistreringen och vad en likvärdig spanskregistrerad bil som vår skulle kosta. Som så många andra Spaniensvenskar kunde vi som en liten tröst konstatera att välhållna och välservade lågmilare är mycket dyrare här än i Sverige.

Några timmar senare skickade de ett SMS om att registreringsbesiktningen var klar och att bilen kunde hämtas. Inga anmärkningar. Bilen gick igenom med rent papper och fick förklarat att de nya registreringshandlingarna och de nya nummerplåtarna kunde hämtas om ca 2 veckor. De erbjöd även servicen att leverera dem hem personligen. Jag valde det förstnämnda. De skulle ringa eller SMS:a när allt var klart. De gjorde så och plåtarna hämtades.

Då bilen formellt sett i det läget var avregistrerad i Sverige, skulle egentligen nummerskyltarna ha satts på innan man körde med den, samt att den skulle vara försäkrad i Spanien. Kontrollerade dock noga innan färden med den Svenska Transportstyrelsen och kunde konstatera att den fortfarande var både registrerad, skattad och försäkrad i Sverige. Det visade sig senare, att det tog mer än två månader innan den blev avregistrerad i det Svenska registret. Vägskatten hade f.ö. Gestorian betalt fram tills nästa skatteperiod som var i maj året efter och ingick i priset.

Dagarna efter var det dags att resa norrut, med flyg som tur var och bilen förvarades i ett slutet garage. Dock oförsäkrad med de Svenska nummerplåtarna fortfarande på. Att ha en avställd och oförsäkrad bil på en spansk parkeringsplats eller gata är förknippat med stora risker för omhändertagande och bortforsling av polisen, vilket jag kommer att skriva mer om i detalj senare. Men i ett ljummet och låst garage två våningar under mark stod den tålmodigt och väntade på oss inför nästa semester.

Hemifrån och i Sverige per mejl blev den försäkrad i ett Spanskt försäkringsbolag. Det var bara att slutligen byta ut nummerskyltarna och köra den varhelst den ville.

Lite till behövdes dock fixas innan det hela har klart. Autogiro för fordonsskatten är ganska bra att ha. Att köra en oskattad bil kan bli mycket dyrt. Förutom böter på upp till 2000€ samt bortforsling till polisupplag, kan registreringsskyltarna beslagtas på plats. Allt detta sker utan undantag om man skulle drista sig till att förutom köra med en obetald skatt även köra oförsäkrat. Vill varna för att polisen är helt obevekliga om de skulle ertappa en bilist med att göra detta. Därför var det lämpligt att ordna med autogiro på skatten såsom redan var ordnat med försäkringen.

Hur gör man då detta? Ganska enkelt faktiskt.

Det finns olika Sumakontor som ansvarar för olika saker. Vissa handhar endast fastighetskatt medan andra fixar mer eller mindre allt annat. Tog en promenad med IBAN numret i fickan noga nedskrivet och gick till ett Sumakontor på adressen Calle Patricio Perez 20 i Torrevieja. Efter en liten och ängslig väntan, då jag trodde att det var obligatoriskt att i förtid boka tid på nätet eller per telefon, vilket visade sig vara felaktigt, träffade jag en mycket trevlig äldre herre bakom en disk som dock inte talade ett endaste ord Engelska.

Med de fåtaliga och garanterat felaktigt uttalade Spanska orden ordnade det sig enkelt: Impuesto sobre vehículos al débito directo. Orden var noga nedskriva på en papperslapp, men han förstod direkt. Några minuter senare, efter noga granskning av legitimation och bankuppgifter och en underskrift på en datorplatta var det hela fixat. Fick dessutom ett kvitto på det.

Kvitto på det fixade autogirot på fordonsskatten

Dock, när jag försökte förklara att jag också ville ha en miljödekal till bilen, havererade det totalt. Till slut var det en annan besökare som kunde förklara på knappändig Engelska att det kunde man göra på något som hette Oficina de Correos. Vad det nu skulle vara hade jag ingen som helst aning om, men det låg bara några hundra meter från där jag var. Fick adressen och sedan hjälp av oumbärliga Google Maps för att hitta fram till vilket visade sig vare ett nästan alldeles ordinärt Spanskt Postkontor.

Bara att ta en kölapp i maskinen på vinst eller förlust, för att sedan stå i kö. Efter ca 20 minuter var det min tur. Den mycket unga mannen bakom disken kunde inte ett endaste ord Engelska, men efter att med en penna uppritat hur jag trodde ett miljömärke såg ut, förstod han vad jag menade och förklarade med hjälp av Google Translate att jag måste uppvisa något som hette “Permiso De Circulation”.

Bara att ta sig hemmåt och hämta rätta papper och återigen fixa en kölapp. Givetvis var jag numera oerhört förberedd efter flitigt användande av Google Translate. T.o.m så pass att jag numera visste att ett miljömärke förmodligen hette “etiqueta ambiental para el coche”, eller i vart fall något ganska snarlikt.

De rätta dokumenten är mycket viktiga i Spanien

Att sedan trycka på rätt knapp på köbiljettmaskinen var inte det lättaste, men så här den den ut:

Köbiljettmaskinen på postkontoret.

Sedan att trycka på rätt benämning för ärendet var rena gissningen, men ser nu i efterhand att man faktiskt kan välja Engelska på den.

Bild på kölappsmaskinens bildskärm

Inget av alternativen när det gällde ärenden för en bil syntes, så av ren tur tryckte jag längst ned till höger på “Siguente” och plötsligt fanns valet “Trámites de vehicolos” och följaktligen skrev den ut en lapp som ser ut enlig nedan:

Kölappen för fordonsärenden på postkontoret

Den mycket trevliga gamla damen kunde garanterat och uppenbart inte ett endaste ord Engelska, men med den enkla meningen “etiqueta ambiental para el coche”, fixades allt på några minuter. Fem Euro fattigare och med min spegelvända etikett på ett papper för uppklistrande på insidan av framrutan, gick jag nöjt hem och behöver numera inte oroa mig för att bilen är oförsäkrad, oskattad eller får böter när vi kör in i områden som kräver en miljödekal. Bara att sätta den nyinköpta dekalen på insidan och undersidan av framrutan på passagerarsidan.

Miljödekal för vår kära gamla dam

Den tidiga förmiddagen blev till en förnöjd eftermiddag när allt var ordnat. Imorgon väntar en ny dag och då det skall letas efter en bilreparatör som kan fixa den havererade klimatanläggningen.

Ytterligare äventyr med ett Spanskt bilägande väntar.


Spanien 2023-03-15

För mer information finns det en mycket bra sida på Sumas hemsida som dessutom är på Engelska och som pedagogiskt förklarar hur man kan ordna med autogiro. Det går tydligen även att göra det per telefon. För att kunna logga in på deras hemsida behöver man BankID från antingen Sabadell, eller Caixa bank. BankID skall tydligen kunna gå att ordna om man besöker någon av de bankerna personligen. Är inte särdeles säker på att dem uppgifterna även gäller för Expats, de som inte är skrivna i Spanien, men det verkar så. Det kan rimligen även bli ytterligare problem om man inte har något konto i någon av dem bankerna.

https://teinteresa.suma.es/en/moocs-sumacademy-en/


Är Torrevieja handikappvänligt?

Efter den svåra bilolyckan på tidigt 90-tal, konstaterade läkaren att jag skulle bli rullstolsbunden långt innan jag fyllde 50. Nu har jag passerat den åldern, sitter inte i rullstol, går ganska obehindrat, men orden finns för alltid kvar i bakhuvudet om att det nog blir så i en framtid i alla fall.

I mer än två och ett halvt år, med otaliga operationer däremellan, tog jag till slut mina första stapplande steg våren 1994. Jag fick trots allt behålla båda fötterna, hyffsat fungerande.

Händelserna formade för alltid mitt framtida liv, där allting sedan dess handlade om att omgivningen skulle vara, eller skulle kunna vara möjligt att handikappanpassa. Även om jag idag ganska obehindrat kan gå flera kilometer ibland när fötterna mår bra, finns ändå tanken om den framtid läkaren stakade ut. Hus och lägenhetsköp skulle hädanefter alltid vara eller kunna bli handikappanpassat.

Erfarenheterna och råden som ges här, är med bakgrund av de egna erfarenheterna. Kan givetvis inte riktigt sätta mig in i hur det är att vara t.ex. permanent ryggmärgsskadad. Dock vet jag väl och har erfarenhet av att vara bunden till en rullstol och inte kunna gå alls, men hjälpligt använda armarna och med muskelkraft kunna flytta/lyfta benen. Den som läser och har avsevärt svårare handikapp, får försöka ha överseende med det perspektivet.

Inlägget skrivs bl.a. men inte alls endast, för att min sambo har en släkting som är ryggmärgsskadad och rullstolsbunden, samt funderar på att köpa något semesterboende i Spanien. Hon har hört (Googlat) om att Torrevieja inte skulle vara handikappvänligt.

Jag håller inte med, även om det finns ett flertal möjliga hinder, vilket dock inte är unikt för just Torrevieja. Däremot har kommunen aktivt arbetat de senaste 30 åren för att försöka göra så gott de kan.

Satt på en strandpromenadbänk ungefär på mitten av den 400 m långa Playa Del Curastranden, när tanken slog mig. Skulle jag kunna komma ned till stranden och bada som rullstolsbunden?

Följ med på fotosessionen och bilda dig en egen uppfattning, för själv tror jag att det det är fullt möjligt.

Playa Del Cura, prästens strand, är den mest centrala stranden i Torrevieja. De första två Fotografierna, efter kartan, är i mitten av stranden norrut och sedan söderut, tredje fotot är skylten som är i den norra ändan. De efterföljande fotografierna är sedan ca 30 m ännu mer norrut från skylten, varefter de i följd alla är är söderut, förbi Cura och ytterligare ca 300 m ned mot hamnpiren. Räknade inte alla rullstolsramperna, men de var i vart fall mer än 5 st.

Först kartan över Curastranden och förbi, där de sista fotografierna togs:

Fotografier norrut och sedan söderut från ungefär mitten av stranden:

Fotografi norrut

Om man tittar väldigt noga på fotografiet, ser man en liten röd “friggebod” där strandvakterna håller hus. Mellan åtminstone maj-september, går det att där låna en rullstol med bredare däck, för att lättare kunna komma ned till vattnet och inte gräva ned sig och “fastna” i sanden, som man gärna gör med en vanlig rullstol, som ju har smala däck.

Cura stranden söderut ungefär från mitten

Skylten som berättar lite om stranden måste ju givetvis fotograferas:

Skylten på den norra delen av Playa Del Cura

Ca 20-30 m norrut från skylten finns den första trärampen ned mot stranden, ytterligare 20m norrut, i ryggen s.a.s. finns den röda “Friggeboden” där det går att låna specialrullstolar under högsäsong. Varför de inte har den servicen under en längre period än maj-september är lite dåligt, då ju många nordbor som har lägenhet och hus är där även på vintern:

30 m norr om informationsskylten och den första rampen.

Ca 20 meter längre söderut hittar man en gjuten ramp som också kan användas av en rullstol:

Gjuten ramp ned till stranden.

På bilden ser man i bakgrunden rampen på den tidigare bilden och den röda stugan där man kan låna en “strandrullstol”.

100 m längre söderut finns ytterligare ramp ned:

Ramp ned till stranden med fotdusch.

Spanjorerna (men många fler förutom Svenskar) är uppenbarligen påhittiga. En liten fotdusch installerad på stranden för att få bort irriterande sand innan de nybadade fötterna får strumpor igen.

Avslutningen av den förra rampen med fotduschen väl placerad

Ca 100 m söderut hittar man nästa ramp:

Ytterligare 100 m söderut.

Jo, 100 m ytterligare söderut så finns ännu en ramp, med en bekväm fotdusch, men jag skulle inte våga åka ned där själv med en rullstol, då den inte är så välunderhållen:

Saknas lite plankor här…

Kommunen har kanske missat eller glömt att underhålla alla ramperna. Jag skulle i vart fall inte vilja åka ned där utan personlig assistans. Ser lite väl dristigt ut att göra det. Man vill ju inte gärna fastna där..

Bilden under är ca 100 m efter Cura, där det även där finns en bra ramp ned:

100 m efter cura, med en ramp ned.

När vi nu lämnat Playa Del Cura söderut ca 100 m, samt tagit oss ytterligare ca 100 m förbi den föregående rampen, finns det ett mycket! bra ställe för en rullstol. Hela platsen är jämn. Gjuten eller med plattor och det finns en ramp nästan ända ned till vattnet.

Plattsatt och gjuten badplats.

Under högsäsong finns det badvakter samt handikappanpassad toalett och en välfungerande dusch, inte bara för fötterna. Under vilka månader de finns där vet jag inte, men kommer att ta reda på det. I vart fall finns det där under maj-september. Bilden under är från samma badplats:

ca 200 m söderut från Playa Del Cura finns denna badplats.

Platsen är mycket lättåtkomlig från strandpromenaden med rullstol. Tror att denna kanske är den bästa och mest lättillgängliga stranden/badplatsen i hela Torrevieja centrum för rullstolsbundna. I vart fall hade jag själv med en rullstol, utan assistans, inte haft några större problem att komma ända ned till sanden och ned till vattnet, även med min “vanliga” rullstol.

Lycka till med era semestrar och var INTE rädda för att åka till Torrevieja, trots att ni kanske behöver en rullstol för att ta er fram.

Spanien 2023-03-14

Det kan bli mycket dyrt att använda parasoll i Spanien

Parasollkriget i Spanien

Att turister handduksreserverar solstolar vid poolen på charterhotell är något som nog alla har sett eller själva gjort när de varit på semester.
Jag skriver lite om det här:

Numera har många hotell regler för detta och försöker få bort fenomenet. Solstolar, där många av dem som största delen av dagen inte används mer än av en handduk. Tyvärr är det ju så, att oftast är det väldigt trångt runt poolen och för få solstolar, så om man vill sola på eftermiddagen finns det ibland inga som är lediga. Finns det några, så kan de mycket väl vara i skuggan, så på ett sätt förstår jag dem som gör så. Att det finns ett liknande fenomen med strandparasoll var jag lyckligt ovetande om, tills för några år sedan.

Hösten 2021 åt jag lunch på en av restaurangerna vid strandpromenaden på Playa Cura i Torrevieja. Kom i samspråk med en Rysk familj med en dotter i 6-års åldern. De hade köpt en lägenhet på fjärde våningen ovanför restaurangen, med en som de målande berättade, fantastisk medelhavsutsikt och sol nästan hela dagen. De hade också fått ett s.k. “Golden Visa” på grund av bland annat lägenhetsinvesteringen. Deras “Golden Visa” innebar att de numera sedan något år tillbaka även var Spanska medborgare.

Det var för övrigt inte första gången jag hade ett längre samtal med en rysk familj som hade blivit Spanska medborgare. Det hade jag haft tidigare, på våren samma år där de förklarade att det var vanligt att de flyttade till ett EU-land, då de inte ville att deras barn skulle växa upp och gå i skolan i Ryssland. I just Torrevieja, men även i många andra Spanska städer, var det mycket vanligt.

Efter ett tag, när kaffet hade kommit in och frun och dottern badade, kom samtalet in på just stranden Cura, där han menade att det under högsäsong hade varit svårt för dem att få en bra plats där. Mannen menade att bl.a. på grund av att han betalat så mycket som han gjort för lägenheten, skulle de ha en egen avgränsad och specificerad yta som bara fick användas av dem och ingen annan. Han framförde även att det också endast skulle vara dem som bor närmast stranden som skulle få använda den. Ett sorts boendepass skulle behöva uppvisas för säkerhetsvakterna som skulle finnas för att spärra av stranden för obehöriga. Han var besviken över att det inte var så här, då det var mycket vanligt på badstränderna i Ryssland.

Sedan några år tillbaka hade de därför, på grund av de tråkiga omständigheterna med avsaknaden av säkerhetsvakter, alltid under högsäsong minst ett parasoll placerat på stranden för att i vart fall försöka få bort några av de “obehöriga badgästerna” och därigenom ha tillgång till sin alldeles egna plats när de ville. Det var dock mycket trist att de ibland försvann. Helt enkelt blev stulna, vilket han var mycket upprörd över. Dock var det inte så kostsamt att köpa nya, vilket de fick göra minst tre-fyra gånger om året och hade numera ett litet lager av parasoll i lägenheten. Ibland när de hade gäster på besök, ställde de givetvis upp fler. Ibland tre-fyra stycken. Han var förvånad över att jag inte gjorde som honom.

Insåg ganska snart att det var bäst att försöka hålla masken och inte gå i polemik med honom angående den krassa inställningen han hade till offentliga badstränder. Vi var uppenbarligen uppvuxna med helt olika perspektiv på tillvaron. Tänkte däremot tyst för mig själv på den Spanska lagstiftningen om hittegods och att man kanske skulle tipsa om att det finns minst ett parasoll på Curastranden som man kan inlämna till polisen, för att någon månad senare kunna kvittera ut utan kostnad.

Även om jag tills nyligen varit helt ovetande om fenomenet, har flera Spanska kommuner däremot uppmärksammat det de senaste åren. “Parasollkriget”, La guerra de sombrillas som det kallas, har lett till att flera kommuner numera ger dem som sätter upp ett parasoll före bestämda tider, eller sätter upp ett och sedan inte använder det under några timmar, dryga böter på mellan 750-3000 €.

Den för Svenska mått mätt höga bötessumman stämmer väl överens med den Spanska rättstillämpningen, att det skall vara mycket kostsamt att bryta mot lagen.

Samtidigt har det anställts strandvakter som har till uppgift att samla ihop de mänger av reservationsparasoll som finns på stränderna och som bedöms aktivt inte användas, för att sedan lämnas in till polisen, där ägarna kan hämta ut dem om de betalar böterna.

Som en strandvakt förklarar:
-Det första jag gör är att se om det finns något annat i närheten, som en väska eller strandtofflor. Finns det något sådant, kan de vara ute i vattnet och bada och då låter jag det stå kvar.

Naturligtvis har parasollreservanterna ett motmedel mot detta och har lärt sig, att om badvakten är lurig, bevakar och väntar några timmar tills någon kommer, förnekar de att det är deras parasoll och tar den avsevärt lägre ekonomiska förlusten av att förlora ett parasoll.

Ibland lägger de också ut något annat billigt i närheten, som en strandkasse och en gammal dagstidning, utslitna strandtofflor eller några strandleksaker väl synligt, för att det skall se ut som om parasollet används.

Människan är helt enkelt uppfinningsrik…

Länk:

https://www.rtve.es/noticias/20220720/guardar-sitio-sombrilla-hasta-3000-euros-multa/2389786.shtml?fbclid=IwAR2Hcp_qpgDnWVcIml2q_9z3yHLy8XLb-LQTSYJm2OVvMVObm79exEjAxd

Hur vi fick alla Svenska kanaler, samt Netflix på vår TV i Spanien, genom en tillfällighet.

Vi hade länge inställningen att man inte ska titta särdeles mycket på TV när man har semester, men vissa dagar kan det ändå kännas skönt att sitta i soffan och slötitta på någon serie samt hålla sig nyhetsuppdaterad.

Kort efter vårt lägenhetsköp i Spanien diskuterade vi om internet och Svenska Tv-kanaler, men kände inte riktigt att vi hade ett särdeles stort behov av det. En ny TV inköptes dock under andra besöket. I husets Kabel TV utbud finns det mer än 60 kanaler, varav samtliga var på Spanska eller dubbade, förutom två Engelskspråkiga som dygnet runt sänder 10-40 år gamla Amerikanska och Engelska kriminalserier odubbat. Ganska roligt att bl.a. återse Kojak och Hill Street Blues förvisso, men det blev lite tråkigt i längden.

På telefonerna loggade vi in och tittade på både på Teliaplay och Netflix, som vi har hemma i Sverige, men har man inte det går det även att i webbläsaren eller genom appar se SVT-play och TV4.

Ja, en telefon har en liten skärm, men det fungerade bra med läsglasögon på. Så har vi länge gjort i vår husbil när vi av olika anledningar inte kan få in några Tv-kanaler. Antingen när vi är utomlands eller befinner oss i antennskugga.
Efter ett tag sneglade jag lite avundsjukt på den relativt nyinköpta 50-tums Tv:n och undrade om det ändå inte gick att få över den lilla mobiltelefonbilden dit på något sätt.

Nästa resa tog jag därför stolt med mig en nyinköpt Cromecast, kopplade in den och försökte förtvivlat få över bilden, men kunde helt enkelt inte lyckas. Vi fick hjälp av flera andra, som inte heller lyckades. Det fick bli som förut, att se nyheter på mobilskärmen och gamla kriminalserier på Tv:n.

Dock tror jag att det finns gott om tekniska snillen som på bara några minuter hade lyckats med det, men inte vi. Googlade förtvivlat både här hemma och i Spanien för att försöka förstå varför. Den enda förklaringen jag kunde komma fram till, är att det förmodligen behövs en Router mellan sändningen från mobiltelefonen och Cromecastenheten, men är lång ifrån säker på att det är så.

Resan efter tog jag med mig en liten bärbar dator som enkelt kan uppkopplas till internet med telefonen, genom att man skapar en mobil hotspot på den. Ett litet lokalt Wifi nätverk som man loggar på med datorn. Allt fungerade utmärkt och jag började att använda datorns större skärm för att se de Svenska kanalerna. Blev riktigt nöjd faktiskt och lite bortskämd med den oerhörda skärmstorleken på 12 tum och att jag inte behövde använda läsglasögon längre för att se textremsorna.

En kväll, några dagar senare satte jag på den stora Tv:n för att titta på några gamla deckare och fick en underlig fråga på skärmen, på Svenska dessutom!

Vill du logga in på Wifi-nätverket?

Wifi-nätverket hade dessutom samma namn som det jag skapat på telefonen. Angav därför koden och en helt ny TV värld öppnade sig.
Plötsligt och av en slump, hade jag exakt samma kanaler på Tv:n i Spanien, som hemma i TV-soffan i Sverige.

Hur det kunde komma sig att Tv:n helt själv hittade Wifi-nätverket och “pratade Svenska” med mig samt hur det fungerar rent tekniskt, har jag ingen som helst aning om. Huvudsaken är att det fungerar.

Otroligt att det kan vara så svårt, men ändå så enkelt ibland.

Sverige 2023-01-20

Har en Spansk ägarförening rätt att förbjuda uthyrning?

Nej, det kan de huvudsakligen inte göra när det gäller en långtidsuthyrning. Dock kan de under vissa omständigheter avbryta hyresförhållandet i förtid. Samtidigt finns det inte en fastställd gräns på längden av hyreskontraktet när det gäller en bedömning av om det är en korttids- eller långtidsuthyrning. Längden av långtidsuthyrningen är med andra ord inte specificerat i lagtiftningen, då detta kan förhandlas fritt mellan hyresgästen och fastighetsägaren. I hyrelagen nämns en normal eller snarare förväntad hyrestid på fem år, viket dock kan skilja sig åt mellan olika regioner, där det i vissa är fyra och andra sex-åtta år. Vid uthyrning till en kommersiell verksamhet är den sju år.

Vid en bedömning är de flesta jurister däremot eniga om att en långtidsuthyrning i vart fall måste vara en period som är längre än 31 dagar, medan andra menar att den bör vara minst två eller tre månader och är uppenbart om den är 12 månader eller längre. Om långtidsuthyrningen är av det kortare slaget, bör annonseringen/marknasdsföringen inte inrikta sig på turism, som t.ex. att annonsera sin lägenhet på hemsidor eller andra publikationer som riktar sig primärt mot turister. Den juridiska bedömningen och tolkningen av detta, handlar i grunden om vad syftet med uthyrningen i grunden är. En god anledning kan vara att hyra ut under lågsässong eller till någon som arbetar inom sässongsindustrin under högsässong. Syftet med uthyrningen får i vart fall inte likna en korttidsuthyrning till turister.

Tyvärr är Spansk juridik ofta svårtolkad och ospecificerad på grund av ett flertal orsaker, som jag inte går in på här just nu, men som gör att det sprids mycket felaktig information på nätet. Inte minst angående detta.

Kanske dock, men inte riktigt säkert, kan uthyrning förbjudas när det gäller korttidsuthyrning som faller under de Regionala lagarna om Turistlicens.

Föreningen måste i vart fall följa ett flertal Nationella lagar, som t.ex. den grundlagsfästa lagen om äganderätt och lagen om horisontella fastigheter. De innebär bl.a. att om man bryter mot stadgarna, kan man inte förlora äganderätten utom i mycket ovanliga extremfall. Däremot kan man få ett temporärt användningsförbud på maximalt tre år, samt få betala skadestånd, men vägen dit är oftast mycket lång och komplicerad.

Sedan en lagändring 2019 i lagen om horisontala fastigheter, Ley de Propiedad Horizontal, LPH, genom ett Kungligt dekretet, 7/2019 – EDL 2019/5763, har diskussionens vågor gått mycket höga. Inte minst efter vissa missuppfattningar av ett avvisande i Högsta Domstolen den 30 april 20021, där föreningen förlorade mot en ägare som ville hyra ut. I det fallet var prövningsansökan som föreningen lämnat in, utformad på så sätt att den nya lagstiftningen inte prövades. Istället prövades det om det är förenligt med lagen att äga en lägenhet i främst kommersiellt syfte och om föreningen har rätt att motsätta sig detta. T.ex. genom att den skulle kunna anses vara en kommersiell fastighet. Domstolen ansåg att när det gäller specifikt uthyrningsinkomster av en fastighet ämnad för boende, vilket en turistuthyrning i grunden är, så strider inte intjänandet mot några lagar. Bostadsenheten anses därför inte vara en kommersiell verksamhet i lagens mening, även om ägaren får intäkter av detta. Därför kan uthyrning med den argumenteringen föreningen anfört, inte begränsas.

Dock har beslutet misstolkats av många stora medier i Spanien, där de gick ut med att det skulle ha varit en prövning av den nya lagtexten och att domslutet skulle förhindra föreningar att motsätta sig turistuthyrning, vilket det inte gällde. Det innebär att den nya lagen ännu inte har prövats av högre rätt.

Anledningen till detta för närvarande oprövade lagvacuum är bl.a. en svårtolkad skrivning i sekt. 12 art 17, som stipulerar ungefär, att om en förening vill begränsa eller villkora ägarnas rätt, när det gäller licensierad korttidsuthyrning till turister, behövs numera ett stämmobeslut där 60 % av samtliga ägare är positiva till detta (förutom Katalonien med 80 %). Tidigare behövdes en enhällighet.

Bl.a. men inte endast eftersom äganderätten är mycket stark, ifrågasätter både jurister och domare dels tolkningen av lagtexten och att den kanske bryter mot grundlagen. I lagskrivningen står det dessutom klart uttryckt, att det rör en begränsning resp. villkorande av uthyrningen och nämner inte någonting om ett förbud.

Sedan införandet av lagen om att ägarna måste ansöka och beviljas licens för att kunna uthyras till turister, en s.k. Turistlicens som blir beviljad av de Regionala myndigheterna där lägenheten finns, bröts detta ut ur den Nationella Hyreslagen som en skrivning att hyreslagen inte är giltig för detta. Att den dessutom är Regionalt reglerad, innebär att de kan skilja sig åt, beroende på var lägenheten finns.

För att ytterligare komplicera frågan, kan det nämnas att sju Regionala Domstolsdomare tillfrågades om den nya lagen från 2021 innebär att föreningar kan förbjuda turistuthyrning utan rimliga och väl grundade anledningar, eller endast begränsa och villkora. Fem Domare menade att föreningen inte kunde förbjuda uthyrning, utan endast begränsa och villkora och två av dem menade att den nya lagtexten kunde förbjuda det.

Många jurister menar därför att om lagtexten skulle uppfattas som om att en förening skulle kunna införa ett uthyrningsförbud, skulle det ha uttrycks i lagtexten, vilket inte görs. medan andra anser att det ändå är möjligt med ett förbud.

För att kunna tolka lagtexten i framtiden, måste den prövas av högre rätt, men eftersom domslut i de Provinsiella Domstolarnas ofta skiljer sig åt, oberoende av att det ofta finns skillnader i lokal lagstiftning, kommer det för lång tid framöver att vara svårt att på ett någorlunda förutsättningsbart sätt tolka den nya lagen.

Sverige 2022-06-20