Blandat - Välkommen till bloggen om Spanien och andra världsliga saker....

Vad kostar det att äga en lägenhet i Spanien?

Lånad bild, men en härlig kvällsvy ca 700 m från lägenheten.

Har nyligen gjort en fullständig och detaljerad årsvis samanställning över samtliga fasta och rörliga kostnader vi haft för ägandet av vår lägenhet i Spanien. Den är på 45 kvadratmeter, gemensam pool samt ett garage i samma fastighet i centrala Torrevieja. Valde att räkna från augusti 2021 till augusti 2022 och sedan till 2023 med perioder på någorlunda ett år var.

Att jag valde dem perioderna beror på att vi inte kunde använda lägenheten som tänkt under inledningen av pandemin och att det därför skulle kunna vara missvisande. Kostnaderna för större lägenheter än vår är någorlunda linjär, dock med ett något negativt k-värde eller, med andra ord att kostnaderna har en negativ korrelation i förhållande till storleken.

En dubbelt så stor lägenhet har inte dubbelt så mycket i fasta kostnader för t.ex. elabonnemang, vatten, soptömning, bredband, förvaltning skattedeklaration m.m. Försäkrings och skattekostnaderna är dock beroende av taxeringsvärdet, som naturligtvis ofta är högre med en större boyta.

Med information om driftskostnader för olika lägenheter på flera Spanska och Engelska sidor kan man få en ganska bra uppfattning om att man med en dubbelt så stor lägenhet på 90 kvm i jämförbara lägen kan uppräkna kostnaderna med en faktor på 1,5 till 1,7 trots att den är 100% större. En lägenhet på t.ex. 75 kvm skulle därmed kunna uppräknas med en faktor på ca 1,3-1,4, trots att lägenheten är 67% större.

Dessutom verkar det som om ett 20 kvadratmeter större radhus som är mindre centralt belägen, jämfört med en lägenhet centralt och nära en badstrand har jämförbara taxeringsvärden. Om det är så, skiljer de sig inte särskilt mycket åt kostnadsmässigt och procentuellt sett när det gäller dem fasta kostnaderna.

Nybyggda lägenheter och radhus har ofta höga taxeringsvärden och beräkningen för dem stämmer inte särskilt bra. Beräkningen verkar heller inte kunna användas för bostäder i mycket bra lägen, t.ex. på första linjen eller radhus med en stor tomt. Samtidigt har man för radhus oftast eget ansvar för det löpande underhållet som kan vara svårt att beräkna dem ungefärliga kostaderna för.

Förutom de fasta kostnaderna måste man räkna med dem rörliga. Främst el och vatten som givetvis är beroende av förbrukningen och man få ta hänsyn till det och antalet personer i hushållet. Våra rörliga driftskostnader för två personer är ungefär 10% av de fasta och är ca 150€ om året, men vi är inte där på sommaren eller mitt i vintern.

Under de två brutna kalenderåren har vi använt lägenheten lite mer än 10 veckor, 73 resp. 72 dagar om året, under perioderna februari-mars, maj, augusti-september, oktober-november.

Konstnadssamanställningen ser ut enligt nedan:

Med våra genomsnittliga kostnader som grund, 1705 sek/månad och det tidigare resonemanget angående kostnader för större lägenheter, kan man anta att en lägenhet i jämförbart område med samma standard och likvärdiga faciliteter som används av två personer 10 veckor om året och har en yta på 75 kvm, kostar 2220-2400 per månad och att en lägenhet på 90 kvm 3000-3400. Men då både taxeringsvärde och gemensamhetsavgifter kan skilja sig åt ganska mycket får man ta den beräkningen med en stor nypa salt. Hör gärna av er och kommentera våra uträkningar. Skulle verkligen uppskattas!

Kostnader för bilen som genomgick sin slutgiltiga metamorfos från svensk till spansk i mars 2023 blir, förutom garage, underhåll och besiktningskostnader, fram till februari 2024, 329 Euro (skatt 62€ och försäkring 267€) vilket med Eurokurs för mars i år blir ca 3700 Sek/år.

Lite synpunkter:

De spanska elräkningarna är något många är rädda för och som man diskuterar mycket, bl.a. i Facebookgrupperna, men har för oss inte blivit så dyrt som vi först trodde. I lägenheten har vi två AC med en sammanlagd uteffekt på 5600W (3400+2200), vilket vi sällan använder samtidigt. Skulle tro att dem vid maxeffekt tillsammans förbrukar ca 1600-1800W. Vi valde att förutom värme och kyla även ha en avfuktningsfunktion vilket vi är mycket tacksamma för idag. När vi kommer ned, sätter vi på båda anläggningarna i det läget och efter mindre än en timme sjunker luftfuktigheten från ca 60–80% till ca 40%, vilket vi båda tycker är behagligt.

När lägenheten är avfuktad behövs de inte användas mycket mer under okt-nov och febr-mars, förutom ett par-tre ytterligare korta avfuktningar i veckan samt lite värme ibland på kvällarna under febr-mars.

Under perioden maj samt aug-sept har det behövts både avfuktning och kyla. Under den senare perioden 2023 var det runt 30 grader varje dag, samt att det var väldigt fuktigt utomhus. Ibland över 90 %. Särskilt efter de kraftiga regnen i september. Elräkningen för tre veckor i aug-sept i år (2023) blir f.ö. den högsta någonsin på 47€.

Rekordräkningen för aug-september 2023

Alla har inte har ett obrutet söder- och västerläge, vilket inte vi heller har, men vissa kanske inte har sol alls eller endast någon enstaka timme per dag som kan värma upp lägenheten, vilket innebär att man i så fall behöver ha värme under den kalla perioden i slutet på nov till slutet av mars. Å andra sidan behövs inte lika mycket kyla under de varma perioderna. Skillnaden blir kanske därför inte så stor utslaget på ett år?

De två dyraste elräkningarna under de två årsperioderna i beräkningen var för febr-mars -22 på 35€ och 37€ i okt-nov -22, men då tvättade vi samtliga textilier i lägenheten på 40–60 grader och vittvätt på 90 grader. Vi gör så två gånger om året och därigenom blir elräkningen högre.

I januari 2021 sade vi upp den automatiskt inkluderade försäkringen för vitvarorna och varmvattenberedaren (Hogar plus) som fakturerades på elräkningen utan att vi först förstod vad det var. Uppmärksammade detta som en helt onödig extrakostnad på mer än 8€/månad och därmed 100€ om året. En liknande försäkring ingår för övrigt i vår hemförsäkring. Dock har vi kvar en ”livförsäkring” som täcker elräkningar på 500€ om någon av oss skulle gå bort och som kostar oss 2,24€ i månaden plus moms.

Vår elräkning utan någon elförbrukning är därför numera lite under 14€ per månad, vilket endast består av fasta kostnader samt “livförsäkringen” vilket blir ca 160€ per år och resten förbrukning. Det innebär att de rörliga kostnaderna för elen har varit i genomsnitt 70-80€ per år, eller ca 6,50€ per månad. När vi har varit där har dock förbrukningen kostat ca 5-8€ per vecka i genomsnitt. Med de fasta avgifterna tillsammans med förbrukning har elräkningarna under perioderna varit mellan 22-37€, när vi varit där i två-tre veckor. Har man en större lägenhet eller ett radhus kanske man även har en större huvudsäkring som därigenom innebär ökade fasta kostnader.

Avgifterna till ägarföreningen angavs felaktigt av mäklaren att vara ca 250€ om året för lägenheten och 110€ för garaget, som skulle visa sig vara betydligt högre, men ändå relativt försumbart jämfört med en lägenhet i Sverige. Dock måste man ha med i beräkningen att det, som i vårt fall, kan komma styrelsebeslut på extrabetalningar.

Lägenhetsförsäkringen är relativt hög och vi efterfrågade därför en offert i samband med bilförsäkringen av Liberty Seguros och som skulle kosta oss 155€/år, vilket är 60€ lägre än vad vi idag skall betala för kommande år. Tyvärr missade vi uppsägningstiden på den nuvarande med några veckor och kan därför inte byta än.

Internet har vi ännu inte i lägenheten, då vi kan surfa med personlig surfzon på mobiltelefonerna. I EU, utanför Sverige, kan vi använda 100 GB per månad var utan kostnad, så det gäller att ibland snåla när man har tittat på mycket serier, men det har hittills ändå varit tillräckligt. Skulle vi välja att installera bredband, vilket f.ö. är förberett i fastigheten, skulle månadskostnaden öka med 20–25€ under de månaderna vi är där, då vi i så fall skulle välja ett bredband man kan stänga ned då det inte används. Internet med ett sådant abonnemang skulle i så fall innebära en merkostnad på ungefär 100-125€ om året.

Något vi irriterat oss över är de relativt höga bankkostnaderna och som vi har för avsikt att göra något åt i framtiden. Vi har hört talas om en enklare kontotyp som snarare endast är ett transaktionskonto utan betalkort och lär kosta ca 50€ om året.

Avslutningsvis:

Är det värt att betala 2000 i månaden för att ha en lägenhet, pool, garage och en bil i Spanien?

Odiskutabelt är det så. Vi är helt säkra, eniga och samstämmiga i det.

Med ett enkelt handbagage på några kilo med nedpackat svenskt kaffe, reser vi ned till vår egen säng, lakan, täcken och kuddar. Våra sommarkläder finns i garderoben och väntar på oss. Vi använder oss av väl valda bestick, grytor och tallrikar. Vi njuter varje dag på vår ljuvliga terrass med vintersol, där vi ibland äter både frukost, lunch och middag, om vi inte lyxar till det med restaurangbesök.

Bilen är parkerad i garaget, besiktigad, skattad och försäkrad och väntar på oss och vi kan repa och buckla den hur mycket vi vill utan att förlora 1000€ i deposition på en hyrbil, om man inte väljer en ohemult dyr självriskeliminering.

Sist, men inte minst finns just där alla de fantastiska, hjälpsamma och trevliga grannarna som gärna hjälper en till rätta, ger goda råd, umgås och hjälper till att kontrollera lägenheten när vi inte är där. I närområdet finns bl.a., inte minst med hjälp av de flertalet Facebookgrupperna, alla de andra underbara människor vi lärt känna under den relativt korta tid vi ägt den.

Lycka till alla ni som redan har en lägenhet/radhus/villa men vill särskilt skicka det vidare till dem som läser detta och kanske avser eller överväger att i en nära framtid försöka finna sin alldeles egna och speciella plats i solen.

Vi gjorde det till slut efter flera års letande och det vi får i gengäld i Spanien betyder och ger oss så avsevärt mycket mer än vad ett par ynkliga tusenlappar i månaden kan ge oss i Sverige.

Sverige 2023-09-25

Några tillägg:

I posten “Skatt på lägenheten” ingår i den totala summan, förutom den kommunala fastighetsskatten (IBI) som i Torrevieja är 0.4 % av taxeringsvärdet och som inte behöver deklareras, Basura (avgift för sophantering) samt den s.k. Icke residenta inkomstskatten (IRNR) som deklareras på blankett 210. Dessa två skatter kan variera ganska mycket, även mellan jämförbara och närliggande fastigheter/lägenheter och är beroende av taxeringsvärdet. IRNR är 19% på 1,1% av taxeringsvärdet om det är uppdaterat efter 1994, samt 2% om den inte är det. Vi betalar en relativt blygsam summa skatt då vi har ett lågt taxeringsvärde jämfört med många andra närliggande lägenheter. Anledningen till detta känner vi inte till, men kan kanske bero på att få försäljningar skett i vår och närliggande fastigheter och att taxeringsvärdet därigenom grundar sig på lite äldre försäljningspriser.

Den 1 januari 2022 infördes ett nytt sätt att beräkna taxeringsvärden för beräkning av bl.a. överföringskostnader vid köp, arv och gåvor, “Valor de referencia de los inmuebles” men kallas även ibland för Valor de referencia de Catastro. Reformen innebär att åsatta taxerningsvärden på ett mer korrekt sätt skall spegla marknadsvärdet, men får aldrig överstiga det och därför används en nedräkningsfaktor. Man bör generellt sett räkna med ökande taxeringsvärden i attraktiva turistregioner i framtiden och därigenom också att överföringsskatten vid t.ex. köp kommer att öka, då den kommer att baseras på denna, till skillnad från tidigare då det baserades på försäljningspriset som ofta var lägre än taxeringsvärdet. Främst beroende på den tidigare fastighetskrisen. IBI eller IRNR kommer inte att påverkas av just denna förändringen.

Dock kommer troligen Valor Catastral i en nära framtid att uppräknas betydligt samt därmed också IBI och IRNR, då försäljningspriserna de senaste två åren stigit med 10-15 % i samtliga populära semesterområden på Costa Del Sol och Costa Blanca.

Äventyrsgolf på Greenland Golf

Hörde talas om något för några månader sedan som kallades för äventyrsgolf genom en av de många Facebookgrupper vi är med i och som verkade uppskattas av de flesta som spelat det.

Hade ingen aning om vad det kunde vara för något, så det var dags att googla lite och titta på Google Maps. Hittade Greenland golf och läste recensionerna som överlag var mycket positiva.

Hade det i bakhuvudet och diskuterade det med min sambo om vi inte skulle prova på det under nästa period vi var i Spanien. Tyvärr är hon lite tveksam till alla former av minigolf, då hon tycker att de svenska banorna ibland är mycket dåligt skötta och att det ibland snarare är mer tur än skicklighet att få ett lågt resultat. Håller i mycket med henne, men har kanske inte lika höga krav och ser det mest som ett tidsfördriv, snarare än att jämställa det med en sport.

Har själv spelat långgolf i över 45 år och allt mer börjat uppskatta minigolf. Inte minst på grund av de problem jag fått med fötterna de senaste åren och att man ju inte behöver gå så långt när man spelar minigolf. Puttningen sitter dessutom i ryggmärgen, så ibland kan det gå riktigt bra.

Lördag morgon under frukosten blev det att ta fram Google Maps och förbereda avfart.

Greenland Golf

Lite mer än 14 kilometer dit och 20 minuter med bil från Torrevieja centrum. Det skulle möjligen gå att cykla dit också samt att det i recensionerna fanns någon som åkt taxi, men självfallet är det bästa egen bil. Det lär heller inte finnas några bussar som stannar i närheten av anläggningen. Den närmsta busshållplatsen verkar vara i Los Montesinus med ca 4 kilometers gångavstånd, vilket kanske är lite väl långt för de flesta.

Ingången till anläggningen

Vi valde att välja paketpriset golf och mat för 18€. Vill man endast spela kostar det 11€. Vi tyckte dock att det lät ganska prisvärt med mat. Vill man ha både mat och en Cocktail kostar det 25€. Vi valde att äta efter rundan, men man kan även äta innan. De ville att man redan innan skulle välja vilken mat man ville ha efter spelet, vilket vi tyckte var lite ovanligt, men beror nog på att de vill förbereda maten. Tror att det kan vara mycket folk under högsäsong och då går det givetvis lättare att servera många personer snabbare när de i förväg vet vad som skall ätas.

Ganska många klubbor att välja mellan

De hade i vart fall ett par hundra klubbor att välja mellan och det fanns två varianter. En helt i metall och en klädd med gummi ytterst på bladet. Vi valde de i metall. Vill påpeka att bladen var i ganska dåligt skick. De flesta hade ganska djupa repor och märken som självfallet skulle kunna påverka bollriktningen både oväntat och slumpmässigt. Synd att det var så faktiskt, då det är fullt möjligt att renovera i vart fall de i metall. Vi hittade dock två som var i ganska bra skick som vi valde att spela med.

Övningsgreen

Något som varje långgolfare med självaktning alltid gör före spel är att övningsputta lite och det rekommenderar jag varmt alla att göra. Även de som kanske bara spelar minigolf en gång om året eller t.o.m. mer sällan och kanske inte alls bryr sig om resultatet utan endast upplevelsen. Antalet slag per bana var maximerat till sju och det kan vara ganska roligt att komma under det någon gång mer än bara ibland. Puttingreenen är dessutom nära nog exakt lik banorna. Det är också så att hastigheten på banorna knappt märkbart skiljer sig åt sinsemellan heller. Det kan jag lova att man inte är bortskämd med i långgolf.

Ganska lutande banor

De flesta hålen hade dessutom uppbyggda vallar som var mycket bra att använda sig av för att få bollen att rulla dit man ville. Givetvis lite svårt att räkna ut exakt, men fungerade i de flesta fall ganska bra för att komma någorlunda nära så att det sedan bara behövdes en en- eller tvåputt för att håla ut. Riktigt knepigt att ibland att försöka räkna ut hur bollen skulle gå när det ibland behövdes användas två vallar eller en vall och sedan studs på en sten, men mycket roligt när det fungerade. Dessutom lutade de flesta banorna som gjorde det än svårare, men lång ifrån omöjligt. Snarare bara lite roligt och utmanande.

Min sambo som från början var ganska tveksam till utflykten ändrade ganska snart inställning och uppskattade verkligen de mycket välskötta banorna och att de var rena från diverse skräp, som t.ex. grus, kvistar och löv, vilket man inte är bortskämd med i Sverige. F.ö. var hela området mycket välskött.

Mitt Waterloo

Mitt Waterloo blev detta hålet. Jag gav mig tusan på att spela den som föreslagits av skylten, att träffa krokodilen i gapet så att bollen rullade igenom och stannade nära hålet eller t.o.m. gick i direkt. På alla de tidigare banorna hade jag oftast inte spelat som skyltarna föreslog, utan valt en säkrare väg där jag visste att bollen i vart fall skulle hamna någotsånär nära hålet på första slaget. Efter fyra misslyckade försök valde jag att spela som först tänkt och sänkte bollen på det maximala antalet slag man fick använda. Sju slag och möjligheten att gå alla de 18 hålen på par (50 slag) utraderades. Kan rekommendera att inte göra som jag gjorde. Nästan omöjligt att lyckas. Mycket bättre att välja den säkrare vägen runt om. Min sambo gjorde så och spöade mig rejält på det hålet.

Banorna och greenerna faller betydligt på vissa hål

Här ser man tydligt hur vissa av banorna lutade, men på just denna blev det lättare att komma närmre hål på första slaget just på grund av det.

Lite näring efter ett väl förättat värv

Efter ca en och en halv timme efter mycket väntan bakom ett gäng norrmän på de sista sju hålen som spelade sex personer tillsammans, vilket f.ö. inte var tillåtet då det var klart uttryckt att maxantalet var fem, var vi klara med vår runda. Vi stördes inte särdeles mycket av att få vänta lite, då vi ju inte hade bråttom och njöt av de välskötta omgivningarna. Dessutom fanns det bänkar på skuggiga platser lite överallt.

Till mat beställde jag en Friterad fisk med pommes frites (Fish and Chips) och min sambo grillad kyckling med pommes frites. Vi båda var ganska nöjda med maten. Kycklingen var vällagad och pommes fritesen var kanske något underfriterade, men helt ok ändå. Fisken jag fick var i mitt tycke alldeles för stor. Säkert 250-300 gram och runt 150 hade räckt utmärkt för mig. Fick lämna lite av den, vilket jag inte gillar att göra. Den var dock bra tillagad (friterad) och välsmakande, något likt Alaska Pollock. Remouladsåsen var hemmagjord, men inte lika välsmakande som den är i Sverige, men absolut ätlig.

Lite väl mycket gurka i den som tog över smaken för mycket. Men, för att vara en typ av barmat till skillnad från restaurangmat, var båda rätterna som helhet absolut väl godkänd. Dryckerna ingick inte i priset utan fick betalas separat. En stor öl och en Coca Cola kostade 4.80€ vilket var ok det också. Maten kostade oss därmed ca 19€ för båda, vilket var överkomligt och ganska prisvärt.

Lite reflektioner och en sammanfattning:

För att ta sig till anläggningen är det bästa sättet att köra med egen bil. Flertalet hurtbullar har även cyklat dit. Vi tillhör dock inte den kategorin, då en ambulans i så fall högst troligt hade fått hämta oss halvvägs, men är uppenbart fullt möjlig att göra för vissa. En del gäster har använt sig av taxi. men har ibland haft problem att få en körning tillbaka till Torrevieja. I värsta fall kan man kanske be om skjuts av andra besökare?

Det är ingen minigolfbana men är ändå är det så. Svårighetsgraden är låg och nöjesfaktorn är hög. De flesta kommer att klara av hålen utan att straffas med att inte få håla ut med de maximala sju slagen per bana. Om man provputtar på övningsgreenen och får en någorlunda känsla över hastigheten så är vi övertygade om att de flesta klarar av att håla ut innan maxantalet slag. Gör det! Öva innan, så blir det så mycket roligare. Vi studerade norrmännen på de sista hålen och konstaterade att de flesta puttade alldeles för hårt. Ofta mer än dubbelt så mycket som behövdes och rullade ofta av banan med ett pliktslag som konsekvens.

Som långgolfare imponerades jag av förslagenheten, banans uppbyggnad och den uppenbart låga svårighetsgraden om man tänkte efter lite. Det gällde att försöka beräkna fallet på banan och att använda sig av vallarna samt valla i stenarna. Imponerad över upplägget helt enkelt och mycket roligt även för mig.

Banan är absolut inte vansinnigt svår och defenitivt inte som en barnsligt komplicerad minigolfbana som man kan ställas inför i Sverige, där det ofta gäller att försöka träffa minimala gångar av hinder där minsta miss straffas med att bollen studsar tillbaka och att man får börja om. Eller att den faller mitt i ett upp och ned hinder, vilket är ganska löjligt faktiskt. Nej, varenda minigolfare på denna banan kan nå hålet på ett realistiskt antal slag om man tänker efter lite samt utan att ha lasersikte på klubban. Tack för det!

Vi kommer garanterat att besöka anläggningen fler gånger och njuta över att den är till för alla. Vi är övertygade om att även den absolut uslaste minigolfaren uppenbart kan ha hur mycket nöje som helst av ett besök och dessutom njuta av besöket efter lite provputtning på övningsgreenen innan.

Vill dock skryta lite med att jag trots den fatala och ödesdigra missen på krokodilhålet gjorde fem birdies, men ändå hamnade på 4 över par, vilket innebär 54 slag. Förhoppningsvis kommer jag att slå det vid nästa besök.

Sverige 2023-09-14

Bedrägliga pantertanter i Torrevieja

Första gången det hände var hösten 2021. Vi hade köpt lägenheten året innan och det var dags för mig att testa restaurangutbudet i Torrevieja lite mer ingående.

Hittade en restaurang med fin utsikt över Los Locosstranden. Beställde några tapas, bl.a. grillade kycklingvingar i tacosås och en härligt kall öl och njöt av den varma oktobersolen. Några minuter senare kom det in två svenska damer som jag uppskattade var i nylig pensionsålder, vilket senare visade sig stämma bra. De frågade om de fick sitta vid samma bord som mig vilket var ok, då det fanns sex sittplatser som bestod av två hopställda bord med stolar även på ändarna. Endast en plats var ju upptagen av mig. En stund därefter kom mina första tapas och en ny öl beställdes då den första redan var urdrucken.

Efter en trevlig pratstund framkom det att de nyligen gått i pension och tillsammans långtidshyrde en lägenhet i närheten av Plaza Europa och hade för avsikt att stanna tills i mars nästa år. De trevliga och belevade damerna drack vardera flera glas vin ett imponerande tempo.

Under diskussionen framgick det uppenbart att de båda var ute efter en man. Den ena kvinnan var änka sedan några år tillbaka och den andra frånskild och ensam sedan ett tiotal år. Under diskussionen ändrade de tydligt tonläge när det visade sig att jag hade en sambo i Sverige och att jag var själv i Spanien eftersom vi inte kunde ha semester samtidigt.

Kändes som om att damerna var en typ av friska och ungdomliga pantertanter som lite kunde jämföras med 80-talets manliga strandraggare i badbyxor med string. De hoppades uppenbart att i vart fall en av dem skulle få napp. Jag är inte särskilt bortskämd med smicker, men rodnade faktiskt tydligt och uppenbart vid flera tillfällen.

Då min mat tog god tid på sig att tillagas, valde damerna att lämna innan jag ätit klart. De reste sig upp, tackade för trevligt sällskap och gick in för att betala.

Efter en kort stund kom de ut, tackade återigen för mitt sällskap och lämnade restaurangen.

En halvtimme senare bad jag om notan och kunde konstatera att den innehöll fyra glas vin jag varken beställt eller hade druckit. Servitrisen menade att damerna uppgett att det var jag som bjöd på de sista glasen, men inte de första två som de betalade för. Jag skulle därför vara betalningsskyldig till större delen av deras nota. Jag vägrade naturligtvis men servitrisen var mycket påstridig och menade att det var mitt ansvar då jag bjudit in dem till mitt bord, vilket ju inte var sant. De hade uppenbart bjudit in sig själva.

Efter en stund av delvis ganska hätsk diskussion med ytterligare serveringspersonal, kocken och ägaren löste det sig till slut. Det var inte första gången deras gäster råkat ut för det samma, men var tydligen ovanligt när det gällde skandinaver. Samtidigt brukade de som lämnades kvar oftast betala ändå, vilket de vädjade till mig att också göra. Självklart gjorde jag inte det, av starka principiella skäl.

Andra gången något liknande hände var förra veckan på en bar i norra Torrevieja och stämningen var betydligt mer obehaglig och hätsk. Uppenbart mer aggressiv än förra gången och jag räknade med att polis eventuellt kunde komma att tillkallas.

Tidigare på kvällen hade vår granne i fasigheten, som för övrigt också är svensk, kontaktat oss och inbjöd oss att träffas på en bar i norra Torrevieja. Han hade bestämt möte med två andra svenskar och menade att vi också gärna fick komma, vilket vi tackade ja till.

Vi tre träffades inledningsvis på restaurangen och efter en stund, efter vår första dryckesbeställning och servering, kom det andra sällskapet. Två svenska paranta damer i tidig pensionsålder. Hungriga beställde de mat. Grillat revben med var sitt glas vin. Efter revbenen beställde den ena damen en stor öl, vilken hon avnjöt med stort behag.

Damerna tackade för sig med uppdruckna glas och tomma tallrikar. Lämnade bordet och uppgav att de skulle betala notan, varefter de gick vidare.

En timma senare, efter att jag och min sambo delat en portion av samma maträtt som damerna inlevelsefullt rekommenderat, efterfrågade vi notan. Notan innehöll förutom det vi beställt ytterligare ett glas vin och en stor öl. Ingen av oss hade druckit någon öl och vinet var ett glas för mycket. Det enda som var betalt av damernas nota var revbenen och ett glas vin. Vi tre kvarvarande visste mycket väl att damerna hade druckit vars ett glas vin samt att en av dem druckit ytterligare en stor öl, men att de uppenbarligen inte betalt för det.

Serveringspersonalen med notan menade att det var vårt absoluta ansvar att betala hela notan och om vi inte gjorde det skulle det bli allvarliga problem. Vi avkrävdes aggressivt och bestämt att slutbetala bordet, då de menade att det var vi som bjudit in dem. Stämningen blev mycket hätsk och efter en häftig diskussion fick annan personal ta över.

Grannen, som bjudit in oss är som många andra svenskar konflikträdd, men hade faktiskt och reellt det egentliga ansvaret då vi inte bjudit in någon. Han menade att det måste ha blivit ett ursäktligt misstag.

Jag har en helt annan och mycket cynisk inställning. Den ena damen som uppenbart inte betalade alls för sina drycker och som dessutom innan beställningen beklagade sig över att rätten var kostsam till det ohemula priset av 12,90 Euro, kan inte ha betalat för lite av misstag. Det är inte möjligt att betala 6 euro för lite för ett så enkelt restaurangbesök och beställning.

Enligt min mening var det uppenbart att hon smet från delar av notan och överlämnade problemet till oss.

Med en tydlig besk och bitter bismak efter flertalet uttalade hot om att tillkalla polis och andra obehagliga konsekvenser och oerhört otrevlig stämning, betalade vi till slut endast det vi själva beställt och konsumerat. Det var uppenbart att restaurangen genom den starka påtryckningen ville förmå oss att betala även deras obetalda beställning, vilket jag misstänker att många faktiskt hade gjort mot deras vilja, bara för att undvika konflikt.

Tror knappast att vi är de enda som utsatts för detta och ser fram emot kommentarer från andra som kanske har drabbats av något liknande.

I Sverige gäller att om samtliga restauranggäster i ett sällskap väljer att inte betala och smiter från notan, så är samtliga av dem solidariskt betalningsansvariga. D.v.s. att varje enskild smitande gäst enskilt och personligen är skyldiga att betala hela notan, enligt huvudregeln i Skadeståndslagen. Den eller dem som betalar, har sedan en regressrätt (kan kräva betalning på utlagt belopp) av de övriga som inte ha betalt, vilket framgår i 9 kap. 2 § 2 st. Brottsbalken samt 2 kap 2 § och 6 kap. 4 § i Skadeståndslagen.

Dock, om endast delar av sällskapet väljer att smita från notan är de kvarvarande gästerna inte betalningsskyldiga för dem som smitit. Däremot är smitarna solidariskt betalningspligtiga (om de är två eller flera). De som smiter från notan har då gjort sig skyldiga till ringa bedrägeri, men inte de kvarvarande gästerna. Brottet som de smitande gästerna gör sig skyldiga till kan inte de kvarvarande gästerna lastas för.

Hur lagstiftingen ser ut i Spanien har jag i dagsläget inte någon ingående information om, men ponduspostulerar att den högst troligt är liknande den svenska, vilket innebär att det inte finns något betalningsansvar överhuvudtaget för det kvarvarande sällskapet gentemot de som väljer att smita från notan. D.v.s. att man endast är betalningsavsvarig för det man själv bestält och konsumerat.

Om du blir lurad på en Spansk krog så som vi blev, så är det givetvis naturligt att vägra betala. Om de hotar med polis som i vårt fall, är vi övertygade om att dem hade stått på vår sida. Det är aldrig och kommer inte heller någonsin att vara korrekt att betala för en annas nota, trots att oärliga människor och aggressiv restaurangpersonal försöker få oss att göra det.

Sverige 2023-09-12

Några av alla anledningar att ångra sitt köp av ett semesterhem i solen

Måste nog medge att de senaste inläggen har haft en underton av negativitet där det mest skrivits om saker att se upp med samt några av alla de risker eller snarare fällor man kan råka ut för som man kanske inte i förväg riktigt kan förutspå.

Det här inlägget kommer inte att göra saken bättre, tvärtom. Det är fullt av cynism. Tycker ändå att det måste uttryckas annat och i stora delar annorlunda perspektiv i kontrast till alla dem som målar upp allt i ett rosaskimrande ljus, som inte minst många mäklare i Spanien försöker göra. Det är deras levebröd att sälja drömmar och så många fastigheter som möjligt. Tidningsartiklar om kändisar och TV-program där de till slut uppfyller sin dröm och för all framtid lever lyckliga därefter gör inte saken bättre.

Det finns ett flertal anledningar till att ett köp kan gå både helt eller förhoppningsvis bara delvis fel. Inte endast för att livssituationen eller ekonomin förändras eller att man tvingas till kostsamma renoveringar för saker man missat. Sådana uppenbara saker nämns inte här. Inte just nu i vart fall.

Det flesta är dock uppenbart mycket nöjda eller ganska nöjda med sina köp. Säkerligen mer än 90 % och det är faktiskt svårt att hitta någon som inte är det. Kanske är det så att några av dem som inte är det, inte gärna varken för sig själv eller för utomstående vill medge det.

Något vi fick höra innan vårt köp var att det tydligen fanns flera svenskar på den spanska solkusten som sålt sina bostäder på grund av en orsak vi inte riktigt hade räknat med. Han förklarade för mig, att själv hade han fått stora problem med alkohol. De första åren bara när han var i Spanien, men efter fyra-fem år hade det smittat av sig även till Sverige. Han hade möjlighet till ganska långa och många semesterperioder och hade en stor bekantskapskrets som ofta hälsade på.

De som stannar endast i några veckor kan kanske klara av en mycket hög alkoholkonsumtion under den korta perioden menade han, men under hans, ofta två månader långa semestrar några gånger om året, kom vännerna som på ett pärlband och hälsade på. Det blev många och mycket blöta fester nästan hela tiden och gästerna ville gärna bjuda honom gentilt och rikligt med alkohol som en sorts hyra för att de fick bo där gratis. Han fick även en bekantskapskrets där nere och menade att vissa av dem fick samma problem som honom. Med alkoholen.

Han valde till slut för sin hälsas skull att sälja och menade att fler än honom, både före och efter av samma orsak gjort det samma. Nej sade han, ständigt festande och billig lättillgänglig alkohol klarade i vart fall inte han av.

Ensamhet. Det låter ju nästan otroligt att det ens skulle kunna finnas, när man själv tydligt sett det sprudlande utelivet med fyllda sandstränder och restauranger, flanerande semesterglada människor överallt. Eller?

Jodå, det finns också där. Överallt. Idyllen man semestrade i på sommaren, med myllrande av liv och rörelse kan mycket väl vara som en öken stora delar av året där så gott som alla restauranger och t.o.m. vissa livsmedelsaffärer har stängt. Poolen, där man kanske fått nya bekantskaper är nu både kall och folktom och ingen enda ses bada där på flera månader. Utan bil finns det kanske knappt någon möjlighet till att ens försöka ha ett socialt umgänge. Möjligen kan taxi vara det enda alternativet. Ibland, men inte alltid finns det kanske några få bussförbindelser.

Bekantskaperna man gjorde är hemma och arbetar och inväntar den kommande sommaren för nästa efterlängtade semester. På vissa mindre semesterorter och i vissa områden utanför de större städerna ägs mer än 80 % av bostäderna av familjer som bara spenderar några veckor där om året. De få åretruntboende är ofta spanjorer som inte är särdeles intresserade av något umgänge med pensionärer från Norden som dessutom inte pratar spanska.

Det finns endast ett mycket fåtal berättelser om det på svenska och då främst från nyblivna pensionärer som drabbats av Lappsjuka och till slut valt att sälja och flytta hem för gott. Däremot finns det mycket mer information om fenomenet på utländska sidor. Fram för allt på engelska och tyska. I Sverige verkar det som om man inte gärna pratar om det underligt nog. Kanske för att det är ett vanligare fenomen för just dem, men kanske ändå inte särdeles troligt att det skulle vara så mycket vanligare ibland andra nationaliteter.

Det kan både gå lätt och fort, men ofta kan det ta något år att bygga upp en stabil bekantskapskrets i utlandet, där framför allt bl.a. svenskklubbarna, men ett flertal andra klubbar och föreningar som finns på många av orterna kan vara en av nycklarna till samhörighet och umgänge, vilket kommer att skrivas om senare. Samtidigt. Om man har ett fritidsintresse som t.ex. golf, kan det vara mycket enkelt att få i vart fall en ytlig bekantskapskrets på bara några få veckor eller månader.

Norrläge utan sol: Det finns inte speciellt många som uttrycker det, med de som gör det är inte nöjda med att lägenheten har norrläge och aldrig har sol på terrassen. Däremot är det många spanjorer som föredrar det. Kanske även vissa svenskar som bor där året om, men vi från kalla norden brukar vanligtvis uppskatta söder- eller österläge med i vart fall sol några timmar om dagen fram för allt på vintern. Känner f.ö. till några som redan sålt och flera som har för avsikt att göra det just på grund av avsaknandet av sol.

Trafikbuller kan vara ett stort problem, speciellt om terrassen eller balkongen ligger på de nedre våningarna utmed en hårt trafikerad gata, men det problemet har jag tidigare skrivit om så lämnar det därhän.

Gemensamhetspool. Känner en familj som nyligen valde att sälja och köpa ett boende som hade det. De nyttjade tidigare en kommunal större anläggning och tyckte det var lite bökigt att göra det i längden. Det är dock långt ifrån alla som vill ha det, då dem kanske endast badar i havet eller kanske inte alls. Då är det snarare en fördel att inte ha det, då det i så fall bara belastar skötselföreningens ekonomi och gemensamhetsavgifterna i onödan.

Kanske är det bara några år kvar då man kan köpa en flygbiljett på flera av lågprisbolagen tur och retur för under en tusenlapp när det inte är högsäsong till ett semesterboende 300 mil hemifrån. Troligen kommer det snart att bli betydligt dyrare. Hur mycket kostnaderna kommer att öka eller när är inte lätt att avgöra, men kan i framtiden innebära att intresset för att köpa något utomlands minskar. Om man då vill sälja i en framtid riskerar det att blir mycket svårt eller att man får sälja med förlust.

Idag flyger fram för allt lågprisbolaget Ryan Air reguljärt även från lite mindre flygplatser. Fram till 2021 var det från bl.a. Skavsta, Västerås och Växjö, men även från de större flygplatserna Arlanda och Landvetter. 2021 valde de att helt sluta flyga från Skavsta. Troligtvis är det många nära den flygplatsen som flög både till Alicante och Malaga som sedan dess fått hitta nya och säkert i många fall tidsmässigt längre resor ned. Sådana nedläggningar går knappast att förutsäga, men kan när som helst drabba den egna favoritflygplatsen.

Flera ledande, fram för allt men inte endast svenska affärsmän och ekonomer har uttryckt, att om inte kronkursförsvagningen stoppas kan en Euro om några år kosta upp till 20 kronor eller t.o.m. mer. Spanien kommer då inte längre att vara det billiga semesterresemålet för svenskar som det en gång varit. Samtidigt kommer de fasta kostnaderna för ett eget boende i svenska kronor öka betydligt.

Vi har pratat med ett flertal som inte skulle kunna tänka sig att köpa något utomlands och de menar att det blir billigare för dem att hyra och att inte äga, samt att de kan välja nya ställen hela tiden. Har givetvis gjort en alternativkalkyl och kommit fram till att om vi använder vår lägenhet ca 5- 6 veckor om året så innebär det att vi inte skulle kunna hyra något liknande boende billigare. Att bara räkna ekonomin är inte ens i närheten en korrekt kalkylering, då det inte är samma sak att hyra som att ha något eget. Fördelarna i att äga anser vi med god marginal överväger, men den kalkylen skall man kanske ändå ha i bakhuvudet innan man köper och tänka efter hur många veckor om året man avser eller har möjlighet att använda det.

Områden förändras över tid. Ett område som varit prunkande och levande i årtionden kan förändras över tid och till slut bli vanskött och övergivet av både ägarna och kommunen. Särskilt i Torrevieja finns det områden några kilometer norr om centrum som på grund av olika faktorer blivit mycket nedgångna. Under charterturismens högtid på 60-80 talet valde bl.a. ett större charterföretag att anlägga helt nya områden med hundratals radhus, då hotellkapaciteten inte räckte till för den starkt expanderande turismen. Hotellen kunde helt enkelt inte möta efterfrågan av gäster. Byggandet skedde i många fall på oklara grunder och inte alltid med godkända bygglov. Under företagets kris på 80-talet såldes radhusen till privatpersoner och flertalet av dem har än idag inte giltiga bygglov. Samtidigt tvistas det fortfarande om vem som har ansvar för skötseln av t.ex. gator, gemensamma grönytor, elektricitet, vatten och avlopp. Visa av fastigheterna har också flera gånger under långa perioder inte haft tillgång till varken vatten eller el. Flera som idag försöker sälja sina fastigheter där har mycket svårt för att göra det och priserna blir därefter. Kommunen har sedan åtminstone 10 år tillbaka försökt hitta en lösning för bl.a. de ogiltiga byggloven men även verkat för att bilda skötselföreningar och vara behjälpliga med att restaurera flera av gatorna och omgivningarna. I april 2023 beslutades det till slut om en kommunal upprustningsplan för vatten, avlopp, el och gator. Det skulle t.o.m. kunna vara en bra investering för framtiden att köpa i dem områdena idag. Att köpa något där är mycket prisvärt och om det blir som politikerna vill, att hela området restaureras i grunden, kommer troligen priserna för en fastighet att öka. Dock är vår grundinställning att man inte skall köpa ett semesterboende som en framtida investering, då det är så många faktorer att ta hänsyn till och att det är allt för mycket som kan gå fel i en oförutsäglig framtid.

Modelo 720, även internationellt kallad det Spanska skatteverkets massförstörelsevapen kommer jag inte att ta upp särskilt ingående just nu, utan det behöver i detalj noga dissekeras i ett flertal kommande inlägg då konsekvenserna av att göra fel med den kan få livslånga ruinerande och omvälvande konsekvenser. Inte minst för den som skriver sig i Spanien och drabbas av konsekvenserna av att inte fylla i den alls eller flera år för sent. Detta gäller också dem som dristar sig till att tillbringa mer än 183 dagar i Spanien och råkar ut för en tvingande skatteskrivning. Modelo 720 måste alla fylla i som har över 50 000 Euro i utlandstillgångar. Det är dock en lång och mycket, mycket allvarlig historia. Flera ärenden är f.ö. på väg att avgöras i EU-domstolen, där de i tidigare utslag på goda grunder anser att det spanska skatteväsendet bryter mot både EU-lagstiftningen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Ett mycket känt fall är där en taxichaufför förlorade i den spanska högsta domstolen och skulle betala 442,000€ i skattetillägg på en pensionsförsäkring på 340 000€ han hade intjänat i Schweiz och för sent uppgett det i skattedeklarationen. Han överklagade till EU-domstolen och vann 2022. De uttalade då samtidigt att den spanska skattelagstiftningen i det hänseendet på flera punkter bryter mot den fria rörligheten och flera av grunderna i den gemensamma EU-lagstiftningen. Den mycket ifrågasatta skattelagstiftningen finns ändå fortfarande kvar i Spanien och används fortfarande.

Att det dessutom finns ett politiskt vänsterparti i den spanska riksdagen som aktivt försöker urholka äganderätten och både stödjer och uppmanar till olagliga hus- och lägenhetsockupationer, s.k. Squatting i bland annat outnyttjade semesterbostäder är också det en allvarlig situation som givetvis också kommer att tas upp i senare inlägg.

Efter ett flertal, till synes svagt underbyggda landexpropriationer, med ur ett europeiskt perspektiv mycket udda expropriationslagstiftning med mycket korta överklagandetider, helt utan eller med en uppenbart undermålig ersättning har också lett till flera pågående mål i EU-domstolen. Bland annat har fram för allt flera utländska ägare drabbats mycket hårt av det till synes mycket godtyckliga förfarandet. Mer information om det kommer att skrivas i framtida inlägg.

Nog nu. Har varit tillräckligt negativt denna gången för flera av läsarna. Man klarar inte av hur mycket som helst när man slösurfar och råkar hitta denna blogg och särskilt detta inlägget efter en Googling. Det enda man vill få är goda råd och positiva känslor under sökandet efter sitt framtida drömboende i solen. Detta är självklart inte vad som förväntades.

Dessutom kommer det som tas upp givetvis inte att drabba läsaren, för just vi är ju så mycket smartare än så för att gå på så enkla och uppenbara fintar.

Precis som alla de 10 000-tals svenskar inte heller gjorde när dem genom aggressiv övertalning av påstridiga bedragare skrev på dyrbara timesharekontrakt för fantasisummor på 90-talet. Där dessutom många av dem än idag sitter fast och får betala hutlösa summor varje år för sina outnyttjade veckor. Kanske är det t.o.m. så att en del av just dem bedragarna har sadlat om till mäklare på de mest välkända semesterorterna. Men, det berör ju inte någon av läsarna här.

Eller?

Lyssna inte för mycket på det här brutala och negativa inlägget som står i uppenbart skarp kontrast till de flertalet brunbrända och kotlettkammade eller välsminkade rosendoftande mäklarnas skönskrivning av hur det egentligen är.

De som drabbas negativt är trots allt mycket få. Kanske bara några enstaka av ett hundratal, men ändå allt för många.

Sverige 2023-07-22

Att köpa en lägenhet i Spanien utan att se den i verkligheten

En mulen septemberdag 2020 kom vi som vanligt hem från arbetet på kvällen och genomläste, vilket blivit till en rutin, alla mejl från de bostadssiter och objekt vi bevakade. Under det senaste året hade de blivit mer än ett hundratal i månaden.

Ett speciellt objekt som uppfyllde alla punkterna i kravspecifikationen

Kravspecifikation och letande med en misstänkt orealistisk budget

men ursprungligen låg över vår budget, hade blivit prissänkt för andra gången på ett halvår och var numera inom den. Soltiden och solvinkeln på vintern var redan analyserad. Vi hade också tagit reda på taxeringsvärdet, vilket priset nu allt mer kröp närmare. En uppfattning vi fått, som vi dock inte vet om det faktiskt är korrekt, skulle vara att de flesta spanjorer inte kan tänka sig sälja under det.

Efter en kort diskussion kontaktades mäklaren samma kväll, som tyvärr inte pratade så bra engelska. Med hjälp av Google Translate gick det dock bra att be om filmer och fler bilder, vilket han skickade till oss dagen efter. Efter några timmars bild- och filmanalys, främst genom förstoring av de flesta av de 40-talet bilderna och analyser av stillbilder och slow-motion sekvenser på de fyra filmerna, samt kontroll av mäklarfirmans omdömen, ringde vi tillbaka kvällen efter och fick svar på våra frågor.

Under samtalet lade vi därefter ett bud som var det samma som taxeringsvärdet och ca 8% under det nyligen sänkta priset.

Dagen efter, på fredagen kontaktade mäklaren oss och meddelade att säljaren kunde gå med på att sänka priset med 5%, med krav om att reservationskontrakt skrevs och att handpenningen betalades senast veckan efter, samt att hela affären skulle vara helt avslutad inom en månad.

Senare samma dag mejlade vi en välkänd advokatfirma och fick svar nästan direkt med en offert på alla de kostnader som kom att uppstå. De garanterade även att affären skulle vara avslutad inom en månad, såtillvida vi skickade en Apostillestämplad fullmakt och överförde handpenning och köpeskilling i tid.

Tidigt nästa vecka var reservationskontraktet underskrivet av säljarens representant och handpenningen betaldes till vår advokatfirmas klientmedelskonto samma dag.

En mycket stressig och nagelbitande tid väntade oss men tre veckor senare hade vi lagfarter på lägenhet och garage i centrala Torrevieja, en terrass i söderläge utmed en stor innergård med vintersol minst 6 timmar om dagen, gemensam pool, 700 meter till en badstrand och nära till livsmedelsaffärer och restauranger.

Att köpa en lägenhet på det sättet vi gjorde är absolut inget att rekommendera, då det innebar en del negativa saker vi då inte kunde förutspå. Det rörde sig som tur var om några mindre detaljer, men som vi inte kunde föreställa oss trots alla analyser av filmer och fotografier, där de flesta dessutom var rena nybörjarmisstag. Vidare utsatte vi oss för ett flertal potentiellt sett möjliga och mycket kostsamma risker genom att inte ha varit på plats och därmed inte granskat lägenheten i verkligheten…

…vilket kommer att nämnas i senare inlägg.

Sverige 2023-07-17

Att välja land. Spanien eller Italien?

Efter Spanienbesöket påsken 2019 och våra utflykter på större delen av kustremsan på Costa Blanca, ca 10–15 mil norr och söder om Alicante, kom diskussionen bl.a. att handla om de tidigare drömmarna om Sicilien och en jämförelse med det nyupptäckta området och landet.

Charterturisten som inte visste så mycket, fast han trodde det. Del 2

Vad som avses med begreppet Costa Blanca är tydligen lite varierande. Vissa menar att det endast är Alicanteprovinsen som avses, medan andra menar att det är hela kustremsan från Cabo de la Nao i norr och i söder ned till Almeria. För att inte gå in för djupt i den diskussionen kan man i vart fall konstatera att vi upptäckte stora delar av kustremsan i provinsen Alicante.

Ju äldre man blir, desto bekvämare blir man. Restid som i yngre dagar var en upplevelse i sig, uppfattas allt mer som ett bekymmer. Bl.a. med obekväma tider, väntetider och köer. Varje gång vi flög ned till Sicilien såg vi den långa restiden, oftast med byte av flyg m.m. i sig som en upplevelse. Vi försökte upptäcka hela den italienska ön under de 12 åren vi varit där och lyckades nästan. Vi hittade nya pärlor varje gång och ibland var eller varannan dag. Många av städerna och byarna vi besökte var insvepta som i en dimma av historiens vingslag. Man kunde nästan fysiskt inandas medeltiden och det kändes ofta som om tiden stått stilla i flera hundra år. Fantastisk arkitektur och underbara människor.

De främsta nackdelarna vi upplevde var trafiken i de större städerna, samt maten. Det är många som blir förvånade när vi så totalt avfärdar den sicilianska maten, men vi har över tid fått ett förbehållslöst och enhälligt medhåll av samtliga vi känner till som också varit där. Visst finns det ibland bra mat på restaurangerna, men det är uppenbart ovanligt och mycket svåra att hitta. Ibland t.o.m. omöjligt i mindre städer. Bra mat finns dock, men är oftast mycket dyr. Ibland mer än 100€ per person och går att hitta på lyxiga restauranger och hotell som serverar central- eller nordeuropeisk mat. Men inte ens där är alltid maten väl tillagad eller ens god, vilket vi tyvärr fått erfara vid ett flertal tillfällen.

Några fördelar med Sicilien:

Arkitekturen

Bevarandet av de historiska byggnaderna

Mycket trevlig befolkning

Färsk frukt och grönsaker på marknaderna

Fantastisk utsikt från de många bergsbyarna ofta en kort utflykt på några enstaka mil från de flesta kuststäderna och bergsbyarna

Det är lätt att hitta ett hus i bra skick med 3–4 sovrum med Medelhavsutsikt och en solig terrass för under 100 000€ i en mindre bergsby ca 15–30 minuter från kusten. Sådana hus finns överallt på bl.a. norra och östra Sicilien som vi var mest intresserade av. Dock inte i närheten av Palermo, Messina och Catania samt några få andra städer. Med den budgeten går det t.o.m. att finna mindre palats, dock ett relativt nedgånget sådant, på 400-600 kvm med medelhavsutsikt, vilket inte minst SVT-serien ”Husdrömmar Sicilien” bevisade som dokumenterat renoveringen av Palazzo Cirillo i Termini Imerese på norra Sicilien. Enligt relativt säkra uppgifter inköptes det för 70 000€ och med överföringsavgifter blev kostnaden totalt lite över 80 000€.

Varmt klimat och gröna kullar och berg

Några nackdelar med Sicilien:

Restiden

Trafiken

Maten

Språket, då det var mycket ovanligt att de talade något annat än italienska (Sicilianska) i de mindre städerna och byarna. Det var inte vanligt med engelska i de större städerna heller.

Några nackdelar med Spanien, samt specifikt området Costa Blanca:

Helhetsintrycket av området som sådant, uppfattade vi inte ens i närheten ha samma charm och historiska känsla som Sicilien generellt sett, men måste nog ändå såhär i efterhand backa lite från det. Det går att leta upp platser med ursprunglig arkitektur och historiska byggnader i de flesta städerna i Costa Blancaregionen, men de är inte lika vanligt förekommande och utgör ofta endast mindre kvarvarande delar och ibland endast ett eller enstaka kvarter i stadskärnorna. Dock finns det flera mycket välbevarade städer några mil in från kusten, men det hade vi inte någon kuskap om då eftersom vi helt koncentrerade oss på kuststäderna.

Benidorm uppfattade vi vara en extremt överetablerad turiststad, proppfull med lägenhets- och hotellkomplex. Inte alls vad vi sökte. Dock garanterat full av liv, folk, restauranger och affärer, speciellt på sommaren.

Generellt uppfattade vi att regionen på de flesta ställen var mycket och i flera fall extremt hårt exploaterade av turistindustrin. T.ex. i området från Playa Honda och norr om, ut på halvön till Cabo De Palos och La Manga.

Naturen var i delar avsevärt torrare än stora delar av Sicilien hur nu det var möjligt. Klimatet anges dock vara semi-arid, semiökenklimat i Alicanteregionen, medan det på Sicilien är Medelhavsklimat, vilket förklarar en del. Även de många salinerna längs med kusten på flera ställen tyckte vi inte var särdeles tilltalande för landskapsbilden.

Landskapet runt Alicante och Torrevieja är relativt platt, vilket många uppskattar, vilket vi dock inte själva riktigt gör.

Några fördelar med Spanien och området Costa Blanca:

Att sitta i en solstol på den egna terrassen i ett stort hus med medelhavsutsikt i en siciliansk bergsby med milsvid utsikt kan i förstone tänkas vara som en dröm, men kanske inte speciellt rolig om man tänker efter lite mer. I den byn vi tänkte köpa huset, San Piero Patti, hade vi enligt uppgift varit de enda svenskarna, samt att det periodvis bodde några få tyskar och engelsmän några veckor om året. Att känna samhörighet och att kunna prata, få nya vänner och umgås med både landsmän och andra på ett otvunget sätt, t.ex. på en restaurang innebär en hel del fördelar. I den sicilianska byn var det enligt uppgift av en barista på ett av de lokala caféerna samt mäklaren, som f.ö. endast talade Italienska, inte en enda av italienarna i byn som pratade eller ens förstod engelska och än mindre svenska. Kanske hade vi blivit smittade av de många anekdoterna om Björn Afzelius som på 80-talet köpte ett hus i Ligurien i bergsbyn Castelvecchio. Dock, en uppenbar skillnad var, att på grund av hans kändisskap kom flera svenskar några år senare att köpa hus i samma by. Fortfarande äger ett flertal svenskar än idag hus där. Samma dragningskraft får vi nog tyvärr inse att inte någon av oss har.

Trafikrytmen i Spanien är inte på något enda sätt jämförbar med Italien, även om den de senaste åren lugnat ner sig märkbart där på grund av en kraftig utbyggnad av fartkameror. Har hört många historier om hur hemsk trafiken skulle vara i Spanien, men går inte att på något enda sätt jämföra med t.ex. Catania, Palermo eller Messina. De som kört bil där vet precis vad jag menar.

På ett större köpcentrum i Palermo 2012 tog vi oss tiden att försöka räkna ut hur många procent av bilarna som hade större bucklor i plåten, vilket visade sig vara mer än 50 %. Vår hyrbil var f.ö. en av dem. Det är enligt flera mycket initierade uppgifter en vanlig vardagshändelse med mindre krockar och plåtskador och hör helt enkelt till körstilen. I ett sådant trafikklimat är det inte speciellt uppmuntrande att ha 1000-1200€ i deposition och veta att den uppenbart kan avdunsta när som helst ganska snabbt. Att vi klarat oss under alla år är en prestation vi är stolta över. Gjorde dessutom en alternativkalkyl och kom fram till att efter ca 6–8 hyrbilsveckor skulle det inte vara en förlust att förlora depositionen då självriskelimineringen skulle ha varit dyrare. Dock påverkade tyvärr risken att förlora den, med uppenbara och efterföljande problem, betydligt semesterglädjen. Numera när vi i arbetet besöker Italien betalar vi alltid för självriskeliminering, då sannolikheten för plåtskador eller repor statistiskt sett betydligt ökat efter osannolika 14 år av skadefrihet. Dessutom lugnar det nerverna betydligt och därigenom hela upplevelsen när man kör en helförsäkrad hyrbil.

Maten. Vi är båda ganska kräsmagade och känsliga när det gäller mat. Vi har några enstaka och enkla grundläggande krav. Maten som serveras skall genomgående innehålla respektfullt och varsamt hanterade råvaror av hög kvalitet, vara eftertänksamt tillagade av en kock som gärna får strö kärlek och tid över den. Det är tyvärr nästan omöjligt att finna i Italien.

Skall inte överdriva för mycket när det gäller det spanska köket, för det finns bottennapp även där, men den absoluta lågpunkten som serveras på en spansk restaurang är inte sällan över genomsnittet på Sicilien. Vi har tyvärr serverats en nästan oätlig tapasrätt på en spansk restaurang i Torrevieja, men de är i jämförelse relativt välsmakande. Liksom oss, har säkerligen flera andra någon gång tagit en promenad på en strandpromenad och lockats av en trottoarpratare som deklarerar att de har små och till synes läckra och prisvärda tapasrätter för några enstaka euro. Dock blir smaklökarna ibland svårt misshandlade, vilket tyvärr hände oss då vi blev serverade några lätt hormondoftande fläskköttbullar i en undersaltad tomatsås. Tyvärr kunde vi konstatera att de underkokta fläskbullarna i den sura tomatsåsen översteg ett flertal av de rätter vi serverats på Sicilien, hur osannolikt det än kan verka vara. Dock när det gäller både sallader och efterrätter anser vi dem vara bättre i Italien, men det kan man tyvärr i längden inte klara sig på.

Tillgängliga flyg till de turistområden i Spanien vi var intresserade av överstiger vida utbudet till Sicilien. Det finns direktflyg även dit, men i relativt begränsad omfattning i jämförelse. Restiden från södra sverige eller Köpenhamn som är alternativen för oss, till de två största turistområdena i Spanien är mycket kortare. Första gången vi reste tillsamman till Spanien och Gran Alacant, kunde vi packa upp resväskorna mindre än sju timmar från det att vi lämnat vår boende i Sverige.

När vi vägde för och nackdelar mellan länderna kom vi tillslut fram till ett beslut. Det fick helt enkelt bli Spanien. Vi konstaterade också att bara för att man köper en semesterbostad, innebär det ju inte automatiskt att utlandssemestrar i andra länder blir uteslutna. Saknar vi Italien för mycket, vilket vi säkerligen kommer att göra, får det bli så att vi reser dit.

Nästa steg var att spika en budget, söka mer kunskap om Spanien och bestämma oss för vilket område samt i vilka städer vi skulle koncentrera vårt sökande.

Också det ledde till långa diskussioner under hösten och vintern 2019 samt under större delen av 2020.

Sverige 2023-07-14

Charterturisten som inte visste så mycket, fast han trodde det. Del 2

Fortsättningen på inlägget:

Charterturisten som inte visste så mycket, fast han trodde det.

Besvikelsen över det misslyckade husköpet på Sicilien gnagde fortfarande i bakhuvudet när vi steg på planet i Växjö påsken 2019 för direktflyg till Alicante/Elche flygplats. Tre timmar senare landade vi och hämtade sedan ut vår hyrbil för vidare transport till lägenheten vi hyrt i Gran Alacant.

Mindre än sju timmar efter att vi lämnat vår bostad i Sverige, var vi på plats och igång med att packa upp resväskorna.

Redan första kvällen började vi diskutera vilken skillnad det var i restid. För att komma till det tilltänkta huset på Sicilien fanns det några olika alternativ. Den billigaste resvägen var att flyga från antingen Köpenhamn, Göteborg, Skavsta eller Stockholm till Bergamo eller Rom, för att sedan flyga vidare till Trapani, Palermo eller Catania, varefter vidare med hyrbil eller ca 5 timmar med tåg till Patti och sedan byta till buss i ca 30–40 minuter. Restiden skulle då i bästa fall bli ca 18 timmar, men skulle även kunna innebära en övernattning halvvägs, beroende på veckodag och datum.

Andra alternativet som var lite dyrare var direktflyg från samma flygplatser förutom Skavsta, till Trapani, Palermo eller Catania och sedan så som nämnts tidigare med hyrbil eller tåg och buss. Restiden skulle då i bästa fall bli 14 timmar.

Efter en god natts sömn blev det en tidig morgon för att börja med att utforska omgivningarna. Första turen gick norrut ca 12 mil till Denia. Efter ett kortare stopp fortsatte vi söderut och stannade bl.a. till i Calp, Alfas Del Pi, Benidorm, Villajoyosa och Alicante. I Alicante besökte vi den mycket välkända saluhallen och inhandlade lite varor för kvällens middag.

Karta över rutten Gran Alacant-Denia och tillbaka

Efter en dags vila och restaurangbesök i närområdet, var det dags att köra 10 mil söderut till Cartagena och sedan sakta norrut med stopp i bl.a. Cabo de Palos, Bahia Bella, Los Alcazares, Torre de la Horodada och Torrevieja.

Gran Alacant-Cartagena och tillbaka

Intrycken var liknande som förra utflykten, men vi kunde inte hitta några större sandstränder i Cartagena. Vi kunde inte riktigt heller, under den korta vistelsen, se charmen med den staden.

Cabo de Palos och vidare ut på udden La Manga var en märklig upplevelse. I vart fall ur vårt perspektiv. Fina sandstränder, men med en flera mil långsmal utdragen gles hotell- och höghusbebyggelse, bitvis avbruten med låghus och villor. Vi förstod inte riktigt planen med detta, förutom att de flesta troligen hade havsutsikt. Någon tydlig avgränsad stadskärna fanns inte heller. Att semestra där utan bil syntes i stort sett ogörligt om än inte omöjligt.

Los Alcazares ansåg vi däremot vara en trevlig lite mindre stad med en strandpromenad och badstrand vid hamnen samt flera kilometer norrut. Även om många av husen var nybyggda, verkade de ha varit något så när måna om att försöka bevara den ursprungliga arkitekturen, vilket även innebar att det inte fanns några hotell eller höghuskomplex i stadskärnan. Många mycket charmiga restauranger och den vi besökte bjöd på samma upplevelse som i Villajoyosa. God mat, bra service och mycket trevlig personal.

San Pedro Del Pinatar stannade vi inte i, men kunde ändå ana att den möjligen var liknande Los Alcazares, men verkade inte riktigt vara lika charmig, men vi kan mycket väl ha fel om detta.

Torre de la Horodada var mest låg och nybyggd bebyggelse av villor, radhus och en del lägenhetskomplex. En lugn och enkel tillflyktsort för soltörstande svenskar där kanske inte så mycket händer på vintern.

Färden gick vidare till Torrevieja, där det överallt på strandpromenaden och på restaurangerna hördes nordiska språk och engelska. Det verkade finnas fler nordeuropéer än spanjorer och så här efteråt är det frågan om inte den spontana reflektionen var korrekt. De första intrycken var att staden som helhet inte var så särdeles charmig, förutom hamnen, strandpromenaden och kyrkan på Plaza de la Constitución. Något som förvånade oss positivt var även badstränderna i de centrala delarna och särskilt då Playa Cura.

Santa Pola, som f.ö. ligger utmed kusten ca 5 km rakt söderut från Gran Alacant, besöktes dagarna efter med tillhörande medelhavsbad, samt att Alicante och Torrevieja återbesöktes. Efter en fantastisk Paella på El Tiberon i Torrevieja började det utkristallisera sig lite mer om och i så fall var vi eventuellt i framtiden skulle köpa ett utlandsboende.

Mätta på både intryck och god mat diskuterade vi vidare och började så smått jämföra Italien med Spanien och initialt och preliminärt kom vi fram till följande:

Trafikrytmen i Italien går inte på något vis att jämföra med Spanien, då den är betydligt och avsevärt lugnare i spanien, även om det verkade som om de inte visste så mycket om rondellkörning, vilket egentligen är en obetydlig petitess i jämförelse. Det fanns ont om parkeringsplatser, men situationen i Italien och speciellt på Sicilien är tyvärr året om mycket värre.

Ingen stad vi besökte gick arkitektoniskt att jämföra med Sicilien. Tyvärr finns det i spanien många relativt nybyggda hus, hotell och höghuskomplex som i mycket tog över stadsbilden, även om det fanns några mindre delar av stadskärnorna som något lite gick att jämföra med Italien.

Många fina, både mindre och större sandstränder. Mycket tätare än på Sicilien. I vart fall på de relativt korta sträckorna vi körde.

Språket. De flesta vi samtalade med talade engelska eller i vissa fall tyska, förutom några försäljare i saluhallen i Alicante som endast pratade spanska, men förstod ändå min usla Italienska. I de flesta mindre städerna och byarna på Sicilien pratar de endast italienska.

Maten på de slumpvis valda restaurangerna i Villajoyosa och Los Alcazares imponerade. Både när det gällde service, kvalitet och pris. Det samma upplevde vi på restaurangerna i Gran Alacant. Maten var över lag avsevärt mycket bättre än på Sicilien.

Slutligen men inte minst så var det uppenbart enklare resväg och mindre restid till solen på Costa Blanca än på Sicilien.

Dessa, våra första spontana och ytterst ytliga reflektioner måste givetvis tas med en nypa salt, då det inte ens i närheten på en veckas semester, fanns tillräckligt med tid att fördjupa sig i de olika fördelarna och nackdelarna med respektive stad och det är givetvis inte riktigt rättvist att efter några timmars besök avfärda en stad. Dock tycker vi att det är viktigt med den första magkänslan man får när man gör ett besök för första gången.

Att försöka jämföra Las Palmas eller Palma de Mallorca på 80- och -90 talet med det vi upplevde på Costa blanca 2019 är inte riktigt rättvist. Hade fullständigt missat den avsevärda utvecklingen som på flera sätt i positiv bemärkelse skett de senaste 30 åren. Dessutom är heller inte en charterresa med hotellboende jämförbar med en semester med boende i en “riktig” bostad, som t.ex. den vi hyrde.

Det var bara att till slut erkänna, att jag uppenbart varit en charterturist som inte visste så mycket, fast jag trodde det.

Under den kommande sommaren och hösten skedde därför många och långa diskussioner om ett framtida köp av en semesterbostad utomlands. I vilket land det skulle bli, eventuella områden samt att en budget och kravspecifikation arbetades fram och nedtecknades.

En lång historia, som dock kommer publiceras här senare.

Sverige 2023-07-13

Åtebesök av Playa Punta Prima

Dags för återbesök så här fem månader senare till Playa Punta Prima. Missade av någon anledning att fotografera den lilla men naggande goda stranden vid förra besöket.

En tur till Punta Prima

Blev ett återbesök med bil och efter att ha missat nedfarten från N332 några gånger kom jag till slut rätt. Parkerade på baksidan, eller kanske är det egentligen framsidan av Puntaprima Restaurante?

Baksida eller kanske egentligen framsida av Puntaprima Restaurante?

Var inte inne på restaurangen under förra besöket. Uppfattade då att den nog inte var så stor på insidan, men förstod nu att jag hade fel. Den är t.o.m. ännu större än uteserveringen med den fantastiska utsikten.

Tog en snabbtitt på menyn på deras hemsida, som f.ö. hittas enkelt med en QR-läsare på mobilen. Exklusiv fiskmeny med priser från lite under 20€. På köttmenyn fanns det även där rätter från lite under 20€, samt revbensstek för två personer från Angusrasen som kostade en bit över 70€. Sommeliern har sammansatt en mycket varierande vinlista med vin från 18.50€ till som mest 290€. Ett glas av alla sorter husets vin, inklusive två olika Cava, kostade 4.50€. Helt klart en restaurang som kommer att prövas en dag när man är inställd på fina viner, exklusiva rätter och en nota därefter. Ville inte passa på att prova husets vin då jag körde bil.

Tog därefter trapporna ned till stranden och slutligen foto…

Bild på den lilla men naggande goda stranden Playa Punta prima

… på Playa Punta Prima, som nog tyvärr kan ha lite problem med tång emellanåt, eller kanske att kommunen slarvar med räfsningen, såsom de är ganska duktiga med i vart fall i centrala Torrevieja. Det var på vissa ställen ganska mycket tång. Några badande fanns det, som dock inte kom med på bild då det endast var mycket korta bad. Förmodligen för att vattentemperaturen fortfarande är ganska låg i Medelhavet.

En trevlig sak är att det på dem flesta badstränderna i regionen finns speciella fotduschar, där irriterande sand lätt sköljs bort från fötterna innan man sätter på strumporna/skorna.

Tyvärr är det inte säsong nu, så ingen av dem fungerade eller var snarare avstängda. Säsongen börjar inte förrän mitten av maj och sträcker sig till i början av september. De tänker nog inte på oss blåfrusna och soltörstande Nordeuropéer som flyger söderut och redan i mars och upplever en Svensk normalsommar och vissa som gärna badar när temperaturen i vattnet överstiger 16 grader.

Den välskötta strandpromenaden ovanför stranden. Vy söderut:

Nedan, strandpromenaden norrut med restaurangens uteservering till vänster och det egentliga Punta Prima längs bort på bilden och ut i vattnet:

Strandpromenaden norrut med restaurangen till vänster.

Lite kommentarer:

Inte lika intressant att besöka Punta Prima med bil som med cykel eller i mitt fall elsparkcykel från Torrevieja längs med stranden som gjordes i november förra året. Lite av charmen försvann givetvis.

Synd även att de stänger av vatten, hiss med mera på stranden när det inte är säsong, men är inte unikt för den.

Nämnde i förra inlägget att det troligen inte är sol på stranden sen eftermiddag, men det verkar uppenbart som om det är det. Var där kl. 15.30 och det såg ut att kunna vara sol någon timma till. Kanske ända fram till 18.00 beräknat på vintertid och följaktligen ca 19.00 vid sommartid.

Trevlig att restaurangen verkar ha öppet året om, med fantastisk utsikt på uteserveringen, exklusiva rätter och vin på menyn. Kan dock uppenbart bli relativt kostsamt att äta där. Skulle tro att en fin måltid för två med huvudrätt, vin och efterrätt kostar från ca 80€ och uppåt, så inte en restaurang för den ekonomiskt sinnade, men troligen värt det. Kommer att besöka den någon gång och dela med mig av erfarenheterna.

Spanien 2023-03-20

Att ha en svenskregistrerad bil i Spanien

Har allt mer den sista tiden förfasats över inlägg på Facebook när det gäller diskussioner om var, när och hur man bör eller måste Spanskregistrera sin bil som befinner sig i landet, samt vad som gäller med besiktning. Gissningar och uppenbar missinformation sprids och blir till slut felaktiga och potentiellt mycket dyrbara sanningar.

Skall därför en gång för alla försöka förklara hur lagstiftningen ser ut, till fromma för de många Svenskar som har en bil här. Lyssna och lär. Snälla… Var dock uppmärksamma på datumet när inlägget skrivs, då lagstiftningen är under förändring.

En gång i tiden, för bara några år sedan, var inte den Svenska Transportstyrelsen uppkopplad elektroniskt med den Spanska motsvarigheten DGT och polisen. DGT eller den Spanska polismyndigheten var inte heller uppkopplad mot den Svenska. Böter för fortkörning, rattfylla och felparkeringar tog evinnerlig tid och med stora problem att inkräva hos de Svenska fordonsägarna om det ens var möjligt. Det var lite Vilda Västern med en svenskregistrerad bil i Spanien. Diverse kommersiella inkassoföretag fick ibland den otacksamma uppgiften att på bästa sätt förhoppningsvis lyckas med att inkräva böterna för respektive Spansk Region. Så är det alls icke nu, men är en allt för lång historia att gå in på detalj här.

Ett gott råd i all välmening, kör aldrig en bil obesiktigad, onykter, för fort eller parkera fel, för dem hittar dig utan problem numera och kommer att inkräva böterna med en minutiös precision. En obetald fortkörningsbot eller vilken annan bot som helst, går numera automatiskt till Kronofogden om den inte betalas, genom ett nytt och förenklat EU-förfarande. Det går inte längre att, som var enkelt för några år sedan, smita från böter som utfärdats i ett annat EU-land genom att t.ex. strunta i att hämta ut rekommenderade brev från utlandet. En väsensskild skillnad mot för bara några år sedan.

Kortfattat kan man säga att den Spanska motsvarigheten till Transportstyrelsen och den Spanska polisen har avsevärt större möjligheter idag att samarbeta och har numera genom direktaccess tillgång alla EU-länders Nationella Trafikregister.

Kommer att i kronologisk ordning försöka förklara de vanligaste och allvarligaste missuppfattningarna:

Påstående: Om en Svenskregistrerad bil befinner sig mer än 183 dagar i Spanien (mer än ett halvt år) är man skyldig att Spanskregistrera den.

Nej, nej, nej… En bil är inte en fysisk person som är skyldig att skatteregistrera sig i Spanien om den vistas här mer än 183 dagar om året. Enligt både EU-lagstiftning, Spansk Nationell och Svensk lag finns det ingen tidsgräns för hur länge ett Svenskt eller f.ö. annat utlandsägt fordon får vara i Spanien. Skulle dock ägaren befinna sig i landet mer än 183 dagar om året, skall man skattskriva sig, varefter även bilen då skall vara registrerad i samma land. Lagstiftningarna innebär därför att de flesta semesterfordon inte behöver registreras i landet de befinner sig i. Dock kan det möjligen, men är ytterst tveksamt, i vissa Spanska regioner finnas lokal lagstiftning som anger annat, men det finns i vart fall inte i Alicante- eller Malagaregionen.

Om någon läsare skulle kunna hänvisa till en lokal lagstiftning som anger annat, skulle det vara mycket! uppskattat med en kommentar. Transportstyrelsen ger däremot uppgifter på sin hemsida om detta som uppenbart och otvetydigt är felaktiga, att en bil skall registreras i landet där den huvudsakligen används. Det finns inget som helst lagstöd för det överhuvudtaget. Efter mejlkontakt med en specifik förfrågan, bekräftar de uppgifterna jag angett ovan samt felaktigheterna på deras hemsida. Trots det, tar de sig tyvärr inte tid för att ta bort eller rätta skrivningen. Deras skrivning tror jag är en av huvudanledningarna till att det sprids så många felaktigheter om detta på nätet. EU-lagstiftningen anger klart och otvetydigt att huvudregeln är att en bil skall vara registrerad i det land där ägaren är bosatt.

Man har dessutom rätt att fritt välja att registrera en bil i alla EU-länder trots att man inte är skattskriven (folkbokförd) där, som t.ex. i Spanien. Förutsättningen är att man har en fast adress, vilket är fallet om man har ett semesterboende som man hyr en längre period eller äger. Ytterligare en förutsättning, förutom detta, är att man har ett Spanskt NIE-nummer. I Sverige heter det för utländska medborgare Samordningsnummer.

Påstående: Det går bra att besiktiga en Svensk bil i Spanien och köra med den här, trots körförbud i Sverige, bara den är besiktigad på ITV, motsvarande den Svenska bilbesiktningen. Körförbudet gäller bara i Sverige.

Nej, nej nej… En bil som har körförbud i ett EU-land har automatiskt körförbud i hela EU, trots att körförbudet är utfärdat i landet den är registrerad i. Det är endast myndigheten/förvaltningen i det land där bilen är registrerad som kan utfärda körförbud på grund av utebliven kontrollbesiktning och ingen annan, men innebär alltså inte att körförbudet inte gäller i andra länder.

Sedan EU-undantaget för utlandsbesiktning avskaffades för Svenska bilar i september-oktober 2022, finns det idag ingen annan möjlighet än att besiktiga bilen i Sverige. Undantag ges inte längre, ännu, men kan kanske eventuellt komma att förändras genom förnyad EU-lagstiftning, samt att det möjligen kommer att etableras Svenska besiktningsföretag i Spanien som samarbetar med den Svenska Transportstyrelsen. Den Svenska Fordonsslagen utesluter inte en möjlighet till detta. Samtliga Svenska besiktningsföretag skall dock vara ackrediterade, godkända, av Swedac samt att det skall ske en årlig revision. Ackrediteringen och den årliga revisionen sker både skriftligt och med personliga besök och inspektioner på anläggningen. Dessutom måste företaget vara en Svensk juridisk person (ett företag), med huvudkontor i Sverige.

Huvudsakligen är det en fullständigt felaktig uppfattning att en Spansk besiktning av en svenskregistrerad bil skulle vara giltig för en bil som har körförbud i Sverige. Det kan bli en mycket dyrbar erfarenhet. Det är aldrig tillåtet att köra en Svenskregistrerad bil med körförbud i Spanien, hur väl den än har gått igenom ITV. De som tror att körförbudet gäller endast i Sverige har tyvärr helt fel. Körförbudet gäller i hela EU, men är utfärdat av en Svensk myndighet, Transportstyrelsen.

Diskussionen huruvida en svensk hel/halv/trafikförsäkring, eller garageförsäkring gäller när den finns eller körs i Spanien med körförbud lämnar jag delvis därhän, då det är olika för respektive försäkringsbolag, men huvudsakligen är ett Svenskt trafikförsäkringsbolag enligt lag är skyldiga att utfärda åtminstone en trafikförsäkring enligt Trafikskadelagen (1975:1410) och försäkringsrörelselagen (2010:2043), för ett fordon som inte är avställt, men har körförbud. Det följer logiskt och analogt skrivningen i den Svenska lagstiftningen, som anger att det är tillåtet att köra ett fordon med körförbud till reparation eller besiktning, så länge bilen är trafikförsäkrad.

Ett kryphål som använts av bl.a. svenskar, har varit lagtexten i den Svenska fordonsslagen som anger, att trots körförbud får bilen köras kortast lämpliga sträcka till verkstad för reparation eller besiktning. Den Spanska polisen är ofta medvetna om detta och har tidigare haft ett icke lagenligt överseende, då det samma gäller för flera andra EU-länder. Dock inte för Spanskregistrerade bilar. Den Spanska fordonslagen anger klart och tydligt att samtliga motorfordon, även utlandsregistrerade, som används i den spanska trafiken måste vara skattade, försäkrade och ha en giltig besiktning. Det finns idag numera ett flertal och alldeles färska exempel på att obesiktigade utlandsägda bilar har fått lämnats på plats och sedan bogserats bort till en uppställningsplats, vilket säkerligen kommer att bli vanligare i framtiden. Polisen har som nämnts tidigare numera direktaccess till alla bilregister i EU och kan på några sekunder få reda på om bilen har körförbud eller inte.

Påstående: Jag kan avregistrera min bil i Sverige och parkera den på gatan utanför min fastighet/lägenhet när den inte används.

Nej, nej, nej… En avregistrerad Svenskregistrerad bil, eller inte heller någon annan avställd bil överhuvudtaget får parkeras på offentliga/kommunalt/statligt ägda parkeringsplatser eller gator i Spanien. En bil, även om den är utlandsägd, måste vara besiktigad, skattad och försäkrad. Ingen enda bil i Spanien får finnas i trafiken, på gator eller parkeringsplatser utan detta. Detta gäller även om den inte körs eller är tänkt att användas på ett tag. Skall en bil parkeras och vara avställd, måste den förvaras på privatägd mark. Den Spanska lagstiftningen är något otydlig, men antyder att marken bör vara inhägnad eller åtminstone klart avskild. Det kan vara i ett stängt privat garage, en privat uppfart med grind vid ett radhus eller villa, gensamhetsparkering som är avgränsad och ägs/sköts av en Comunidad/skötselförening eller en flygplatsparkering.

Den Spanska polisen har outtalat haft överseende med avställda utlandsägda bilar som parkeras på annat sätt, endast av icke lagenlig hänsyn. Främst för att inte störa turismen för mycket, men kommer garanterat att allt mer följa lagstiftningen. I flera kommuner, bl.a. Torrevieja och Alicante har detta, som politikerna anser vara ett problem diskuterats vid ett flertal tillfällen de senaste åren, där de uttalat att de önskar att polisen skall arbeta mer aktivt med detta. Då det under högsäsong oftast är brist på parkeringsplatser, anser de att avställda och långtidsparkerade bilar upptar parkeringsplatser som istället hade kunnat användas av andra.

Lagstiftningen innebär att de kan välja mellan att beslagta nummerplåtarna eller att bärga bort bilen. Till och med Svenska husbilar med bl.a. kostsam Malusskatt som ställs av när de är parkerade här, riskerar att få böter, beslagtagna registreringsskyltar eller att bilen fraktas bort.

Ganska nyligen (september 2022) fick f.ö. en svensk familj med en parkerad och avställd husbil böter för detta i Torreviejaregionen på en parkeringsplats vid La Matastranden, där de dessutom blev informerade om att de övervägde att också beslagta registreringsskyltarna. En husbil kan dock stå avställd och uppställd på en avgränsad camping, men får aldrig avställd parkeras på någon enda av de Spanska offentliga parkeringsplatserna eller gatorna.

Uppgifterna i inlägget är i flera steg verifierade och faktakontrollerade varför bloggförfattaren är relativt säker på att uppgifterna är korrekta.

Lycka till och kör försiktigt!

Spanien 2023-03-16

Länkar:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/fordonslag-2002574_sfs-2002-574

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2019370-om-fordons-registrering-och_sfs-2019-370

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikskadelag-19751410_sfs-1975-1410

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forsakringsrorelselag-20102043_sfs-2010-2043

https://www.boe.es/buscar/act.php?id=BOE-A-2015-11722

Att Spanskregistrera en svensk bil. Hur gör man?

Till slut emigrerade den gamla damen för gott

Metamorfosen är till slut fullbordad. Vår stackars lilla och lite gistna dam, som i flera år kämpat med snö och slask har nu slutligen emigrerat permanent och har fått ett nytt medborgarskap. Vintersulorna lämnades f.ö. kvar, som en hämnd och åminnelse av ett hårt och kallt tidigare liv. Nej, nu skall det njutas av värme och sol och sommartofflorna skall för all framtid användas hädanefter.

I juli 2021 var det stressiga tider. Inte bara med att leta efter en mycket liten bil som överhuvudtaget skulle kunna köras ned i garaget. Hur trånga Spanska garage kan vara, kan bara dem förställa sig som har kört ned i ett sådant.

Mattor uppklistrade på pelare och hörnor, bara för att inte fullständigt repa sönder lacken är som tur är standard. En normalsvensk bil är i stort sett omöjlig att få ned. Min sambo vågar fortfarande inte efter två år varken köra upp eller ned. Det kan i förstone tyckas vara lite klent, men samtliga som vet hur det kan se ut och hur trångt det kan vara, vet mycket väl hur det är och förstår henne fullständigt. Lovar…

Lägenheten var sedan länge överförd och en mängd saker skulle ned. Vi hade nog under några år framöver kanske kunnat ta ned allt partivis under kanske 4-5 flygresor genom att släpa på fullpackade 20 kg resväskor eller alternativt köpa det mesta där nere. Men nej, vi bestämde att vi ville ha en mängd privata och specifikt svenska saker. Saker vi kände till. Det där med släpandet av väskor på flygplatser, hyrbilar och depositioner samt tvivelaktiga och potentiellt mycket dyra hyrbilsrepor och lackskador var inte något för oss. Speciellt inte då vi lyxat till lägenhetsköpet med garage och allt.

Nej, vi ville att det skulle det stå en egenägd alldeles privat bil och vänta förväntansfullt och startklar på oss under semestrarna. Inte en endaste krona skulle de sannolika bucklorna och reporna kosta oss. Det Svenska EU-undantaget för besiktning var ännu gällande. Trots det besiktigades vår lilla och något gistna pärla i förtid i Sverige bara några dagar innan nedfärden. Kanske skulle den sedan ändå köras hem ibland tänkte vi, för att ha en kort semester i Sverige. Men nej. De 300 milen från Sverige till Spanien är många och mycket långa, så vi bestämde att det aldrig skulle bli en sådan lång resa med bil igen.

Stressigt var det. Tidigt på morgonen i slutet av juli kl. 04.00, med en extremt fullpackad bil startade färden. Rödby-Puttgarden avklarades en tidig förmiddag och milslånga köer på Autobahn väntade. I en fruktansvärd asfalstshetta i norra Tyskland, slutade klimatanläggningen att fungera. Totalt och fullständigt. Det var 30 grader ute med klarblå himmel och gassande sol. Över 50 grader i bilen och inte ett moln på himlen. I den oerhörda hastigheten av 5 km i timmen sniglade sig bilen söderut i mer än 4 timmar. Mitt i natten blev det övernattning i södra Frankrike. 7 timmar senare med en enkel frukost i magen bar det söderut igen.

Norra Spanien och ännu varmare. Temperaturmätaren på instrumentpanelen som maximalt kan visa 55 grader klarade inte av att avgöra hur varmt det var i kupén. Den fungerar sedan dess inte som den skall f.ö. och visar numera minusgrader när det uppenbart är mer än 20 grader. Exakt 48 timmar efter starten var bilen framme och nere i ett svalt garage.

Aldrig mer någonsin kommer den att köras norrut igen kom vi överens om. Kände dessutom ett metafysiskt och absolut medhåll från den glödheta svartlackerade plåten på den något ålderstigna bilen.

Några månader senare blev vi på det klara med att något Svenskt besiktningsundantag inte var på fråga längre, varför det var dags att planera för permanent emigration och registrering i det Spanska bilregistret.
Det Spanska språket är inte omöjligt att lära sig. Alls icke, då det ligger nära Italienska, franska och latin, men fick anse oss besegrade då det gällde de snåriga lagtexterna och formaliteterna för att överföra en bil. En Gestoria fick anlitas.

Efter mycket Googlande och goda råd på Facebook, kontaktades ett välrenommerat företag, som f.ö. ligger alldeles i närheten av Carrefour och ITV (Den Spanska besiktningen) i Torrevieja per mejl och vi fick ett prisförslag.

Egentligen var det nog alldeles för kostsamt att genom en Gestoria, eller ens alls omregistrera en så pass gammal dam, men i oktober kördes ändå bilen dit varefter nycklarna överlämnades inför den förestående registreringsbesiktningen. De skötte allt. Absolut allt och inget behövdes göras av någon annan. Det kostade ungefär 30% av begagnatpriset vi gett i Sverige. Hade vi gjort det helt själv kom jag fram till att vi hade sparat ca 250€. Nu kom det att kosta ca 800€ totalt vilket berodde på på att bilen var relativt gammal, mer än 10 år. Skatten beräknas bl.a. på marknadsvärdet.

En nyare bil som bara är några år gammal kan kosta över 3000€ att överföra. T.ex. kostade en Volvo V70 från 2016, totalt 1450€ att överföra enligt uppgifter från en Svensk jag träffade och pratade med på den Gestorian vi båda använde oss av.

Formellt sett är det inte speciellt komplicerat att utan hjälp och helt själv registreringsbesiktiga en bil här, men går inte in på i detalj hur man går till väga. Det blir i vart fall några besök på det lokala Sumakontoret och registreringsbesiktning på ITV, betalningar och kvittoförevisande innan man själv tillåts att tillverka nummerplåtarna, som f.ö. bara tar några minuter, men det är en lång historia som jag utelämnar här. Andra kan detta mycket bättre och vet precis hur man gör. Dock är det nästan obligatoriskt att åtminstone klara av det Spanska språket på en ganska hög nivå.

Kontrollerade bilpriserna i Spanien efter den dyrbara omregistreringen och vad en likvärdig spanskregistrerad bil som vår skulle kosta. Som så många andra Spaniensvenskar kunde vi som en liten tröst konstatera att välhållna och välservade lågmilare är mycket dyrare här än i Sverige.

Några timmar senare skickade de ett SMS om att registreringsbesiktningen var klar och att bilen kunde hämtas. Inga anmärkningar. Bilen gick igenom med rent papper och fick förklarat att de nya registreringshandlingarna och de nya nummerplåtarna kunde hämtas om ca 2 veckor. De erbjöd även servicen att leverera dem hem personligen. Jag valde det förstnämnda. De skulle ringa eller SMS:a när allt var klart. De gjorde så och plåtarna hämtades.

Då bilen formellt sett i det läget var avregistrerad i Sverige, skulle egentligen nummerskyltarna ha satts på innan man körde med den, samt att den skulle vara försäkrad i Spanien. Kontrollerade dock noga innan färden med den Svenska Transportstyrelsen och kunde konstatera att den fortfarande var både registrerad, skattad och försäkrad i Sverige. Det visade sig senare, att det tog mer än två månader innan den blev avregistrerad i det Svenska registret. Vägskatten hade f.ö. Gestorian betalt fram tills nästa skatteperiod som var i maj året efter och ingick i priset.

Dagarna efter var det dags att resa norrut, med flyg som tur var och bilen förvarades i ett slutet garage. Dock oförsäkrad med de Svenska nummerplåtarna fortfarande på. Att ha en avställd och oförsäkrad bil på en spansk parkeringsplats eller gata är förknippat med stora risker för omhändertagande och bortforsling av polisen, vilket jag kommer att skriva mer om i detalj senare. Men i ett ljummet och låst garage två våningar under mark stod den tålmodigt och väntade på oss inför nästa semester.

Hemifrån och i Sverige per mejl blev den försäkrad i ett Spanskt försäkringsbolag. Det var bara att slutligen byta ut nummerskyltarna och köra den varhelst den ville.

Lite till behövdes dock fixas innan det hela har klart. Autogiro för fordonsskatten är ganska bra att ha. Att köra en oskattad bil kan bli mycket dyrt. Förutom böter på upp till 2000€ samt bortforsling till polisupplag, kan registreringsskyltarna beslagtas på plats. Allt detta sker utan undantag om man skulle drista sig till att förutom köra med en obetald skatt även köra oförsäkrat. Vill varna för att polisen är helt obevekliga om de skulle ertappa en bilist med att göra detta. Därför var det lämpligt att ordna med autogiro på skatten såsom redan var ordnat med försäkringen.

Hur gör man då detta? Ganska enkelt faktiskt.

Det finns olika Sumakontor som ansvarar för olika saker. Vissa handhar endast fastighetskatt medan andra fixar mer eller mindre allt annat. Tog en promenad med IBAN numret i fickan noga nedskrivet och gick till ett Sumakontor på adressen Calle Patricio Perez 20 i Torrevieja. Efter en liten och ängslig väntan, då jag trodde att det var obligatoriskt att i förtid boka tid på nätet eller per telefon, vilket visade sig vara felaktigt, träffade jag en mycket trevlig äldre herre bakom en disk som dock inte talade ett endaste ord Engelska.

Med de fåtaliga och garanterat felaktigt uttalade Spanska orden ordnade det sig enkelt: Impuesto sobre vehículos al débito directo. Orden var noga nedskriva på en papperslapp, men han förstod direkt. Några minuter senare, efter noga granskning av legitimation och bankuppgifter och en underskrift på en datorplatta var det hela fixat. Fick dessutom ett kvitto på det.

Kvitto på det fixade autogirot på fordonsskatten

Dock, när jag försökte förklara att jag också ville ha en miljödekal till bilen, havererade det totalt. Till slut var det en annan besökare som kunde förklara på knappändig Engelska att det kunde man göra på något som hette Oficina de Correos. Vad det nu skulle vara hade jag ingen som helst aning om, men det låg bara några hundra meter från där jag var. Fick adressen och sedan hjälp av oumbärliga Google Maps för att hitta fram till vilket visade sig vare ett nästan alldeles ordinärt Spanskt Postkontor.

Bara att ta en kölapp i maskinen på vinst eller förlust, för att sedan stå i kö. Efter ca 20 minuter var det min tur. Den mycket unga mannen bakom disken kunde inte ett endaste ord Engelska, men efter att med en penna uppritat hur jag trodde ett miljömärke såg ut, förstod han vad jag menade och förklarade med hjälp av Google Translate att jag måste uppvisa något som hette “Permiso De Circulation”.

Bara att ta sig hemmåt och hämta rätta papper och återigen fixa en kölapp. Givetvis var jag numera oerhört förberedd efter flitigt användande av Google Translate. T.o.m så pass att jag numera visste att ett miljömärke förmodligen hette “etiqueta ambiental para el coche”, eller i vart fall något ganska snarlikt.

De rätta dokumenten är mycket viktiga i Spanien

Att sedan trycka på rätt knapp på köbiljettmaskinen var inte det lättaste, men så här den den ut:

Sedan att trycka på rätt benämning för ärendet var rena gissningen, men ser nu i efterhand att man faktiskt kan välja Engelska på den.

Inget av alternativen när det gällde ärenden för en bil syntes, så av ren tur tryckte jag längst ned till höger på “Siguente” och plötsligt fanns valet “Trámites de vehicolos” och följaktligen skrev den ut en lapp som ser ut enlig nedan:

Kölappen för fordonsärenden på postkontoret

Den mycket trevliga gamla damen kunde garanterat och uppenbart inte ett endaste ord Engelska, men med den enkla meningen “etiqueta ambiental para el coche”, fixades allt på några minuter. Fem Euro fattigare och med min spegelvända etikett på ett papper för uppklistrande på insidan av framrutan, gick jag nöjt hem och behöver numera inte oroa mig för att bilen är oförsäkrad, oskattad eller får böter när vi kör in i områden som kräver en miljödekal. Bara att sätta den nyinköpta dekalen på insidan och undersidan av framrutan på passagerarsidan.

Den tidiga förmiddagen blev till en förnöjd eftermiddag när allt var ordnat. Imorgon väntar en ny dag och då det skall letas efter en bilreparatör som kan fixa den havererade klimatanläggningen.

Ytterligare äventyr med ett Spanskt bilägande väntar.

Spanien 2023-03-15

För mer information finns det en mycket bra sida på Sumas hemsida som dessutom är på Engelska och som pedagogiskt förklarar hur man kan ordna med autogiro. Det går tydligen även att göra det per telefon. För att kunna logga in på deras hemsida behöver man BankID från antingen Sabadell, eller Caixa bank. BankID skall tydligen kunna gå att ordna om man besöker någon av de bankerna personligen. Är inte särdeles säker på att dem uppgifterna även gäller för Expats, de som inte är skrivna i Spanien, men det verkar så. Det kan rimligen även bli ytterligare problem om man inte har något konto i någon av dem bankerna.

https://teinteresa.suma.es/en/moocs-sumacademy-en/