Det är många turister som imponeras över alla träd med citroner och apelsiner som finns överallt i parker, längs trottoarer och på många andra offentliga platser i Spanien. Även om dem mognar under hela året, är högsäsongen under senvintern och våren och fyller omgivningen med en underbar färg av gult och orange. Man kan riktigt känna smaken i munnen av dem solmogna frukterna.
Var på väg till en liten stad några mil utanför Torrevieja när jag såg flera träd längs vägen med, vad det verkade som, med nästan övermogna apelsiner som dessutom hade en hel del fallfrukt. Stannade till och plockade upp några för att ta hem och undersöka vad det kunde vara för något, samt provsmaka dem.
Sagt och gjort. Några timmar senare var jag hemma igen och påbörjade dissekeringen och provsmakningen.
Kärnor, kärnor och åter kärnor. Har minnen av tråkiga erfarenheter med kärnor i vissa julapelsiner under 1970 talet, men detta var ju nästan löjligt. Började räkna kärnorna i en av dem, men slutade när jag var uppe i över 40 stycken.
Dags för provsmakning:
Konsistensen betydligt trådigare och torrare än en vanlig apelsin. Påminde om en kvarglömd apelsin i fruktskålen i Sverige, som trots att den legat orörd en månad ser ätlig ut, men inte är det på grund av att den är för torr.
En mycket distinkt besk smak försökte uppenbart, om inte avliva, så i vart fall förlama smaklökarna trots att dem mycket väl uppskattar både en besk som snaps ibland eller en gin och Tonic. Beskan slog ett ordentligt historiskt rekord. Saknade för första gången i mitt liv en tungskrapa.
Har nu i efterhand efterforskat lite på nätet om det överhuvudtaget är någon som lyckats med konststycket att använda dem till något vettigt och hittade till slut ett recept på en sorts engelsk marmelad som uppgavs vara ganska god, även om beskan enligt uppgift vida överstiger det brittiska originalet trots tillsats av rejält med socker. Kan inte rekommendera att bjuda in engelska vänner på tebjudning med scones och servera den marmeladen. Bekantskapen skulle uppenbart riskera att med omedelbar verkan upphöra.
Var politiker i en mindre stad under några år i början på 2000-talet och vi skulle tillsammans med parkförvaltningen vara behjälpliga med att planera en större park i ett nyplanerat bostadsområde. Utformning av lekplats, hundrastgård, utegym, plank, staket och rabatter ville dem ha förslag och synpunkter på. Dessutom önskemål om vilka träd som skulle planteras, då det föreslogs att det skulle vara åtminstone ett tjugotal, samt att de ville ha en god variation på arter.
Förnumstigt och med bestämd röst begärde jag ordet och anförde förvåning och besvikelse att det aldrig verkade planteras något ätligt överhuvudtaget i våra offentliga parker, vilket för mig verkade vara rent slöseri. Däremot var de flitiga att ända fram till -80 talet, plantera buskar med giftiga bär. Nej, mitt förslag var att det skulle planteras ett flertal fruktträd. Gärna skulle samtliga vara det. Tänk vad härligt det skulle kunna vara för de boende att en solig sensommardag eller höst, när föräldrar till barn som lekte på lekplatsen skulle kunna plocka både päron, äpplen och körsbär och äta dem med välbehag.
Svaret från den opolitiske nämndschefen var koncist och iskallt där han undrade hur skulle det se ut om kommunen konkurrerar med kommersiella fruktodlingar och företag. Om invånarna istället för att köpa frukter på ICA, fyller sina fruktfat med gratisfrukter från våra parker. Sådant går inte för sig och det är inte tillåtet enligt bl.a. kommunallagen att göra så anförde han. Dessutom skulle det innebära uppenbara risker med att framför allt mellanstadiebarn utan utvecklat konsekvenstänkande skulle börja utmana varandra med att plocka frukter högt upp i toppen för att visa hur modiga de är, för att sedan ramla ned från hög höjd och skada sig allvarligt, vilket f.ö. hänt ett flertal gånger när det gällde bl.a. kommunens kastanjeträd.
Det är dessutom bara två av många anledningar han uppgav till att vi inte planterar fruktträd eller bärbuskar i några offentliga parker i Sverige längre. Tidigare har man dock ibland gjort det på några ställen i början och mitten av 1900-talet.
Min idé och omtanke om gratis frukt till folket var fullständigt torpederad och fick motvilligt se mig besegrad.
Har sökt på nätet efter lagstiftning om detta i Spanien, men inte lyckats hitta något, men drar slutsatsen att de rimligen borde vara liknade överväganden och regler som gäller, då det inte endast är jag som konstaterat att samtliga av dem offentliga frukterna i Spanien verkar vara oätliga.
Om det är någon som lyckas med hitta relevanta lagparagrafer, får ni gärna skriva ett svar eller maila till remulus@remulus.se
Hittar ni dessutom offentligt planterade träd med ätlig frukt, skulle det vara en uppskattad bonus.
Sverige 2021-05-20