Brukar lyxa till det med taxi till och från flygplatsen och så har vi gjort de senaste tre åren. Alltid och varje gång även när det funnits möjlighet till att ta bussen. Det har inte varit en ekonomisk fråga utan handlat om bekvämlighet men har många gånger känts lite väl konstigt att taxiresan på 45 minuter och ca 4 mil vid ett flertal tillfällen varit dyrare än flygresan på 300 mil till eller ifrån Sverige.
När man beställer taxi vill de att man beställer minst 2 dagar i förväg och tänkte göra så nu igen på deras hemsida. Priset hade gått upp återigen. Kostade numera 65€, vilket med den usla växelkursen skulle bli nästan 800 kronor. För tre år sedan med lägre pris (50€) samt bättre växelkurs var kostnaden en bra bit under 600, vilket också kändes dyrt, men inte riktigt lika blodigt.
Har hört många positiva omdömen om flygbussen. De negativa har varit att det ibland varit för många som velat åka och att alla inte kommit med. Skräcken har varit att man i så fall skulle kunna missa flyget. Kom dock fram till att det i så fall bara skulle vara att ringa en taxi.
Nej, det fick bli att prova på bussresan, då flyget till Sverige skulle avgå 13.10. Två timmar innan på flygplatsen innebar att avgång kl. 10.00 skulle passa utmärkt. Dags att ta sig till busstationen och köpa en biljett i förväg, då man i så fall hade en reserverad plats och att man inte heller skulle kunna missa den på grund av för många passagerare. Det går även bra att köpa 20 minuter innan, men tänkte inte ta några risker. Biljetten skulle inköpas två dagar innan för säkerhets skull.
Kö vid biljettluckan men blev glad över att det bara var tre personer före. Tänkte att det inte skulle ta så lång tid. Men ack vad fel.
Endast tre personer före i kön
En av de fyra försäljningsluckorna var öppna och när personen framför i kön precis hade överlämnat betalningen för biljetten, svarade kvinnan i luckan i telefon. Vad de pratade om hördes inte, men genom kroppsspråket förstods att hon var uppenbart och tydligt upprörd över något. Hon lät dessutom biljettköparens betalda och utskrivna biljett ligga kvar orörd på skrivbordet under hela samtalet.
En extremt telefonupptagen anställd
Allt avstannade totalt. Bakom glaset såg jag en annan anställd som lugnt gick förbi med en halväten macka i en hand och en flaska dryck i andra som hon långsamt drack ur. Förmodligen lunchrast och verkade vilja höra vad som utspelade sig i telefonsamtalet.
15 minuter gick och absolut ingenting hände i biljettluckan, förutom att det uppenbarligen livliga telefonsamtalet fortsatte. Den andra anställda, lunchdamen, hade mumsat upp smörgåsen och satte sig vid en stängd försäljningslucka varvid ett flertal i den växande kön hoppades på att det nu äntligen skulle något hända något. Men inte. Efter lite sippande på läsken reste hon sig upp och gick iväg.
Den telefonpratande damen fortsatte sitt samtal och efter mer än 30 minuter återupptog hon sitt arbete. Några minuter senare var biljetten fixad.
Efter mer än en haltimme var biljetten fixad.
Under telefonsamtalet hade kön vuxit betydligt till mer än 50 personer och kön var nästan lika lång som hela busstationen. Hade man följt rekommendationerna om att köpa biljetten 20 minuter innan hade man garanterat missat den. Inte första gången den sydeuropeiska mentaliteten visat sig, men sällan på ett så pass uppenbart kränkande och undermåligt sätt.
Liten del av kön efter den anställdes telefonsamtal på mer än en halvtimme.
Två dagar senare var det dags att ta bussen som inte ens var halvfull. Med andra ord gott om plats. 50 minuter senare släpptes vi av vid ankomsthallen på flygplatsen.
Kan ändå rekommendera att ta bussen, trots den långa väntetiden för köpet av biljetten som förhoppningsvis endast var en sällsynt tillfällighet. Någon annan som kanske har en liknande erfarenhet får gärna lämna en kommentar.
Vill inte lägga upp en busstidtabell, då det finns olika uppgifter om när sista bussen avgår från flygplatsen. Flera sidor anger att den sista bussen avgår kl. 21.00 och andra 23.00. Vad som stämmer är tyvärr inte möjligt att bedöma utan att kontakta dem, vilket inte är gjort.
Ett år går fort och det var dags för vår gamla dam att göra en andra hälsokontroll efter den första vid nationalitetsbytet förra året. Körde till ITV, den spanska besiktningsstationen som ligger i närheten av Carrefour i Torrevieja. Beställde inte tid innan, vilket dock lär gå bra genom att ringa dit. Litade inte på att de skulle klara av att prata något annat språk än spanska, vilket visade sig vara felaktigt.
Efter en lång väntan i receptionen, där de uppvisade den sydeuropeiska mentaliteten att inte stressa allt för mycket eller ens alls, trots att kön var lång. I maklig takt blev det till slut vår tur.
Den trevliga unga mannen förklarade på god engelska att väntetiden för drop-in just nu skulle vara ca tre timmar, varför han förslog hjälp med att boka tid på en annan station. Efter lite letande hittade han en ledig tid två timmar senare i Pilar De Horodada, ca två mil söderut en bit in från kusten. Lite mer än 20 minuter att köra och tackade ja till den tiden. Tyckte dessutom att det kunde vara lämpligt med lite motion efter att ha stått still i några månader.
Motionsrunda för den gamla damen. ITV i Torrevieja till Pilar de Horodada.
Bromsarna hade fortfarande lite ytrost kvar på skivorna sedan översvämningen förra året, så det var bara bra att få bromsa lite extra innan. Funderade på att göra som så många andra, lämna in bilen för en förbesiktningskontroll samt byta olja och oljefilter, men beslutade att service får göras nästa gång vi är nere. Litade samtidigt på att hälsotillståndet fortfarande var gott.
Brukar dela upp semestern i lediga dagar och projektdagar, där bilservice i så fall hade varit en sådan avsatt dag precis som den kommande besiktningen var och ansåg att det inte riktigt fanns tid för det, då semestern denna gången var ovanligt kort.
Körde dit med hjälp av Google Maps lite i förväg för att se var den låg och hade ovanligt stora problem att hitta dit. En stor del av stadens gator var uppgrävda och det var därför inte möjligt att komma fram den vägen som föreslogs. Till slut leddes vi ut på erbarmligt dåliga grusvägar mellan olika odlingar utanför staden/byn och trodde för ett ögonblick att Maps hade fått solsting. Efter mer än 20 minuters omvägar kom vi till slut fram en timme innan den bokade tiden. Det fick bli att ta en Tapas på en närliggande restaurang för att fördriva lite tid.
Efter en fantastiskt god kopp kaffe och en nästan oätlig Tapas (någon sorts räk/krabbsallad) var det dags att lätta lite på trycket och gå på toaletten. Uppenbarligen hade restaurangen utrymmesproblem, då en stor del av toalettutrymmet innehöll ett stort antal ölbackar med både öppnade och oöppnade öl, men bl.a. också två fritöskorgar och en fläkt. Undrar vad den svenska livsmedelsinspektionen hade sagt om det.
Ett lite udda lager
Dags att köra tillbaka till besiktningsstationen och anmäla sig i receptionen
Utanför ITV med ingången till receptionen till höger
Mycket trevlig dam i receptionen som jag överlämnade den utskrivna tidsbokningen, registreringshandlingen, Permiso de Circulacion samt bankutdrag på betald skatt och försäkring. Hon pratade hjälplig engelska och efterfrågade adress och telefonnummer som hon knappade in i datorn, varefter hon återlämnade bankutdragen. Hade fått information om att de ville ha dem förevisade för att besiktningen skulle bli godkänd, men verkade som om de hade uppgifterna i sitt system, då hon inte tittade på dem särskilt noga. Har också fått uppgifter om att de skickar ut en påminnelse om att det är dags för besiktning, men inte sett något sådant i brevlådan.
Då det finns uppgifter på nätet att kunna förevisa bevis på betald skatt och försäkring, kan det ändå vara bra att ha med det, då det kanske varierar mellan olika regioner eller t.o.m. ITV-kontor, men vet inte riktigt säkert.
Den trevliga damen bakom en något sliten receptionsdisk med fingarna på tangentbordet och ögonen på dataskärmen för att kontrollera att allt står rätt till.
Hittade som tur var en skuggig plats att vänta på.
Solen gassade och det var ca 25 grader i skuggan och här väntar vi tålmodigt på vår tur i kön. Efter en liten stund blir vi uppmärksammade av en besiktningstjänsteman som menar att det är fel kö och det är dags för besiktning. Stod tydligen i kön för drop-in istället och fick tränga mig före tre andra bilar. Kändes lite udda och var uppenbart ganska snopet för de andra i kön längre fram än oss. Genom lite slalomkörning kom vi in till undersökningen.
Bredvid hjärt-lungmaskinen kort innan besiktningsmannens olika instruktioner.
Körde in och parkerade bredvid något som liknade en hjärt-lungmaskin, men var en maskin för bl.a. avgaskontroll.
Hade i förväg läst lite om hur det går till och uppgifterna stämde att man skulle sitta kvar i bilen för att hjälpa till med de grundläggande kontrollerna. Besiktningsmannen frågade om jag pratade spanska och uppgav att det var begränsat, men skulle säkert kunna gå bra. Han pratade för övrigt hjälplig engelska om än inte så bra. Hade innan pluggat på lite vad blinkers, hel- och halvljus, tuta och vindrutetorkare hette vilket hjälpte lite, men hade faktiskt inte varit behövligt då han förutom att säga det på spanska även visade med kroppsspråk vad han menade.
Den inledande kontrollen blev enligt följande och fick utföras av mig inifrån bilen:
Hel och halvljus, vilket var lätt att förstå då han rullade fram vagnen med linsen framför framljusen som är mycket snarlik den som används vid en svensk besiktning. Kan t.o.m. vara exakt samma. Parkeringsljus skulle även kontrolleras.
Blinkers fram, höger och vänster.
Vindrutetorkare och och tuta.
Fönsterhissar höger och vänster.
Bak, blinkers höger och vänster.
Bromsljus.
Det spanska ordet för backljus hade glömts bort, men förstod ändå vad han menade och lade därför i backen, då det var det enda som ännu inte hade kontrollerats.
Därefter uttryckte han ganska barskt att det var dags att lämna bilen och besiktningshallen. Man får uppenbarligen inte vara i närheten vid de återstående kontrollerna.
Alldeles själv utan anhöriga i det stora undersökningsrummet.
Vår kära dam lämnades därför ensam till sitt vidare öde och kopplades upp till hjärt-lungmaskinen för att efter en stund senare köras lite längre fram för bromstest och kontroll av styrleder och länkarmar samt lite bankande på underredet. Till synes och ljudmässigt på liknande sätt som i Sverige, men svårt att säkert veta då det fick betraktas och avhöras på lite avstånd.
Den barska besiktningsmannen var ändå inte så barsk och jag frågade om det gick bra att fotografera honom, vilket han leende gick med på. Berättade att det var första gången det för oss besiktigades en bil i Spanien och uttryckte att det gick bra ändå.
Den mycket trevliga besiktningsmannen
Samtliga var nöjda med hur det hade fungerat, men nöjdast blev säkert vår gamla dam, när det visade sig att inget endaste fel hittades. Hon gick igenom med blanka papper. Fick skriftligt på det samt en stämpel i Permiso de Circulacion.
Bevis på det utmärkta hälsotillståndet
Klistrade sedan fast det yttre beviset på den godkända besiktningen på framrutan.
Det yttre synliga beviset på godkänd besiktning
Skulle kanske tagit bort den förra, men var inte riktigt säker på att man fick göra det, så den fick sitta kvar. Tar bort den nästa gång hon skall ut och motioneras då vi numera vet att den inte behövs.
Sammanfattning:
Det var mycket enklare att klara ut besiktningen än vad som först befarades. Det behövs knappast någon spanska, då besiktningsmannens kroppsspråk var fullt tillräcklig. Det är dessutom bara i några minuter man behöver hjälpa till.
Ta åtminstone med registreringsbeviset och det grönblåa lilla häftet, Permiso de Circulacion vilket är obligatoriskt. Lämpligt är att även att ta med försäkringsbevis, eller åtminstone ett bankutdrag på att det är betalt. På bankutdraget kan man på spanska banker ladda ned betalningsunderlaget för autogirobetalningen och få specificerade uppgifter om vilken bil det gäller. Även bevis på betald trafikskatt genom samma metod som ovan kan vara bra att ha med. De sistnämnda trots att de uppenbarligen inte brydda sig särskilt mycket om dem och att uppgifterna högst troligt fanns i ett datoriserat register.
Lade varningstriangeln och de två obligatoriska varselvästarna i baksätet, men vet inte om det är nödvändigt att göra så. Skall försöka hitta uppgifter om detta senare. Kopplade inte ihop säkerhetsbältena på passagerarsätena fram och bak så som görs i sverige, men fick inga synpunkter på det.
Skulle kanske ändå ha lämnat in bilen för kontroll innan, då det skulle vara ganska nesligt att få en ombesiktning och mer förspilld tid under semestern. Dock var denna besiktningen ett lärorikt, trevligt och intressant litet äventyr.
Besiktningen kostade f.ö. lite över 40€
Lycka till med att besiktiga bilen i Spanien och var inte bekymrade för att göra det själv då det är mycket enkelt att klara ut.
Sedan vi köpte lägenheten är det en av dem vanligaste frågorna man får efter hemkomst från en semester på vintern i södra Spanien. Inte minst av dem som är intresserade av att köpa, men aldrig varit där under den perioden. Att besvara den frågan är betydligt! svårare än vad det kanske i förstone verkar. Det finns inte någon månad i Sverige som på ett korrekt sätt går att jämföra med.
Skall dock försöka så gott som möjligt och kommer dessutom att jämföra januarivädret i Torrevieja, Nerja och Malaga. Har aldrig varit i Nerja på vintern, så det blir lite en blandning av gissningar men dock genomgående baserad på analys av väderstatistik.
När vi först tänkte köpa ett boende i södra Europa för att få vintersol och värme, var faktorn som vi inledningsvis använde oss mest av genomsnittstemperaturen. Efter en djupdykning i väderstatistik framkom det ganska snart att det är betydligt mer komplicerat än så och att fler parametrar måste vägas in. Genomsnittstemperaturen är ett ganska trubbigt instrument att använda sig av har det visat sig. Den subjektiva upplevelsen av väder påverkar även upplevelsen tillsammans med flera andra samverkande faktorer.
I en del Facebookgrupper där frågan ställs, händer det ibland att de som frågar om hur vädret är får svar om att så gott som det enda man behöver i klädväg är shorts och T-shirt, vilket bloggaren anser är en betydlig förenkling. Så pass bra väder är det ofta inte.
Kommer här att, dock helt ovetenskapligt men ändå, undersöka detta påstående närmre och försöka komma fram till hur många T-shirts och shortsdagar det kan vara i södra spanien på vintern.
I 15 år i rad fram till 2018 har vi så gott som varje januari tillbringat några veckor på Sicilien och vädret där kan i mycket jämföras med södra Spanien. Vi har mer erfarenhet från Italien, men numera de senaste tre åren även av vintervädret i södra Spanien.
Väderanalysen som görs kommer att koncentreras på januarivädret, som i alla regionerna är den kallaste månaden. December och februari något varmare och november och mars som i mycket är något jämförbart med en Svensk sommar.
Analys av medeltemperatur och nederbörd för de senaste 30 åren i Torrevieja, Nerja, Malaga och Stockholm:
Den genomsnittliga högsta och lägsta temperaturen i januari är i Torrevieja 16 resp. 4, i Nerja 17 resp. 9, i Malaga 16 resp. 8. Temperaturerna är normalt sett vad den är på dagen respektive natten. I Stockholm skulle man då kunna förledas att jämföra temperaturerna med maj och september och rakt av jämföra vädret med dem månaderna, men så enkelt är det inte, vilket kommer att redovisas senare.
Då medeltemperaturen är högst i Nerja, skulle man också kunna förledas att tro att det är finast väder där, men inte heller det stämmer. I vart fall inte med perspektiv utifrån klädvalet.
För att kunna använda shorts och T-shirt anförs här att det måste vara åtminstone 10 grader i skuggan samt vara ett soligt läge med lite vind. Om alla dem faktorerna är uppfyllda, är det åtminstone 15-18 grader i solen. Många dagar mycket varmare än så och upp till 20-25 grader. Med andra ord är det i januari vissa dagar i ett skyddat läge med sol, varmare än en normalsvensk varm sommardag. Men vad många kanske inte tänker på är att om det är molnigt och dessutom regnar så kan man inte vara så lättklädd i sådana temperaturer utan att frysa. Lämpligt nog finns det statistik på även detta.
Nedan kommer vi in på två andra viktiga faktorer med tanke på ovanstående och uppfattning av värmen och det är dagar med nederbörd samt dagar med molnighet.
Först dagar med nederbörd:
I ovanstående diagram kan man konstatera att i januari har Torrevieja 28 nederbördsfria dagar, Nerja 21,6 och Malaga 23,1. Något ännu intressantare är nedanstående diagram där man kan avläsa dagar med temperaturer på mer än 10 grader som möjligen kan vara shortsdagar. Dock måste det givetvis samtidigt vara soliga dagar även när temperaturen är mellan 10–15 grader för att inte frysa.
Dagar med temperatur som överstiger 10 grader är i Torrevieja 12,6+14,6+2,6=29,8 dagar
I Nerja, 14,9+6,5+0,1=21,5 dagar
I Malaga 18,1+9,8+0,6=28,5 dagar
Om man nu anser att shortsväder kanske snarare innebär varmare dagar än 15 grader (samt soligt, vilket kommer att visas diagram på senare) så blir det i Torrevieja 17,2, i Nerja 6,6 och i Malaga 10,4 dagar.
Redan nu ser man tydligt att kalla nätter är det som sänker medeltemperaturen i Torrevieja, men innebär på intet sätt att det direkt påverkar användningen av bl.a. detta klädesplagg under de varma dagarna. Man använder ju oftast inte shorts på natten.
För shortsväder angavs det att det samtidigt måste vara sol åtminstone på de kyligare dagarna, vilket vi ser statistik på nedan.
Även om det är helt molnigt anförs det att vid temperaturer utan nederbörd samt över 20 grader kan shorts alltid användas, vid temperaturer mellan 10–15 grader måste det vara soligt och endast lite vind, vid 15–20 grader kan det vara delvis molnigt.
Statistiken ovan visar dagar det är molnfritt, dagar med 20-80% molnighet, helt molntäckt, samt dagar med nederbörd. Uppskattningsvis bör man under hälften av dagarna med 20-80 % molnighet kunna använda shorts, såtillvida temperaturen är över 15 grader.
I Torrevieja är det soligt 13,6 dagar, i Nerja 9,4 och Malaga 9,5. Om hälften av dagarna med delvis molnighet räknas ihop med dem, blir det totalt för Torrevieja 19,45 dagar, Nerja 15,9 och Malaga 16,15.
Shortsväder med delvis molnighet kan ofta innebära att det är molnigt på natten, morgonen eller sen eftermiddag, vilket enligt egen erfarenhet inte är ovanligt. Även nederbörd kan komma på sen kväll, under natten eller tidig morgon och att det blir sol större delen mitt på dagen.
Att lägga till är att Torrevieja har 2,6 dagar med temperatur över 20 grader, Nerja 0,1 och Malaga 0,6.
Vinden är också en faktor att räkna med, så det tar vi upp med nedanstående diagram:
Man kan ganska snabbt konstatera att det blåser mer i Torrevieja. Dagar med vindhastighet under 5,2 M/sek (19 km/h) och därigenom uppenbart möjligt shortsväder är 22,2, i Nerja 29,4 och i Malaga 28,6. Skillnaden är ganska stor och det blåser mindre i dem två sistnämnda städerna.
Något annat viktigt kan vara vindriktningen som för respektive stad är:
Man kan ganska snabbt konstatera att den vanligaste vindriktningen i Torrevieja är från Sydost och Sydväst, I Nerja Nordöst till Sydöst, I Malaga Östsydöst och Nordväst.
För att förenkla det hela lite, kan man se en indikation på att för att hitta ett vindskyddat läge i Torrevieja är det söder som gäller, i Nerja Öster och Söder, i Malaga Nordost och Sydväst.
För att återgå till shorts och t-shirtfrågan. Ni märker hur uppenbart svårt det är att uppskatta, om det ens är möjligt att göra det på mer än ett ungefärligt sätt med flera ganska osäkra antaganden.
Framför dock att shortsväder i vart fall är dagar med en temperatur över 20 grader, vilket Torrevieja har 2,6 dagar i genomsnitt, 0,1 i Nerja och 0,6 i Malaga. I den lägre änden av temperaturskalan måste det i vart fall vara över 10 grader, lite vind och samt sol, men det optimala är nog ändå 15 grader, lite vind samt sol eller molnfritt eller någorlunda molnfritt.
Det är samtidigt inte säkert att dagstemperaturer på mer än 10 grader samanfaller med soliga dagar, så det kan i bästa fall endast bli lite av en mellan tummen- och pekfingergissning, men det verkar i vart fall finnas en indikation på att Torrevieja kanske vinner den tävlingen. Fram för allt i skyddade lägen, då det i Torrevieja blåser mer än 5,2 m/s i 9 dagar och endast under 2 dagar i Nerja och Malaga. Men, som nämnt tidigare har Torrevieja 2,6 dagar med över 20 grader, 4 fler soliga dagar samt mindre nederbördsdagar.
En mycket förenklad (kan endast användas som en eventuell möjlig indikation) men ändå en matematisk sannolikhet för dagar som har: Nederbördsfritt, över 10 respektive 15 grader, soligt samt vind under 5,2 m/s, ser ut enligt följande:
Torrevieja: Nederbördsfria dagar 28/31, (0,90), Dagar över 10 grader 29,8/31 (0,95), Soliga dagar inkluderat 50% av de med 20-80% molntäcke 19,45/31 (0,63) samt vind under 5,2 m/s 22,2/31 (0,73). Tillsammans blir det en sannolikhet på 0,39 (39%) av 31 dagar, d.v.s. 12,19 dagar.
Antalet dagar med samtliga ovanstående faktorer för Torrevieja, men över 15 grader blir istället 17,2/31 (0,55) och beräkningen blir därmed 0,23 (23%) av 31 dagar som uppfyller allt detta vilket innebär 7,13 dagar
Nerja: Nederbördsfria dagar 21,6/31, (0,70), Dagar över 10 grader 21,5/31 (0,69), Soliga dagar inkluderat 50% av de med 20-80% molntäcke 15,9/31 (0,51) samt vind under 5,2 m/s 29,4/31 (0,95). Tillsammans blir det en sannolikhet på 0,23 (23%) av 31 dagar, d.v.s. 7,13 dagar
Antalet dagar med samtliga ovanstående faktorer för Nerja, men över 15 grader blir istället 6,6/31 (0,21) och beräkningen blir därmed 0,07 (7%) av 31 dagar som uppfyller allt detta, vilket innebär 2,17dagar
Malaga: Nederbördsfria dagar 23,6/31, (0,76), Dagar över 10 grader 28,5/31 (0,92), Soliga dagar inkluderat 50% av de med 20-80% molntäcke 16,15/31 (0,52) samt vind under 5,2 m/s 28,6/31 (0,92). Tillsammans blir det en sannolikhet på 0,33 (33%) av 31 dagar, d.v.s. 10,37 dagar
Antalet dagar med samtliga ovanstående faktorer för Malaga, men över 15 grader blir istället 10,4/31 (0,34) och beräkningen blir därmed 0,12 (12%) av 31 dagar som uppfyller allt detta, vilket innebär 3,72dagar
Uppskattningsvis bedöms det med tanke på ovanstående diagram, resonemang och den förenklade sannolikhetsberäkningen samt med tanke på att det vid dagar med nederbörd eller molnigt ändå kan vara sol mitt på dagen och att man därför i genomsnitt i januari kan använda shorts och t-shirt uppskattningsvis ca 10-15 dagar i Torrevieja, i Nerja 5-10 och i Malaga möjligen några enstaka färre dagar än i Torrevieja, men inte helt säkert. Dock är det i genomsnitt 2 fler dagar som det är över 20 grader i Torrevieja och då shorts defenitivt kan användas även om det är helt mulet. Kanske kan dem enstaka dagarna göra att kampen kanske ändå överväger något lite till Torreviejas fördel?
Man kan alltså använda Shorts och t-shirts omkring hälften av dagarna i januari i Torrevieja samt i Nerja ungefär var var tredje dag och kanske/möjligen några enstaka färre dagar i Malaga än Torrevieja. Känns trots allt som en ganska bra och korrekt slutsats och ligger ganska nära hur i vart fall bloggaren har känt det, även om långbyxor ändå har används dem flesta dagarna trots möjlighet till annat. Vill dock återigen påpeka att det saknas egen erfarenhet av vädret i Nerja, så det kan mycket väl vara helt felaktiga antaganden.
Nja, är kanske inte så särdeles nöjd med analysen och alla antaganden som består av allt för många osäkra beräkningar och subjektiva värderingar, men kan nog ändå kunna anses vara en någorlunda överensstämmande bild av verkligheten. Medeltemperaturen är i vart fall inte den enda faktorn att tänka på när det gäller att få en uppfattning hur bra eller dåligt vinterväder en specifik plats har.
Övriga synpunkter:
Nämnde tidigare att man trots liknande medeltemperatur i Stockholm i maj och september inte kan jämföra vädret med vintern i södra Spanien. Huvudanledningen till detta är att det endast är under få timmar per dag som temperaturen är den samma i spanien. Även om den ljusa tiden är längre där i januari än i Sverige, är den betydligt kortare än under maj och september. I Stockholm är det i maj ljust i mer än 18 timmar och 14 till 12,5 timmar i september.
I södra Spanien i januari är det ljust mellan 9,35 till 10.15 timmar i januari och då samtidigt en möjlighet till sol. Det innebär att den varmaste delen av dagen (då det är en genomsnittlig maxtemperatur) som anges i statistiken i diagrammen, jämförelsevis är betydligt kortare och normalt sett endast mellan kl. 10.00 till 15.00. Uppskattningsvis som längst ungefär 4–5 timmar per dag. Menar dessutom att det många dagar endast gäller under två timmar mellan kl. 12–14.00.
I Stockholm, både under maj och i september är en fin dag varmare i betydligt fler timmar. Ofta mer än dubbelt så många. Det finns med andra ord inte någon enda svensk månad som man på ett rättvist sätt kan jämföra det spanska vintervädret med.
Ovanstående bild visar att Torrevieja, jämfört med Nerja och Malaga inte tillhör samma klimatzon. Torreviejaregionen har ett torrt ökenklimat som ibland benämns som semi-arid, samt att både Nerja och Malaga har ett subtropiskt medelhavsklimat, vilket innebär att det regnar mer där och även på vintern.
Något som ofta nämns är att Torrevieja har ett mikroklimat och att vädret därför inte riktigt kan jämföras med varken genomsnittstemperaturen samt t.ex. med den närliggande staden Alicante. Detta beror bland annat på bergen i nordöst i närheten av Crevillente men främst genom de två saltsjöarna som ligger någon kilometer norr om centrum. Kanske kommer ett inlägg att skrivas om detta fenomen senare då det är klimatologiskt ganska väl undersökt men ändå inte syns i den presenterade väderstatistiken, eller f.ö. inte i någon annan statistik heller från Aemet som all information här baseras på.
På majoriteten av de svenska hemsidorna men betydligt mindre än hälften av de engelska, tyska och spanska, beskrivs vädret som bättre i Malaga och Nerja än i Torrevieja på vintern, då de framför allt framhåller att medeltemperaturen där är högre. Riktigt så enkelt är det nog ändå inte att försöka jämföra väder, vilket bl.a. påvisats genom detta inlägget.
På sätt och vis har de dock rätt, då det i Torrevieja, förutom att det är kallare på tidiga morgnar även blir kallare något tidigare på eftermiddagarna, samt att det är fler frostnätter, ca 4 st fler än i Malaga, men ungefär samma antal som i Nerja.
I vilket fall som helst så får man framhålla att väder i mycket är en subjektiv upplevelse och att bedömningen därför kan variera en hel del. Huvudsakligen är dock vintervädret relativt milt i alla tre städer. Dock kan det inte rakt av jämföras med någon enda svensk månad.
Hoppas att ni fått en något klarare bild av vintervädret i södra spanien. I vart fall överrensstämmer det som försöker att uttryckas här, väl med deväderererfarenheter och uppfattning som bloggaren själv har.
Ytterligare information angående mätstationer:
Aemet har kompletta och bemannade mätstationer för Torrevieja i El Altet 40 km norrut vid flygplatsen, för Nerja på flygplatsen i Granada (Federico García Lorca) ca 50 km norrut och för Malaga på Malaga-Costa Del Sol flygplats ca 10 km söderut. Kompletta automatiska mätstationer finns inte för Torrevieja. Den närmsta är ca 15 km norrut i Rojales. För Nerja finns det en sådan station ca 1 km nordöst från centrum vid Cueva De Nerja och för Malaga bl.a vid/på centralstationen samt två andra något utanför centrum.
Väderdata generellt men framför allt för Torrevieja och i viss mån Nerja kan med tanke på det vara något missvisande. Det finns dock privatpersoner som har egna avancerade och kalibrerade automatiska mätstationer både i Torrevieja och Nerja centrum som även dem delvis används för väderstatistik av Aemet. Detta görs dock inte automatiskt utan endast vid en specifik förfrågan.
Kommer eventuellt att använda mig av sådana mätstationers värden för mer specificerad väderstatistik vid ett möjligt framtida inlägg om mikroklimatet i Torrevieja.
Kommentera gärna eller skicka ett mejl till remulus@remulus.se
Lånad bild, men en härlig kvällsvy ca 700 m från lägenheten.
Har nyligen gjort en fullständig och detaljerad årsvis samanställning över samtliga fasta och rörliga kostnader vi haft för ägandet av vår lägenhet i Spanien. Den är på 45 kvadratmeter, gemensam pool samt ett garage i samma fastighet i centrala Torrevieja. Valde att räkna från augusti 2021 till augusti 2022 och sedan till 2023 med perioder på någorlunda ett år var.
Att jag valde dem perioderna beror på att vi inte kunde använda lägenheten som tänkt under inledningen av pandemin och att det därför skulle kunna vara missvisande. Kostnaderna för större lägenheter än vår är någorlunda linjär, dock med ett något negativt k-värde eller, med andra ord att kostnaderna har en negativ korrelation i förhållande till storleken.
En dubbelt så stor lägenhet har inte dubbelt så mycket i fasta kostnader för t.ex. elabonnemang, vatten, soptömning, bredband, förvaltning skattedeklaration m.m. Försäkrings och skattekostnaderna är dock beroende av taxeringsvärdet, som naturligtvis ofta är högre med en större boyta.
Med information om driftskostnader för olika lägenheter på flera Spanska och Engelska sidor kan man få en ganska bra uppfattning om att man med en dubbelt så stor lägenhet på 90 kvm i jämförbara lägen kan uppräkna kostnaderna med en faktor på 1,5 till 1,7 trots att den är 100% större. En lägenhet på t.ex. 75 kvm skulle därmed kanske kunna uppräknas med en faktor på ca 1,3-1,4, trots att lägenheten är 67% större.
Dessutom verkar det som att ett 10-20 kvadratmeter större radhus som är mindre centralt belägen, jämfört med en lägenhet centralt och nära en badstrand har jämförbara taxeringsvärden eller i många fall t.o.m ett lägre. Om det är så, skiljer de sig inte särskilt mycket åt kostnadsmässigt och procentuellt sett när det gäller dem fasta kostnaderna.
Nybyggda lägenheter och radhus har vi inte kontrollerat närmre och beräkningen för dem verkar heller inte stämma särskilt bra. Inte heller för bostäder i mycket bra lägen, t.ex. på första linjen eller radhus med en stor tomt.
Förutom de fasta kostnaderna måste man räkna med dem rörliga. Främst el och vatten som givetvis är beroende av förbrukningen och man få ta hänsyn till det och antalet personer i hushållet. Våra rörliga driftskostnader för två personer är ungefär 10% av de fasta och är ca 150€ om året, men vi är inte där på sommaren eller mitt i vintern.
Under de två brutna kalenderåren har vi använt lägenheten lite mer än 10 veckor, 73 resp. 72 dagar om året, under perioderna februari-mars, maj, augusti-september, oktober-november.
Konstnadssamanställningen ser ut enligt nedan:
Med våra genomsnittliga kostnader som grund, 1705 sek/månad och det tidigare resonemanget angående kostnader för större lägenheter, kan man anta att en lägenhet i jämförbart område med samma standard och likvärdiga faciliteter som används av två personer 10 veckor om året och har en yta på 75 kvm, kostar 2220-2400 per månad och att en lägenhet på 90 kvm 3000-3400. Men då både taxeringsvärde och gemensamhetsavgifter kan skilja sig åt ganska mycket får man ta den beräkningen med en stor nypa salt.
Hör gärna av er och kommentera våra uträkningar. Skulle verkligen uppskattas! Antingen skriver ni en kommentar eller mejlar till remulus@remulus.se
Kostnader för bilen som genomgick sin slutgiltiga metamorfos från svensk till spansk i mars 2023 blir, förutom garage, underhåll och besiktningskostnader, fram till februari 2024, 329 Euro (skatt 62€ och försäkring 267€) vilket med Eurokurs för mars i år blir ca 3700 Sek/år.
Lite synpunkter:
De spanska elräkningarna är något många är rädda för och som man diskuterar mycket, bl.a. i Facebookgrupperna, men har för oss inte blivit så dyrt som vi först trodde. I lägenheten har vi två AC med en sammanlagd uteffekt på 5600W (3400+2200), vilket vi sällan använder samtidigt. Skulle tro att dem vid maxeffekt tillsammans förbrukar ca 1600-1800W. Vi valde att förutom värme och kyla även ha en avfuktningsfunktion vilket vi är mycket tacksamma för idag. När vi kommer ned, sätter vi på båda anläggningarna i det läget och efter mindre än en timme sjunker luftfuktigheten från ca 60–80% till ca 40%, vilket vi båda tycker är behagligt.
När lägenheten är avfuktad behövs de inte användas mycket mer under okt-nov och febr-mars, förutom ett par-tre ytterligare korta avfuktningar i veckan samt lite värme ibland på kvällarna under febr-mars.
Under perioden maj samt aug-sept har det behövts både avfuktning och kyla. Under den senare perioden 2023 var det runt 30 grader varje dag, samt att det var väldigt fuktigt utomhus. Ibland över 90 %. Särskilt efter de kraftiga regnen i september. Elräkningen för tre veckor i aug-sept i år (2023) blir f.ö. den högsta någonsin på 47€.
Rekordräkningen för aug-september 2023
Alla har inte har ett obrutet söder- och västerläge, vilket inte vi heller har, men vissa kanske inte har sol alls eller endast någon enstaka timme per dag som kan värma upp lägenheten, vilket innebär att man i så fall behöver ha värme under den kalla perioden i slutet på nov till slutet av mars. Å andra sidan behövs inte lika mycket kyla under de varma perioderna. Skillnaden blir kanske därför inte så stor utslaget på ett år?
De två dyraste elräkningarna under de två årsperioderna i beräkningen var för febr-mars -22 på 35€ och 37€ i okt-nov -22, men då tvättade vi samtliga textilier i lägenheten på 40–60 grader och vittvätt på 90 grader. Vi gör så två gånger om året och därigenom blir elräkningen högre.
I januari 2021 sade vi upp den automatiskt inkluderade försäkringen för vitvarorna och varmvattenberedaren (Hogar plus) som fakturerades på elräkningen utan att vi först förstod vad det var. Uppmärksammade detta som en helt onödig extrakostnad på mer än 8€/månad och därmed 100€ om året. En liknande försäkring ingår för övrigt i vår hemförsäkring. Dock har vi kvar en ”livförsäkring” som täcker elräkningar på 500€ om någon av oss skulle gå bort och som kostar oss 2,24€ i månaden plus moms.
Vår elräkning utan någon elförbrukning är därför numera lite under 14€ per månad, vilket endast består av fasta kostnader samt “livförsäkringen” vilket blir ca 160€ per år och resten förbrukning. Det innebär att de rörliga kostnaderna för elen har varit i genomsnitt 70-80€ per år, eller ca 6,50€ per månad. När vi har varit där har dock förbrukningen kostat ca 5-8€ per vecka i genomsnitt. Med de fasta avgifterna tillsammans med förbrukning har elräkningarna under perioderna varit mellan 22-37€, när vi varit där i två-tre veckor. Har man en större lägenhet eller ett radhus kanske man även har en större huvudsäkring som därigenom innebär ökade fasta kostnader.
Avgifterna till ägarföreningen angavs felaktigt av mäklaren att vara ca 250€ om året för lägenheten och 110€ för garaget, som skulle visa sig vara betydligt högre, men ändå relativt försumbart jämfört med en lägenhet i Sverige. Dock måste man ha med i beräkningen att det, som i vårt fall, kan komma styrelsebeslut på extrabetalningar.
Lägenhetsförsäkringen är relativt hög och vi efterfrågade därför en offert i samband med bilförsäkringen av Liberty Seguros och som skulle kosta oss 155€/år, vilket är 60€ lägre än vad vi idag skall betala för kommande år. Tyvärr missade vi uppsägningstiden på den nuvarande med några veckor och kan därför inte byta än.
Internet har vi ännu inte i lägenheten, då vi kan surfa med personlig surfzon på mobiltelefonerna. I EU, utanför Sverige, kan vi använda 100 GB per månad var utan kostnad, så det gäller att ibland snåla när man har tittat på mycket serier, men det har hittills ändå varit tillräckligt. Skulle vi välja att installera bredband, vilket f.ö. är förberett i fastigheten, skulle månadskostnaden öka med 20–25€ under de månaderna vi är där, då vi i så fall skulle välja ett bredband man kan stänga ned då det inte används. Internet med ett sådant abonnemang skulle i så fall innebära en merkostnad på ungefär 100-125€ om året.
Något vi irriterat oss över är de relativt höga bankkostnaderna och som vi har för avsikt att göra något åt i framtiden. Vi har hört talas om en enklare kontotyp som snarare endast är ett transaktionskonto utan betalkort och lär kosta ca 50€ om året.
Avslutningsvis:
Är det värt att betala 2000 i månaden för att ha en lägenhet, pool, garage och en bil i Spanien?
Odiskutabelt är det så. Vi är helt säkra, eniga och samstämmiga i det.
Med ett enkelt handbagage på några kilo med nedpackat svenskt kaffe, reser vi ned till vår egen säng, lakan, täcken och kuddar. Våra sommarkläder finns i garderoben och väntar på oss. Vi använder oss av väl valda bestick, grytor och tallrikar. Vi njuter varje dag på vår ljuvliga terrass med vintersol, där vi ibland äter både frukost, lunch och middag, om vi inte lyxar till det med restaurangbesök.
Bilen är parkerad i garaget, besiktigad, skattad och försäkrad och väntar på oss och vi kan repa och buckla den hur mycket vi vill utan att förlora 1000€ i deposition på en hyrbil, om man inte väljer en ohemult dyr självriskeliminering.
Sist, men inte minst finns just där alla de fantastiska, hjälpsamma och trevliga grannarna som gärna hjälper en till rätta, ger goda råd, umgås och hjälper till att kontrollera lägenheten när vi inte är där. I närområdet finns bl.a., inte minst med hjälp av de flertalet Facebookgrupperna, alla de andra underbara människor vi lärt känna under den relativt korta tid vi ägt den.
Lycka till alla ni som redan har en lägenhet/radhus/villa men vill särskilt skicka det vidare till dem som läser detta och kanske avser eller överväger att i en nära framtid försöka finna sin alldeles egna och speciella plats i solen.
Vi gjorde det till slut efter flera års letande och det vi får i gengäld i Spanien betyder och ger oss så avsevärt mycket mer än vad ett par ynkliga tusenlappar i månaden kan ge oss i Sverige.
Sverige 2023-09-25
Några tillägg:
I posten “Skatt på lägenheten” ingår i den totala summan, förutom den kommunala fastighetsskatten (IBI) som i Torrevieja är 0.4 % av taxeringsvärdet och som inte behöver deklareras, Basura (avgift för sophantering) samt den s.k. Icke residenta inkomstskatten (IRNR) som deklareras på blankett 210. Dessa två skatter kan variera en del, även mellan jämförbara och närliggande fastigheter/lägenheter och är beroende av taxeringsvärdet. IRNR är 19% på 1,1% av taxeringsvärdet om det är uppdaterat efter 1994, samt 2% om den inte är det. Vi betalar en relativt blygsam summa skatt då vi verkar ha ett relativt lågt taxeringsvärde. Anledningen till detta känner vi inte till, men kan kanske bero på att få försäljningar skett i vår och närliggande fastigheter och att taxeringsvärdet därigenom grundar sig på lite äldre försäljningspriser.
Den 1 januari 2022 infördes ett nytt sätt att beräkna taxeringsvärden för beräkning av bl.a. överföringskostnader vid köp, arv och gåvor, “Valor de referencia de los inmuebles” men kallas även ibland för Valor de referencia de Catastro. Reformen innebär att åsatta taxerningsvärden på ett mer korrekt sätt skall spegla marknadsvärdet, men får aldrig överstiga det och därför används en nedräkningsfaktor. Man bör generellt sett räkna med ökande taxeringsvärden i attraktiva turistregioner i framtiden och därigenom också att överföringsskatten vid t.ex. köp kommer att öka, då den kommer att baseras på denna, till skillnad från tidigare då det baserades på försäljningspriset som ofta var lägre än taxeringsvärdet. Främst beroende på den tidigare fastighetskrisen. IBI eller IRNR kommer inte att påverkas av just denna förändringen.
Dock kommer troligen Valor Catastral i en nära framtid att uppräknas betydligt samt därmed också IBI och IRNR, då försäljningspriserna de senaste två åren stigit med 10-15 % i samtliga populära semesterområden på Costa Del Sol och Costa Blanca.
Uppdatering 2023-09-28
Kul med alla reaktioner på inlägget!
Har fått ett mejl från en läsare som dock inte vill skriva en kommentar själv. Han och hans sambo vill ändå dela med sig av sina erfarenheter, så då skriver jag det istället.
De har på vintern bott i två olika lägenheter, först en med norrläge och den andra med både söder- och västerläge samt nu i radhus (inte ett duplex) och har erfarenheter enligt följande:
Det kostar mindre, både att värma upp och kyla en lägenhet jämfört med ett radhus. Speciellt om man har grannar både under och över och på sidorna som de hade.
Det är en stor skillnad på kostnaderna för uppvärmning av en lägenhet på vintern med norrläge jämfört med söderläge och sol.
Enligt deras erfarenheter är radhus mycket dyrare att både kyla och värma upp, speciellt om det är en hörntomt, men kan vara lite beroende av hur det är isolerat och beroende på väderstreck. Många radhus i Spanien är dåligt isolerade. Även deras. Dessutom är golven på bottenvåningen alltid kalla på vintern.
Gemensamhetskostnaderna för radhus i mindre föreningar som har en stor pool, tennisbana, och stora grönytor kan vara högre än för en lägenhet, men tycker att vår avgift är ganska hög med tanke på storleken.
Taxeringsvärdet för radhus med en stor tomt kan vara höga, där det för endast tomten ofta överstiger själva husets.
En lägenhet i ett duplexradhus utanför centrum har mycket lägre taxeringsvärde jämfört med lägenheter i centrum även om de skulle vara betydligt större.
Deras elräkningar under jan -22 till mars -23 var inte någon månad under 200€.
Hörde talas om något för några månader sedan som kallades för äventyrsgolf genom en av de många Facebookgrupper vi är med i och som verkade uppskattas av de flesta som spelat det.
Hade ingen aning om vad det kunde vara för något, så det var dags att googla lite och titta på Google Maps. Hittade Greenland golf och läste recensionerna som överlag var mycket positiva.
Hade det i bakhuvudet och diskuterade det med min sambo om vi inte skulle prova på det under nästa period vi var i Spanien. Tyvärr är hon lite tveksam till alla former av minigolf, då hon tycker att de svenska banorna ibland är mycket dåligt skötta och att det ibland snarare är mer tur än skicklighet att få ett lågt resultat. Håller i mycket med henne, men har kanske inte lika höga krav och ser det mest som ett tidsfördriv, snarare än att jämställa det med en sport.
Har själv spelat långgolf i över 45 år och allt mer börjat uppskatta minigolf. Inte minst på grund av de problem jag fått med fötterna de senaste åren och att man ju inte behöver gå så långt när man spelar minigolf. Puttningen sitter dessutom i ryggmärgen, så ibland kan det gå riktigt bra.
Lördag morgon under frukosten blev det att ta fram Google Maps och förbereda avfart.
Greenland Golf
Lite mer än 14 kilometer dit och 20 minuter med bil från Torrevieja centrum. Det skulle möjligen gå att cykla dit också samt att det i recensionerna fanns någon som åkt taxi, men självfallet är det bästa egen bil. Det lär heller inte finnas några bussar som stannar i närheten av anläggningen. Den närmsta busshållplatsen verkar vara i Los Montesinus med ca 4 kilometers gångavstånd, vilket kanske är lite väl långt för de flesta.
Ingången till anläggningen
Vi valde att välja paketpriset golf och mat för 18€. Vill man endast spela kostar det 11€. Vi tyckte dock att det lät ganska prisvärt med mat. Vill man ha både mat och en Cocktail kostar det 25€. Vi valde att äta efter rundan, men man kan även äta innan. De ville att man redan innan skulle välja vilken mat man ville ha efter spelet, vilket vi tyckte var lite ovanligt, men beror nog på att de vill förbereda maten. Tror att det kan vara mycket folk under högsäsong och då går det givetvis lättare att servera många personer snabbare när de i förväg vet vad som skall ätas.
Ganska många klubbor att välja mellan
De hade i vart fall ett par hundra klubbor att välja mellan och det fanns två varianter. En helt i metall och en klädd med gummi ytterst på bladet. Vi valde de i metall. Vill påpeka att bladen var i ganska dåligt skick. De flesta hade ganska djupa repor och märken som självfallet skulle kunna påverka bollriktningen både oväntat och slumpmässigt. Synd att det var så faktiskt, då det är fullt möjligt att renovera i vart fall de i metall. Vi hittade dock två som var i ganska bra skick som vi valde att spela med.
Övningsgreen
Något som varje långgolfare med självaktning alltid gör före spel är att övningsputta lite och det rekommenderar jag varmt alla att göra. Även de som kanske bara spelar minigolf en gång om året eller t.o.m. mer sällan och kanske inte alls bryr sig om resultatet utan endast upplevelsen. Antalet slag per bana var maximerat till sju och det kan vara ganska roligt att komma under det någon gång mer än bara ibland. Puttingreenen är dessutom nära nog exakt lik banorna. Det är också så att hastigheten på banorna knappt märkbart skiljer sig åt sinsemellan heller. Det kan jag lova att man inte är bortskämd med i långgolf.
Ganska lutande banor
De flesta hålen hade dessutom uppbyggda vallar som var mycket bra att använda sig av för att få bollen att rulla dit man ville. Givetvis lite svårt att räkna ut exakt, men fungerade i de flesta fall ganska bra för att komma någorlunda nära så att det sedan bara behövdes en en- eller tvåputt för att håla ut. Riktigt knepigt att ibland att försöka räkna ut hur bollen skulle gå när det ibland behövdes användas två vallar eller en vall och sedan studs på en sten, men mycket roligt när det fungerade. Dessutom lutade de flesta banorna som gjorde det än svårare, men lång ifrån omöjligt. Snarare bara lite roligt och utmanande.
Min sambo som från början var ganska tveksam till utflykten ändrade ganska snart inställning och uppskattade verkligen de mycket välskötta banorna och att de var rena från diverse skräp, som t.ex. grus, kvistar och löv, vilket man inte är bortskämd med i Sverige. F.ö. var hela området mycket välskött.
Mitt Waterloo
Mitt Waterloo blev detta hålet. Jag gav mig tusan på att spela den som föreslagits av skylten, att träffa krokodilen i gapet så att bollen rullade igenom och stannade nära hålet eller t.o.m. gick i direkt. På alla de tidigare banorna hade jag oftast inte spelat som skyltarna föreslog, utan valt en säkrare väg där jag visste att bollen i vart fall skulle hamna någotsånär nära hålet på första slaget. Efter fyra misslyckade försök valde jag att spela som först tänkt och sänkte bollen på det maximala antalet slag man fick använda. Sju slag och möjligheten att gå alla de 18 hålen på par (50 slag) utraderades. Kan rekommendera att inte göra som jag gjorde. Nästan omöjligt att lyckas. Mycket bättre att välja den säkrare vägen runt om. Min sambo gjorde så och spöade mig rejält på det hålet.
Banorna och greenerna faller betydligt på vissa hål
Här ser man tydligt hur vissa av banorna lutade, men på just denna blev det lättare att komma närmre hål på första slaget just på grund av det.
Lite näring efter ett väl förättat värv
Efter ca en och en halv timme efter mycket väntan bakom ett gäng norrmän på de sista sju hålen som spelade sex personer tillsammans, vilket f.ö. inte var tillåtet då det var klart uttryckt att maxantalet var fem, var vi klara med vår runda. Vi stördes inte särdeles mycket av att få vänta lite, då vi ju inte hade bråttom och njöt av de välskötta omgivningarna. Dessutom fanns det bänkar på skuggiga platser lite överallt.
Till mat beställde jag en Friterad fisk med pommes frites (Fish and Chips) och min sambo grillad kyckling med pommes frites. Vi båda var ganska nöjda med maten. Kycklingen var vällagad och pommes fritesen var kanske något underfriterade, men helt ok ändå. Fisken jag fick var i mitt tycke alldeles för stor. Säkert 250-300 gram och runt 150 hade räckt utmärkt för mig. Fick lämna lite av den, vilket jag inte gillar att göra. Den var dock bra tillagad (friterad) och välsmakande, något likt Alaska Pollock. Remouladsåsen var hemmagjord, men inte lika välsmakande som den är i Sverige, men absolut ätlig.
Lite väl mycket gurka i den som tog över smaken för mycket. Men, för att vara en typ av barmat till skillnad från restaurangmat, var båda rätterna som helhet absolut väl godkänd. Dryckerna ingick inte i priset utan fick betalas separat. En stor öl och en Coca Cola kostade 4.80€ vilket var ok det också. Maten kostade oss därmed ca 19€ för båda, vilket var överkomligt och ganska prisvärt.
Lite reflektioner och en sammanfattning:
För att ta sig till anläggningen är det bästa sättet att köra med egen bil. Flertalet hurtbullar har även cyklat dit. Vi tillhör dock inte den kategorin, då en ambulans i så fall högst troligt hade fått hämta oss halvvägs, men är uppenbart fullt möjlig att göra för vissa. En del gäster har använt sig av taxi. men har ibland haft problem att få en körning tillbaka till Torrevieja. I värsta fall kan man kanske be om skjuts av andra besökare?
Det är ingen minigolfbana men är ändå är det så. Svårighetsgraden är låg och nöjesfaktorn är hög. De flesta kommer att klara av hålen utan att straffas med att inte få håla ut med de maximala sju slagen per bana. Om man provputtar på övningsgreenen och får en någorlunda känsla över hastigheten så är vi övertygade om att de flesta klarar av att håla ut innan maxantalet slag. Gör det! Öva innan, så blir det så mycket roligare. Vi studerade norrmännen på de sista hålen och konstaterade att de flesta puttade alldeles för hårt. Ofta mer än dubbelt så mycket som behövdes och rullade ofta av banan med ett pliktslag som konsekvens.
Som långgolfare imponerades jag av förslagenheten, banans uppbyggnad och den uppenbart låga svårighetsgraden om man tänkte efter lite. Det gällde att försöka beräkna fallet på banan och att använda sig av vallarna samt valla i stenarna. Imponerad över upplägget helt enkelt och mycket roligt även för mig.
Banan är absolut inte vansinnigt svår och defenitivt inte som en barnsligt komplicerad minigolfbana som man kan ställas inför i Sverige, där det ofta gäller att försöka träffa minimala gångar av hinder där minsta miss straffas med att bollen studsar tillbaka och att man får börja om. Eller att den faller mitt i ett upp och ned hinder, vilket är ganska löjligt faktiskt. Nej, varenda minigolfare på denna banan kan nå hålet på ett realistiskt antal slag om man tänker efter lite samt utan att ha lasersikte på klubban. Tack för det!
Vi kommer garanterat att besöka anläggningen fler gånger och njuta över att den är till för alla. Vi är övertygade om att även den absolut uslaste minigolfaren uppenbart kan ha hur mycket nöje som helst av ett besök och dessutom njuta av besöket efter lite provputtning på övningsgreenen innan.
Vill dock skryta lite med att jag trots den fatala och ödesdigra missen på krokodilhålet gjorde fem birdies, men ändå hamnade på 4 över par, vilket innebär 54 slag. Förhoppningsvis kommer jag att slå det vid nästa besök.
Första gången det hände var hösten 2021. Vi hade köpt lägenheten året innan och det var dags för mig att testa restaurangutbudet i Torrevieja lite mer ingående.
Hittade en restaurang med fin utsikt över Los Locosstranden. Beställde några tapas, bl.a. grillade kycklingvingar i tacosås och en härligt kall öl och njöt av den varma oktobersolen. Några minuter senare kom det in två svenska damer som jag uppskattade var i nylig pensionsålder, vilket senare visade sig stämma bra. De frågade om de fick sitta vid samma bord som mig vilket var ok, då det fanns sex sittplatser som bestod av två hopställda bord med stolar även på ändarna. Endast en plats var ju upptagen av mig. En stund därefter kom mina första tapas och en ny öl beställdes då den första redan var urdrucken.
Efter en trevlig pratstund framkom det att de nyligen gått i pension och tillsammans långtidshyrde en lägenhet i närheten av Plaza Europa och hade för avsikt att stanna tills i mars nästa år. De trevliga och belevade damerna drack vardera flera glas vin ett imponerande tempo.
Under diskussionen framgick det uppenbart att de båda var ute efter en man. Den ena kvinnan var änka sedan några år tillbaka och den andra frånskild och ensam sedan ett tiotal år. Under diskussionen ändrade de tydligt tonläge när det visade sig att jag hade en sambo i Sverige och att jag var själv i Spanien eftersom vi inte kunde ha semester samtidigt.
Kändes som om att damerna var en typ av friska och ungdomliga pantertanter som lite kunde jämföras med 80-talets manliga strandraggare i badbyxor med string. De hoppades uppenbart att i vart fall en av dem skulle få napp. Jag är inte särskilt bortskämd med smicker, men rodnade faktiskt tydligt och uppenbart vid flera tillfällen.
Då min mat tog god tid på sig att tillagas, valde damerna att lämna innan jag ätit klart. De reste sig upp, tackade för trevligt sällskap och gick in för att betala.
Efter en kort stund kom de ut, tackade återigen för mitt sällskap och lämnade restaurangen.
En halvtimme senare bad jag om notan och kunde konstatera att den innehöll fyra glas vin jag varken beställt eller hade druckit. Servitrisen menade att damerna uppgett att det var jag som bjöd på de sista glasen, men inte de första två som de betalade för. Jag skulle därför vara betalningsskyldig till större delen av deras nota. Jag vägrade naturligtvis men servitrisen var mycket påstridig och menade att det var mitt ansvar då jag bjudit in dem till mitt bord, vilket ju inte var sant. De hade uppenbart bjudit in sig själva.
Efter en stund av delvis ganska hätsk diskussion med ytterligare serveringspersonal, kocken och ägaren löste det sig till slut. Det var inte första gången deras gäster råkat ut för det samma, men var tydligen ovanligt när det gällde skandinaver. Samtidigt brukade de som lämnades kvar oftast betala ändå, vilket de vädjade till mig att också göra. Självklart gjorde jag inte det, av starka principiella skäl.
Andra gången något liknande hände var förra veckan på en bar i norra Torrevieja och stämningen var betydligt mer obehaglig och hätsk. Uppenbart mer aggressiv än förra gången och jag räknade med att polis eventuellt kunde komma att tillkallas.
Tidigare på kvällen hade vår granne i fasigheten, som för övrigt också är svensk, kontaktat oss och inbjöd oss att träffas på en bar i norra Torrevieja. Han hade bestämt möte med två andra svenskar och menade att vi också gärna fick komma, vilket vi tackade ja till.
Vi tre träffades inledningsvis på restaurangen och efter en stund, efter vår första dryckesbeställning och servering, kom det andra sällskapet. Två svenska paranta damer i tidig pensionsålder. Hungriga beställde de mat. Grillat revben med var sitt glas vin. Efter revbenen beställde den ena damen en stor öl, vilken hon avnjöt med stort behag.
Damerna tackade för sig med uppdruckna glas och tomma tallrikar. Lämnade bordet och uppgav att de skulle betala notan, varefter de gick vidare.
En timma senare, efter att jag och min sambo delat en portion av samma maträtt som damerna inlevelsefullt rekommenderat, efterfrågade vi notan. Notan innehöll förutom det vi beställt ytterligare ett glas vin och en stor öl. Ingen av oss hade druckit någon öl och vinet var ett glas för mycket. Det enda som var betalt av damernas nota var revbenen och ett glas vin. Vi tre kvarvarande visste mycket väl att damerna hade druckit vars ett glas vin samt att en av dem druckit ytterligare en stor öl, men att de uppenbarligen inte betalt för det.
Serveringspersonalen med notan menade att det var vårt absoluta ansvar att betala hela notan och om vi inte gjorde det skulle det bli allvarliga problem. Vi avkrävdes aggressivt och bestämt att slutbetala bordet, då de menade att det var vi som bjudit in dem. Stämningen blev mycket hätsk och efter en häftig diskussion fick annan personal ta över.
Grannen, som bjudit in oss är som många andra svenskar konflikträdd, men hade faktiskt och reellt det egentliga ansvaret då vi inte bjudit in någon. Han menade att det måste ha blivit ett ursäktligt misstag.
Jag har en helt annan och mycket cynisk inställning. Den ena damen som uppenbart inte betalade alls för sina drycker och som dessutom innan beställningen beklagade sig över att rätten var kostsam till det ohemula priset av 12,90 Euro, kan inte ha betalat för lite av misstag. Det är inte möjligt att betala 6 euro för lite för ett så enkelt restaurangbesök och beställning.
Enligt min mening var det uppenbart att hon smet från delar av notan och överlämnade problemet till oss.
Med en tydlig besk och bitter bismak efter flertalet uttalade hot om att tillkalla polis och andra obehagliga konsekvenser och oerhört otrevlig stämning, betalade vi till slut endast det vi själva beställt och konsumerat. Det var uppenbart att restaurangen genom den starka påtryckningen ville förmå oss att betala även deras obetalda beställning, vilket jag misstänker att många faktiskt hade gjort mot deras vilja, bara för att undvika konflikt.
Tror knappast att vi är de enda som utsatts för detta och ser fram emot kommentarer från andra som kanske har drabbats av något liknande.
I Sverige gäller att om samtliga restauranggäster i ett sällskap väljer att inte betala och smiter från notan, så är samtliga av dem solidariskt betalningsansvariga. D.v.s. att varje enskild smitande gäst enskilt och personligen är skyldiga att betala hela notan, enligt huvudregeln i Skadeståndslagen. Den eller dem som betalar, har sedan en regressrätt (kan kräva betalning på utlagt belopp) av de övriga som inte ha betalt, vilket framgår i 9 kap. 2 § 2 st. Brottsbalken samt 2 kap 2 § och 6 kap. 4 § i Skadeståndslagen.
Dock, om endast delar av sällskapet väljer att smita från notan är de kvarvarande gästerna inte betalningsskyldiga för dem som smitit. Däremot är smitarna solidariskt betalningspligtiga (om de är två eller flera). De som smiter från notan har då gjort sig skyldiga till ringa bedrägeri, men inte de kvarvarande gästerna. Brottet som de smitande gästerna gör sig skyldiga till kan inte de kvarvarande gästerna lastas för.
Hur lagstiftingen ser ut i Spanien har jag i dagsläget inte någon ingående information om, men ponduspostulerar att den högst troligt är liknande den svenska, vilket innebär att det inte finns något betalningsansvar överhuvudtaget för det kvarvarande sällskapet gentemot de som väljer att smita från notan. D.v.s. att man endast är betalningsavsvarig för det man själv bestält och konsumerat.
Om du blir lurad på en Spansk krog så som vi blev, så är det givetvis naturligt att vägra betala. Om de hotar med polis som i vårt fall, är vi övertygade om att dem hade stått på vår sida. Det är aldrig och kommer inte heller någonsin att vara korrekt att betala för en annas nota, trots att oärliga människor och aggressiv restaurangpersonal försöker få oss att göra det.
Måste nog medge att de senaste inläggen har haft en underton av negativitet där det mest skrivits om saker att se upp med samt några av alla de risker eller snarare fällor man kan råka ut för som man kanske inte i förväg riktigt kan förutspå.
Det här inlägget kommer inte att göra saken bättre, tvärtom. Det är fullt av cynism. Tycker ändå att det måste uttryckas annat och i stora delar annorlunda perspektiv i kontrast till alla dem som målar upp allt i ett rosaskimrande ljus, som inte minst många mäklare i Spanien försöker göra. Det är deras levebröd att sälja drömmar och så många fastigheter som möjligt. Tidningsartiklar om kändisar och TV-program där de till slut uppfyller sin dröm och för all framtid lever lyckliga därefter gör inte saken bättre.
Det finns ett flertal anledningar till att ett köp kan gå både helt eller förhoppningsvis bara delvis fel. Inte endast för att livssituationen eller ekonomin förändras eller att man tvingas till kostsamma renoveringar för saker man missat. Sådana uppenbara saker nämns inte här. Inte just nu i vart fall.
Det flesta är dock uppenbart mycket nöjda eller ganska nöjda med sina köp. Säkerligen mer än 90 % och det är faktiskt svårt att hitta någon som inte är det. Kanske är det så att några av dem som inte är det, inte gärna varken för sig själv eller för utomstående vill medge det.
Något vi fick höra innan vårt köp var att det tydligen fanns flera svenskar på den spanska solkusten som sålt sina bostäder på grund av en orsak vi inte riktigt hade räknat med. Han förklarade för mig, att själv hade han fått stora problem med alkohol. De första åren bara när han var i Spanien, men efter fyra-fem år hade det smittat av sig även till Sverige. Han hade möjlighet till ganska långa och många semesterperioder och hade en stor bekantskapskrets som ofta hälsade på.
De som stannar endast i några veckor kan kanske klara av en mycket hög alkoholkonsumtion under den korta perioden menade han, men under hans, ofta två månader långa semestrar några gånger om året, kom vännerna som på ett pärlband och hälsade på. Det blev många och mycket blöta fester nästan hela tiden och gästerna ville gärna bjuda honom gentilt och rikligt med alkohol som en sorts hyra för att de fick bo där gratis. Han fick även en bekantskapskrets där nere och menade att vissa av dem fick samma problem som honom. Med alkoholen.
Han valde till slut för sin hälsas skull att sälja och menade att fler än honom, både före och efter av samma orsak gjort det samma. Nej sade han, ständigt festande och billig lättillgänglig alkohol klarade i vart fall inte han av.
Ensamhet. Det låter ju nästan otroligt att det ens skulle kunna finnas, när man själv tydligt sett det sprudlande utelivet med fyllda sandstränder och restauranger, flanerande semesterglada människor överallt. Eller?
Jodå, det finns också där. Överallt. Idyllen man semestrade i på sommaren, med myllrande av liv och rörelse kan mycket väl vara som en öken stora delar av året där så gott som alla restauranger och t.o.m. vissa livsmedelsaffärer har stängt. Poolen, där man kanske fått nya bekantskaper är nu både kall och folktom och ingen enda ses bada där på flera månader. Utan bil finns det kanske knappt någon möjlighet till att ens försöka ha ett socialt umgänge. Möjligen kan taxi vara det enda alternativet. Ibland, men inte alltid finns det kanske några få bussförbindelser.
Bekantskaperna man gjorde är hemma och arbetar och inväntar den kommande sommaren för nästa efterlängtade semester. På vissa mindre semesterorter och i vissa områden utanför de större städerna ägs mer än 80 % av bostäderna av familjer som bara spenderar några veckor där om året. De få åretruntboende är ofta spanjorer som inte är särdeles intresserade av något umgänge med pensionärer från Norden som dessutom inte pratar spanska.
Det finns endast ett mycket fåtal berättelser om det på svenska och då främst från nyblivna pensionärer som drabbats av Lappsjuka och till slut valt att sälja och flytta hem för gott. Däremot finns det mycket mer information om fenomenet på utländska sidor. Fram för allt på engelska och tyska. I Sverige verkar det som om man inte gärna pratar om det underligt nog. Kanske för att det är ett vanligare fenomen för just dem, men kanske ändå inte särdeles troligt att det skulle vara så mycket vanligare ibland andra nationaliteter.
Det kan både gå lätt och fort, men ofta kan det ta något år att bygga upp en stabil bekantskapskrets i utlandet, där framför allt bl.a. svenskklubbarna, men ett flertal andra klubbar och föreningar som finns på många av orterna kan vara en av nycklarna till samhörighet och umgänge, vilket kommer att skrivas om senare. Samtidigt. Om man har ett fritidsintresse som t.ex. golf, kan det vara mycket enkelt att få i vart fall en ytlig bekantskapskrets på bara några få veckor eller månader.
Norrläge utan sol: Det finns inte speciellt många som uttrycker det, med de som gör det är inte nöjda med att lägenheten har norrläge och aldrig har sol på terrassen. Däremot är det många spanjorer som föredrar det. Kanske även vissa svenskar som bor där året om, men vi från kalla norden brukar vanligtvis uppskatta söder- eller österläge med i vart fall sol några timmar om dagen fram för allt på vintern. Känner f.ö. till några som redan sålt och flera som har för avsikt att göra det just på grund av avsaknandet av sol.
Trafikbuller kan vara ett stort problem, speciellt om terrassen eller balkongen ligger på de nedre våningarna utmed en hårt trafikerad gata, men det problemet har jag tidigare skrivit om så lämnar det därhän.
Gemensamhetspool. Känner en familj som nyligen valde att sälja och köpa ett boende som hade det. De nyttjade tidigare en kommunal större anläggning och tyckte det var lite bökigt att göra det i längden. Det är dock långt ifrån alla som vill ha det, då dem kanske endast badar i havet eller kanske inte alls. Då är det snarare en fördel att inte ha det, då det i så fall bara belastar skötselföreningens ekonomi och gemensamhetsavgifterna i onödan.
Kanske är det bara några år kvar då man kan köpa en flygbiljett på flera av lågprisbolagen tur och retur för under en tusenlapp när det inte är högsäsong till ett semesterboende 300 mil hemifrån. Troligen kommer det snart att bli betydligt dyrare. Hur mycket kostnaderna kommer att öka eller när är inte lätt att avgöra, men kan i framtiden innebära att intresset för att köpa något utomlands minskar. Om man då vill sälja i en framtid riskerar det att blir mycket svårt eller att man får sälja med förlust.
Idag flyger fram för allt lågprisbolaget Ryan Air reguljärt även från lite mindre flygplatser. Fram till 2021 var det från bl.a. Skavsta, Västerås och Växjö, men även från de större flygplatserna Arlanda och Landvetter. 2021 valde de att helt sluta flyga från Skavsta. Troligtvis är det många nära den flygplatsen som flög både till Alicante och Malaga som sedan dess fått hitta nya och säkert i många fall tidsmässigt längre resor ned. Sådana nedläggningar går knappast att förutsäga, men kan när som helst drabba den egna favoritflygplatsen.
Flera ledande, fram för allt men inte endast svenska affärsmän och ekonomer har uttryckt, att om inte kronkursförsvagningen stoppas kan en Euro om några år kosta upp till 20 kronor eller t.o.m. mer. Spanien kommer då inte längre att vara det billiga semesterresemålet för svenskar som det en gång varit. Samtidigt kommer de fasta kostnaderna för ett eget boende i svenska kronor öka betydligt.
Vi har pratat med ett flertal som inte skulle kunna tänka sig att köpa något utomlands och de menar att det blir billigare för dem att hyra och att inte äga, samt att de kan välja nya ställen hela tiden. Har givetvis gjort en alternativkalkyl och kommit fram till att om vi använder vår lägenhet ca 5- 6 veckor om året så innebär det att vi inte skulle kunna hyra något liknande boende billigare. Att bara räkna ekonomin är inte ens i närheten en korrekt kalkylering, då det inte är samma sak att hyra som att ha något eget. Fördelarna i att äga anser vi med god marginal överväger, men den kalkylen skall man kanske ändå ha i bakhuvudet innan man köper och tänka efter hur många veckor om året man avser eller har möjlighet att använda det.
Områden förändras över tid. Ett område som varit prunkande och levande i årtionden kan förändras över tid och till slut bli vanskött och övergivet av både ägarna och kommunen. Särskilt i Torrevieja finns det områden några kilometer norr om centrum som på grund av olika faktorer blivit mycket nedgångna. Under charterturismens högtid på 60-80 talet valde bl.a. ett större charterföretag att anlägga helt nya områden med hundratals radhus, då hotellkapaciteten inte räckte till för den starkt expanderande turismen. Hotellen kunde helt enkelt inte möta efterfrågan av gäster. Byggandet skedde i många fall på oklara grunder och inte alltid med godkända bygglov. Under företagets kris på 80-talet såldes radhusen till privatpersoner och flertalet av dem har än idag inte giltiga bygglov. Samtidigt tvistas det fortfarande om vem som har ansvar för skötseln av t.ex. gator, gemensamma grönytor, elektricitet, vatten och avlopp. Visa av fastigheterna har också flera gånger under långa perioder inte haft tillgång till varken vatten eller el. Flera som idag försöker sälja sina fastigheter där har mycket svårt för att göra det och priserna blir därefter. Kommunen har sedan åtminstone 10 år tillbaka försökt hitta en lösning för bl.a. de ogiltiga byggloven men även verkat för att bilda skötselföreningar och vara behjälpliga med att restaurera flera av gatorna och omgivningarna. I april 2023 beslutades det till slut om en kommunal upprustningsplan för vatten, avlopp, el och gator. Det skulle t.o.m. kunna vara en bra investering för framtiden att köpa i dem områdena idag. Att köpa något där är mycket prisvärt och om det blir som politikerna vill, att hela området restaureras i grunden, kommer troligen priserna för en fastighet att öka. Dock är vår grundinställning att man inte skall köpa ett semesterboende som en framtida investering, då det är så många faktorer att ta hänsyn till och att det är allt för mycket som kan gå fel i en oförutsäglig framtid.
Modelo 720, även internationellt kallad det Spanska skatteverkets massförstörelsevapen kommer jag inte att ta upp särskilt ingående just nu, utan det behöver i detalj noga dissekeras i ett flertal kommande inlägg då konsekvenserna av att göra fel med den kan få livslånga ruinerande och omvälvande konsekvenser. Inte minst för den som skriver sig i Spanien och drabbas av konsekvenserna av att inte fylla i den alls eller flera år för sent. Detta gäller också dem som dristar sig till att tillbringa mer än 183 dagar i Spanien och råkar ut för en tvingande skatteskrivning. Modelo 720 måste alla fylla i som har över 50 000 Euro i utlandstillgångar. Det är dock en lång och mycket, mycket allvarlig historia. Flera ärenden är f.ö. på väg att avgöras i EU-domstolen, där de i tidigare utslag på goda grunder anser att det spanska skatteväsendet bryter mot både EU-lagstiftningen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Ett mycket känt fall är där en taxichaufför förlorade i den spanska högsta domstolen och skulle betala 442,000€ i skattetillägg på en pensionsförsäkring på 340 000€ han hade intjänat i Schweiz och för sent uppgett det i skattedeklarationen. Han överklagade till EU-domstolen och vann 2022. De uttalade då samtidigt att den spanska skattelagstiftningen i det hänseendet på flera punkter bryter mot den fria rörligheten och flera av grunderna i den gemensamma EU-lagstiftningen. Den mycket ifrågasatta skattelagstiftningen finns ändå fortfarande kvar i Spanien och används fortfarande.
Att det dessutom finns ett politiskt vänsterparti i den spanska riksdagen som aktivt försöker urholka äganderätten och både stödjer och uppmanar till olagliga hus- och lägenhetsockupationer, s.k. Squatting i bland annat outnyttjade semesterbostäder är också det en allvarlig situation som givetvis också kommer att tas upp i senare inlägg.
Efter ett flertal, till synes svagt underbyggda landexpropriationer, med ur ett europeiskt perspektiv mycket udda expropriationslagstiftning med mycket korta överklagandetider, helt utan eller med en uppenbart undermålig ersättning har också lett till flera pågående mål i EU-domstolen. Bland annat har fram för allt flera utländska ägare drabbats mycket hårt av det till synes mycket godtyckliga förfarandet. Mer information om det kommer att skrivas i framtida inlägg.
Nog nu. Har varit tillräckligt negativt denna gången för flera av läsarna. Man klarar inte av hur mycket som helst när man slösurfar och råkar hitta denna blogg och särskilt detta inlägget efter en Googling. Det enda man vill få är goda råd och positiva känslor under sökandet efter sitt framtida drömboende i solen. Detta är självklart inte vad som förväntades.
Dessutom kommer det som tas upp givetvis inte att drabba läsaren, för just vi är ju så mycket smartare än så för att gå på så enkla och uppenbara fintar.
Precis som alla de 10 000-tals svenskar inte heller gjorde när dem genom aggressiv övertalning av påstridiga bedragare skrev på dyrbara timesharekontrakt för fantasisummor på 90-talet. Där dessutom många av dem än idag sitter fast och får betala hutlösa summor varje år för sina outnyttjade veckor. Kanske är det t.o.m. så att en del av just dem bedragarna har sadlat om till mäklare på de mest välkända semesterorterna. Men, det berör ju inte någon av läsarna här.
Eller?
Lyssna inte för mycket på det här brutala och negativa inlägget som står i uppenbart skarp kontrast till de flertalet brunbrända och kotlettkammade eller välsminkade rosendoftande mäklarnas skönskrivning av hur det egentligen är.
De som drabbas negativt är trots allt mycket få. Kanske bara några enstaka av ett hundratal, men ändå allt för många.
Det finns många bra rekommendationer att hitta relativt lätt på internet när det gäller att köpa ett semesterboende i Spanien. Bedömer att ett av dem bästa är att i god tid innan bilda sig en väl och underbyggd uppfattning om de områden man är intresserade av. Det är inte möjligt att till fullo göra det med t.ex. Google Streetview och Earth som vi gjorde, även om det hjälpte till en del. Det bästa är att hyra en lägenhet i området några gånger innan. Om man har möjlighet, gärna på olika årstider då vissa områden nästan är folktomma under lågsäsong vilket i och för sig mycket väl kan vara det man letar efter.
Man kan då få en god uppfattning om t.ex. restaurangutbud även på lågsäsong då många av dem stänger ned, samt trafik och parkeringssituation på högsäsong, närhet till livsmedelsaffärer där man tycker att utbudet är tillräckligt varierat, avstånd till favoritstranden m.m. En annan möjlighet är om man hyr i närheten att man besöker intressanta områden genom att köra bil, cykla eller helst gå en runda på olika tider, t.ex. både på morgnar och kvällar samt gärna även på helgdagar.
Området vår lägenhet ligger i är ganska litet och kallas för Muelle Pesquero, Fiskepiren och är hamnområdet där den långa piren ligger och ca trehundra meter förbi Plaza de la Constitución norrut. Vi kände inte så väl till det innan och kan nu konstatera att flera av gatorna är ganska hårt trafikerade. Då vi har terrassen på en innergård hör vi dock inte så mycket av den, vilket kanske är viktigt att tänka på om man skall köpa något där. Vi kan också konstatera att det är ca 700 m till den närmsta sandstranden men ganska långt, lite mer än en kilometer till det som blivit vår nya favorit, Playa Cura. Det optimala hade varit om lägenheten hade varit åtminstone 500 m närmre. Ännu längre, lite mer än 2 km är det till en av våra favoritrestauranger, El Tiberon på Playa de los Locos.
I vårt sökande, samt också efteråt har det framkommit flera områden som vi tycker är intressanta, då vi har för avsikt att köpa något större i framtiden. Vi har dock ännu inte bestämt oss för om det blir en större lägenhet, radhus eller en villa.
När det gäller lägenhetsområden som vi själva dock inte är så intresserade av, men som vi anser är några av de mest prisvärda, kanske i hela Torrevieja men ändå är ganska centralt, är de som heter El Molino, Möllan och Parque de las Naciones, Nationernas park. Det viktiga är att den inte ligger för nära motorvägen N332, Calle de Orihuela och Ronda D Ricardo Lafuente Aguardo som är mycket starkt trafikerade. Andra prisvärda områden kan vara Parque Aquatico, vattenparken och vissa områden i Nueva Torrevieja så som Aguas Nuevas men kan vara ganska långt ifrån en badstrand. Annat bra och prisvärt område kan vara i närheten av Plaza Europa som dock mest består av radhus. Skall man lyxa till det och har en bra budget kanske området i närheten av Cala Del Palangre kan vara bra samt stora delar av Los Locos.
Något man inte heller får glömma bort är området norr om som heter Miramar och hela vägen upp till stranden La Mata och vidare till Torre La Mata som kanske kan vara lite väl lugnt på vintern för vår smak, men har en mycket fin badstrand med en strandpromenad delvis genom ett naturskyddsområde. Det är för övrigt den största stranden i hela Torreviejaområdet. Samtidigt finns det även mycket fina områden söderut nära Playa Flamenca, Playa de La Zenia och Cabo Ruig, där man får räkna med relativt höga priser. Något lägre priser är det i närheten av det populära köpcentret La Zenia. Det verkar som om hela området Orihuela Costa har blivit allt mer populärt de senaste åren.
När det gäller villor och radhus vill vi inte än uttala oss särskilt specificerat, då det är under pågående närmare granskning, men kommer att tänka på Los Frutales och flera delar av Nueva Torrevieja. Vi är för övrigt inte ens säkra på att det blir i Torrevieja vi köper. En av oss tycker bl.a. att det kanske ändå är en något för liten stad.
Det är säkert en del som inte alls håller med oss när vi rekommenderar dessa områden, vilket naturligtvis beror på vad man har för referenser, önskemål, kravspecifikationer och budget. Det finns en del områden man kanske skall undvika, men vill inte gå in på det här.
För att söka mer information kan det vara bra att bli medlem i de många Facebookgrupperna och skriva ett inlägg med frågor eller göra en sökning i dem efter tidigare inlägg. Dock är det så att de flesta verkar vara mycket nöjda med där de till slut köpt och rekommendationerna kan därför spreta en hel del. Det kan mycket väl också vara så att en del rekommendationer har en dold agenda, men vill inte gå in på det djupare här. Det viktiga är i vart fall att innan köp ha en god uppfattning om vad man är ute efter och att man åtminstone gör en kravspecifikation.
Andra bra saker kan vara att hyra flera gånger i olika boenden då man kan få en någorlunda uppfattning om vilka minimikrav man vill ställa på t.ex. lägenhetsstorlek, planlösning, köksinredning, storlek på badrum, sovrum och terrass m.m. Generellt sett är både lägenheter och radhus ur ett svenskt perspektiv ofta mycket mindre även om det givetvis finns en hel del undantag.
Som jag nämnt i föregående inlägg räknar man bostadsyta på ett annat sätt, där den yta som mäklarna anger i sina annonser uteslutande är den totala byggnadsytan inklusive terrass och gemensamhetsområden. På lagfarten och originalritningarna är däremot ytan oftast specificerad i delar varför man först efter att ha granskat dem kan få en någorlunda korrekt uppfattning om vad vi här i Sverige menar med bostadsyta.
Så här i efterhand, två år efter köpet kan vi konstatera att vi båda tycker att lägenheten är något för liten, men med den smarta och väl genomtänkta möbleringen fungerar det mesta, förutom problemet med att ordna en ugn i köket och det lilla badrummet. Om vi hade bestämt oss för en högre budget, ca 30 000€ mer, hade vi kunnat köpa en lägenhet i samma område med ytterligare ett sovrum och större kök. Vi hade dessutom i realiteten kunnat ha haft det, vilket gör att vi ångrar oss en del idag.
Vi bedömde det dock då som att det ju var vi som skulle köpa lägenheten för våra egna behov och ingen annans, men nu i efterhand har vi upptäckt att det ibland varit lite väl stökigt att ha gäster i bäddsoffan i vardagsrummet. Varken vi eller gästerna har riktigt fått tillräcklig med enskildhet då man lever så nära in på varandra. Det finns ingen dörr för gästerna att stänga och t.ex. kunna ta sig en välbehövlig sovmorgon. Dessutom skulle ett extra sovrum kunna ha använts som arbetsrum när man inte har besök.
Vi hade inte för avsikt alls att hyra ut, men har i efterhand lyssnat allt mer på dem som gör det. Främst en bekant som har en lägenhet med två sovrum i Alfaz Del Pi som hon själv använder ca tre månader om året. Ungefär som vi själva gör. I det ena sovrummet där hon har sin egna säng, plockar hon in och förvarar dem privata ägodelarna. Därefter låser hon rummet när hon reser därifrån. Under många av de månaderna hon inte är där långtidsuthyr hon bl.a. till grannar och andra hon känner väl. Därigenom får hon in betydligt mer än vad lägenheten kostar henne i fasta utgifter. Vi har idag delvis ändrat inställning när det gäller uthyrning och skulle i så fall gjort samma som henne, men det har vi ingen möjlighet till. Vi har också fått ett flertal förfrågningar om uthyrning av personer vi känner väl, men känner att vi idag inte vill göra det med tanke på lägenhetens begränsningar.
När det gäller uthyrning får det nämnas att det endast är en av oss som är positiv till det. Den andra ser mest fördelarna med att ha ett helt eget boende och att säkert kunna veta att allt ser likadant ut som när man lämnade det.
Som nämnts tidigare analyserades solvinkelen och soltiden på terrassen under hösten, vintern och våren med Google Earth, varvid vi kom fram till att den åtminstone skulle vara något lite mer än 7 timmar och därför i enlighet med kravspecifikationen på minst 6 timmar. I verkligheten visade det sig vara 8 timmar. Dock, året efter köpet påbörjades ett bygge vid sidan av fastigheten som till slut blev 5 våningar inklusive en mindre byggnad på takaltanen. Under hösten och våren pågick arbetet som intensivast 6 dagar i veckan till sent på kvällarna och hördes tydligt in i lägenheten. Dessutom skuggade nybyggnationen morgonsolen med nästan en timme om dagen fram till kl. 9 under vintertid och 10 på sommartid. Då vi båda lider av en lätt morgontrötthet gjorde det inte oss så mycket då vi sällan går upp mycket tidigare när vi har semester, men var ändå inget vi räknade med. Kanske skulle vi varit förutseende och kontaktat byggnadskontoret innan köpet för att undersöka eventuella bygglov i omgivningarna vilket vi kommer att göra vid det framtida köpet vi planerar. Vi skickar detta vidare som en rekommendation till andra att kanske göra. Besökte f.ö. en bekant förra året som för 20 år sedan köpte en större lägenhet på övervåningen av en bungalow med fin medelhavsutsikt, men som genom åren byggts bort och idag helt skyms av nybyggda höghus och hotell.
Något vi allt mer har diskuterat är hur mycket vi saknar kvällssolen. Särskilt på hösten och senvåren. Det optimala är givetvis att ha sol hela dagen, men är svårt att hitta i det området vi köpte och kostar dessutom en hel del mer och var därför utanför vår budget.
Innan köp är det också bra att även bedöma hela det gemensamma bostadshusets yttre och inre skick innan och inte bara lägenheten. Kanske fram för allt fastighetens tak och ytterväggar, vilket jämfört med ett köp i Sverige är betydligt viktigare att göra. För att försöka undvika att allt för djupt gå in på skillnaderna med en svensk bostadsrätt, kan man konstatera att avsättningen till underhållsfonder inte sker ens i närheten med så stora belopp. En spansk skötselförening får inte heller pantsätta och ta upp lån med fastigheten som säkerhet, då lägenhetssinnehavarna har en enskild och exklusiv panträtt. De kan heller aldrig få det t.ex. genom ett styrelsebeslut. Så är det inte i Sverige, där en bostadsrättsförening kan ta ytterligare lån vid eventuella behov.
Det innebär, att om något allvarligt skulle hända med fastigheten eller om det behövs större renoveringar, får alla de enskilda bostadsägarna solidariskt dela på kostnaden. I vårt fall har vi en gång fått betala 25€ extra för ommålning av garageporten samt under ett år fått göra en extra avsättning på 25€ varje månad för en planerad ommålning av ytterfasaden och renovering av poolområdet. Skulle något allvarligt hända kan kostnaderna uppenbart bli avsevärt mycket högre än så. Vi fick dessutom ingen information om de planerade extrabetalningarna innan köpet, trots att det hade diskuterats på årsmötet några månader innan. Det slutgiltiga beslutet fattades dock på det efterföljande årsmötet.
Lycka till i jakten på en plats i den spanska solen!
I slutet av oktober 2020 var det slutligen dags att träffa mäklaren utanför lägenheten och äntligen få nycklarna. Han var mycket trevlig och hjälpte till med att visa var de många nycklarna passade, förklarade hur elen fungerade då de två huvudsäkringarna, en för vattenpumpen på utsidan i trapphuset och den andra för elen inne i lägenheten alltid var avslagna när den inte användes. Samma var det med huvudkranen för vattnet. Han rekommenderade oss att göra på samma sätt. Ett flertal turistlägenheter hade drabbats av olyckor som lätt skulle kunna ha undvikits informerade han oss om.
Skall kortfattat delge några av riskerna vi utsatte oss för, men fram för allt vilka negativa konsekvenser det gav genom att köpa en lägenhet i Spanien utan att först ha sett den. Så här i efterhand kan man konstatera att de flesta av dem var relativt enkla nybörjarmisstag, medan några andra var något svårare att förutse.
Lägenheten såldes möblerad och mäklaren angav i annonsen att den hade ett sovrum, vardagsrum och kök på totalt 49 kvadratmeter, vilket vi i förväg visste inte är vad vi i Sverige menar med boyta, då även gemensamhetsutrymmen, så som trapphus, hisschakt med mera inräknas. Samma är det med parkeringsplatser.
Den verkliga boytan var nästan fyra kvadratmeter mindre än uppgett, samt att parkeringsplatsen var fem kvadratmeter mindre. Även terrassen ingår i det som man i Spanien anger som byggyta, vilket innebar att hela lägenheten med kök, badrum vardagsrum och terrass faktiskt var några kvadratmeter mindre än vårt vardagsrum inklusive matrum i vår villa i Sverige. Lägenheten var därmed i verkligheten lite mer än 45 kvadratmeter samt att parkeringsplatsen var 13,2 kvadratmeter på mycket trånga två plan under jord.
Mindre än 2 km norrut från lägenheten vid det kraftiga skyfallet 2012
Dessutom, två år efter köpet, hösten 2022 skulle det visa sig att det blev en översvämning med två decimeter vatten stående i garaget under några dagar efter ett kraftigt skyfall, varefter samtliga bromsskivor på bilen rostade ihop. Dock gick det att med våld och flera meters total däcksladd frigöra dem till slut. Finns nog bättre sätt att lösa ett sådant problem, men upptäcktes först timmen innan den skulle registreringsbesiktigas på ITV. Blev informerad av en granne att översvämningen hade skett ungefär en månad tidigare. Möjliga garageöversvämmningar är inte ovanligt och något man givetvis bör fråga om och undersöka innan köp, vilket vi tyvärr inte gjorde.
Detsamma skulle mycket väl även kunnat drabba lägenheten vid t.ex. ett slagregn på terrassen om terrassdörrarna inte varit täta, vilket de ibland inte är, men som de som tur var visade sig vara. Det kan även komma in regnvatten under den nedre löpskenan om den inte är korrekt tätad, samt även över den om terrassen inte dräneras på ett korrekt och tillräckligt sätt.
Fotografierna och filmerna som mäklaren skickade till oss analyserade vi mycket noga under ett flertal timmar. Sprickan på en av kakelplattorna på golvet i badrummet kunde vi se, vilket även bekräftades av mäklaren, samt att de hade slarvat med den nyligen utförda ommålningen av väggarna på några ställen. Vad vi inte riktigt kunde föreställa oss var att badkaret i verkligheten var betydligt kortare än vad vi uppfattade. Då det dessutom var inbyggt längst in på kortsidan, innebar det att badrummet var något smalare än vi tänkt oss.
Sängen i sovrummet hoppades vi skulle vara 200 cm lång och kanske 180 eller i vart fall 160 cm bred, vilket den inte var. Måttet var istället 190×135, vilket vi dock var något förberedda på eftersom det är ett mycket vanligt sängmått i Spanien, vilket gjorde att sovrummet såg något större ut än det var.
Bäddsoffan i vardagsrummet var också den åtminstone 20 cm kortare. Vi räknade inte riktigt med att det fanns tresitsiga bäddsoffor som var 200 cm långa, vilket dessutom ställt till med avsevärda problem under de åren vi letat efter en ny. T.ex. är samtliga tresitsiga bäddsoffor på IKEA minst 20–35 cm längre och passar inte in i vardagsrummet på grund av en väggnisch som den nuvarande soffan passar perfekt in i. En längre bäddsoffa än vi har idag, kan vi på grund av planlösningen tyvärr inte utan betydande kompromisser ha.
Något som var mycket påtagligt, otrevlig, påträngande och otvetydigt slog emot vid det första besöket var en oerhört olustig och stark stank. Ungefär som en kvarglömd gymnastikpåse med svårt svettiga gymnastikskor och kläder som kvarglömts i ett elevskåp på högstadiet under sommarlovet. Den genomträngande och ytterst olustiga doften var mycket obehaglig.
Det var så illa att lite efter tre på morgonen den första natten, vaknade jag av den och var tvungen att kräkas. Övervägde seriöst att byta till hotell under saneringen. Förstod allt mer varför lägenheten inte hade sålts under hela det året den varit utannonserad.
Något sådant går tyvärr inte att föreställa sig och särskilt inte genom endast bilder och filmer. Man kan knappt tro att något sådant existerar i verkligheten. Lägenheten fick totalsaneras i grunden så snart det var möjligt. Efter några dagars heltidsarbete av tvättmaskinen, torktrasor och golvmopp blev det en något bättre doft. Ny överdragsklädsel på sängen och bäddsoffan, ny bäddmadrass samt skumtvätt av samtliga möbler blev en acceptabel nödlösning. Risken var uppenbart att stanken även hade satt sig i väggar, golv och tak, men så illa var det inte. Ett halvår senare vid vårt nästa besök var lukten helt borta.
Så här ser det ut när en AC läcker kondensvatten. Blir fort många liter.
Vi fick även installera två nya AC-anläggningar, en i sovrummet, den andra i vardagsrummet samt två utomhusenheter, vilket kostade oss ca 2000€. Vi hade räknat med det, då vi var informerade i förväg. Inte minst genom alla bilder. Vi hade dock inte räknat med att den förberedda och inbyggda avloppsanläggningen för kondensvattnet inte fungerade, vilket första veckan ledde till en översvämning i vardagsrummet och en förstörd vägghylla under, vilket blev till en extrakostnad på 100€ för vidareledning till annat och fungerande avlopp. Vägghyllan blev lite missfärgad ovanpå och den har vi inte bytt än.
Kompromisser som trots allt fick göras:
Vi hade räknat med att bygga om lite i framtiden och ha både en diskmaskin och ugn i köket, vilket vi var medvetna om inte fanns när vi köpte den. Vi såg framför oss att ta bort bidén i badrummet och installera en toppmatad tvättmaskin där, samt ha en diskmaskin i köket på den nuvarande tvättmaskinens plats. Men eftersom badrummet var ca 30-40 cm smalare än vad vi först trodde, innebär det att det blir ganska trångt men är ändå möjligt att göra i en framtid.
En ugn kan vi också installera under spisen, men på grund av att grytskåpet idag är där, skulle det inte finnas någon självklar plats för dem längre. Köket är med andra ord för litet. Det finns för få köksskåp helt enkelt. Vi har idag en mindre ugn som vi tar fram vid behov och ställer ovanför spisen. En nödlösning som för tillfället fungerar acceptabelt, men inte i längden. Att diska för hand ser vi i nuläget inte som ett problem, mer än att det blir ganska mycket disk när vi har gäster på besök.
Vilka potentiella risker vi uppenbart tog och utsatte oss för genom att inte ha sett lägenheten i verkligheten:
Fuskbyggen är inte särdeles ovanligt i Spanien, vilket innebär att väggar golv och tak oftast inte håller den kvalitet vi är vana vid. Betongsprickor, fuktskador, mögelproblem och sättningar. Det senare är en uppebar risk då det inte är ovanligt med mindre jordbävningar i regionen. Ibland flera gånger om året och kan påverka vitala strukturer på ett allvarligt sätt.
Englas fönster- och terrasspartier är mycket vanliga och innebär kostnader för byte eller onödigt höga uppvärmningskostnader på vintern och svalka på sommaren. Dock blev vi informerade efter specifik förfrågan om att det var tvåglasfönster med isolerglas i lägenheten, men skulle potentiellt kunna vara en relativt dyrbar missräkning.
Man får också vara klar över att normalt sett är inga inner- eller ytterväggar tillnärmelsevis lika välisolerade som i Sverige. Både när det gäller ljud, värme och kyla. Att ha en lägenhet nära ett hisschakt kan innebära uppenbara bullerproblem. Det undersökte vi inte innan köpet och hade helt enkelt tur med det. Hisschaktet angränsade inte till vår lägenhet men var en ren tillfällighet. Grannens lägenhet ligger emellan. Däremot hör vi ibland från vårt vardagsrum, som angränsar till hans kök, när han tvättar på sena kvällar och nätter. Det har blivit mycket vanligare att tvätta på natten i Spanien den sista tiden för att elen är mycket billigare då, så ibland gör vi också det.
Elsystem i Spanien kan vara en ren katastrof och bör, inte minst av säkerhetsskäl besiktigas av en fackman innan köp. Fastigheten var relativt nybyggt, så vi litade på att det var i någorlunda skick, men skulle uppenbart ändå kunna vara ett potentiellt kostsamt problem.
Vatten och avloppsystem bedömde vi skulle vara i bra skick av samma ovanstående anledning, men skulle mycket väl kunnat ha varit en katastrof. Dock upptäckte vi ganska snart att vasken i köket och toaletten läckte. 100€ senare var dem problemen lösta, men kunde i värsta fall ha blivit betydligt mer kostsamt.
Alla dessa frågor om möjliga problem ställde vi till mäklaren som svarade tillfredställande, men man skall ha klart för sig att en mäklare där inte har något egentligt ansvar för objektens skick och möjliga framtida problem. De förmedlar endast affären och kan därför utan sanktionsmöjligheter välja att ljuga eller förtiga uppenbara problem. De har inte heller obligatoriska ansvarsförsäkringar som skulle kunna täcka sådant. Dock är det en ny lag på gång, vilken innebär att alla mäklare eller möjligen endast mäklarkontor skall registreras i ett nationellt register senast i september 2023. Vad det innebär för mäklarnas ansvar vet jag inte just nu, men tänkte undersöka saken och skriva lite om det i senare inlägg.
Vi avråder alltså bestämt för att köpa en lägenhet utan föregående fysiskt besök, men känner idag att vi nog ändå gjorde en bra affär, eftersom bostadsmarknaden under pandemin i stort sett stod helt stilla och att många säljare sänkte priserna. Att köpa på det sättet vi gjorde var trots allt inte helt ovanlig under den perioden. Men med tanke på alla de potentiella och allvarliga misstagen vi faktiskt skulle kunnat ha gjort, som vi kanske bara genom ren tur till största delen lyckats undvika, är det garanterat den sista affären vi gör på det sättet.
Andra ganska uppenbara och enkla misstag vi gjorde var t.ex. att inte efterfråga byggnadsritningar samt att det faktiskt hade varit enkelt och relativt billigt, mellan 3-400€ för att låta en fackman på plats göra en besiktning.
Nästa affär kommer därför att göras på ett helt annorlunda sätt.
Ytterligare misstag, eller snarare fel- eller missbedömningar vi nu i efterhand kommit fram till att vi gjort, kommer framledes fylligt att delges i senare inlägg till fromma för inte minst dem dem som funderar på att köpa ett semesterboende i solen.
En mulen septemberdag 2020 kom vi som vanligt hem från arbetet på kvällen och genomläste, vilket blivit till en rutin, alla mejl från de bostadssiter och objekt vi bevakade. Under det senaste året hade de blivit mer än ett hundratal i månaden.
Ett speciellt objekt som uppfyllde alla punkterna i kravspecifikationen
men ursprungligen låg över vår budget, hade blivit prissänkt för andra gången på ett halvår och var numera inom den. Soltiden och solvinkeln på vintern var redan analyserad. Vi hade också tagit reda på taxeringsvärdet, vilket priset nu allt mer kröp närmare. En uppfattning vi fått, som vi dock inte vet om det faktiskt är korrekt, skulle vara att de flesta spanjorer inte kan tänka sig sälja under det.
Efter en kort diskussion kontaktades mäklaren samma kväll, som tyvärr inte pratade så bra engelska. Med hjälp av Google Translate gick det dock bra att be om filmer och fler bilder, vilket han skickade till oss dagen efter. Efter några timmars bild- och filmanalys, främst genom förstoring av de flesta av de 40-talet bilderna och analyser av stillbilder och slow-motion sekvenser på de fyra filmerna, samt kontroll av mäklarfirmans omdömen, ringde vi tillbaka kvällen efter och fick svar på våra frågor.
Under samtalet lade vi därefter ett bud som var det samma som taxeringsvärdet och ca 8% under det nyligen sänkta priset.
Dagen efter, på fredagen kontaktade mäklaren oss och meddelade att säljaren kunde gå med på att sänka priset med 5%, med krav om att reservationskontrakt skrevs och att handpenningen betalades senast veckan efter, samt att hela affären skulle vara helt avslutad inom en månad.
Senare samma dag mejlade vi en välkänd advokatfirma och fick svar nästan direkt med en offert på alla de kostnader som kom att uppstå. De garanterade även att affären skulle vara avslutad inom en månad, såtillvida vi skickade en Apostillestämplad fullmakt och överförde handpenning och köpeskilling i tid.
Tidigt nästa vecka var reservationskontraktet underskrivet av säljarens representant och handpenningen betaldes till vår advokatfirmas klientmedelskonto samma dag.
En mycket stressig och nagelbitande tid väntade oss men tre veckor senare hade vi lagfarter på lägenhet och garage i centrala Torrevieja, en terrass i söderläge utmed en stor innergård med vintersol minst 6 timmar om dagen, gemensam pool, 700 meter till en badstrand och nära till livsmedelsaffärer och restauranger.
Att köpa en lägenhet på det sättet vi gjorde är absolut inget att rekommendera, då det innebar en del negativa saker vi då inte kunde förutspå. Det rörde sig som tur var om några mindre detaljer, men som vi inte kunde föreställa oss trots alla analyser av filmer och fotografier, där de flesta dessutom var rena nybörjarmisstag. Vidare utsatte vi oss för ett flertal potentiellt sett möjliga och mycket kostsamma risker genom att inte ha varit på plats och därmed inte granskat lägenheten i verkligheten…
