Det var många utlandssvenskar som blev skrämda idag då det testades ett nytt larmsystem för mobiltelefoner. Meddelandet som skickades från myndigheterna till alla mobiltelefoner i Vega Baja och Elche var att floden Segura hade svämmat över.
Givetvis var inte alla medvetna om att det endast var ett test, så Facebook och Twitter svämmades snabbt över av frågor om något allvarligt hade hänt, vilket det alltså inte hade.
Upplevelsen för en del var mycket obehaglig, då långt ifrån alla var medvetna om testet i förväg, där en del menar att det vore lämpligt att skicka t.ex. ett SMS i förväg för att informera om vad som är på gång.
Dessutom skickades meddelandet endast på Spanska och Engelska. Verkar som om myndigheterna tror att samtliga turister och utlandsboende kan något av språken, vilket tyvärr är helt felaktigt.
Min sambo som för tillfället befinner sig i vår lägenhet Torrevieja ringde förskräckt hem för att få information om det som stod i varningen var korrekt, samt hur pass allvarligt det var.
Efter lite Googling stod det klart för oss att det bara var ett test.
ES-Alert-systemet är numera är integrerat i Agencia de Seguridads varningssystem tillsammans med de olika regionerna. I detta fallet Respuesta a las Emergencias de la Generalitat Valenciana.
Systemet har möjlighet att skicka ett meddelande till alla mobiltelefoner som är påslagna i ett specifikt område. På så sätt kommer de personer som befinner sig i ett område som drabbas av t.ex. en naturkatastrof, skogsbrandbrand, jordbävning eller annat, att höra ett högt ljud på sin mobil som i sin tur visar en varningstext på Spanska och Engelska. Ljudet och varningstexten försvinner först när användaren av mobilen bekräftar att meddelandet är läst.
Att turister handduksreserverar solstolar vid poolen på charterhotell är något som nog alla har sett eller själva gjort när de varit på semester. Jag skriver lite om det här:
Numera har många hotell regler för detta och försöker få bort fenomenet. Solstolar, där många av dem som största delen av dagen inte används mer än av en handduk. Tyvärr är det ju så, att oftast är det väldigt trångt runt poolen och för få solstolar, så om man vill sola på eftermiddagen finns det ibland inga som är lediga. Finns det några, så kan de mycket väl vara i skuggan, så på ett sätt förstår jag dem som gör så. Att det finns ett liknande fenomen med strandparasoll var jag lyckligt ovetande om, tills för några år sedan.
Hösten 2021 åt jag lunch på en av restaurangerna vid strandpromenaden på Playa Cura i Torrevieja. Kom i samspråk med en Rysk familj med en dotter i 6-års åldern. De hade köpt en lägenhet på fjärde våningen ovanför restaurangen, med en som de målande berättade, fantastisk medelhavsutsikt och sol nästan hela dagen. De hade också fått ett s.k. “Golden Visa” på grund av bland annat lägenhetsinvesteringen. Deras “Golden Visa” innebar att de numera sedan något år tillbaka även var Spanska medborgare.
Det var för övrigt inte första gången jag hade ett längre samtal med en rysk familj som hade blivit Spanska medborgare. Det hade jag haft tidigare, på våren samma år där de förklarade att det var vanligt att de flyttade till ett EU-land, då de inte ville att deras barn skulle växa upp och gå i skolan i Ryssland. I just Torrevieja, men även i många andra Spanska städer, var det mycket vanligt.
Efter ett tag, när kaffet hade kommit in och frun och dottern badade, kom samtalet in på just stranden Cura, där han menade att det under högsäsong hade varit svårt för dem att få en bra plats där. Mannen menade att bl.a. på grund av att han betalat så mycket som han gjort för lägenheten, skulle de ha en egen avgränsad och specificerad yta som bara fick användas av dem och ingen annan. Han framförde även att det också endast skulle vara dem som bor närmast stranden som skulle få använda den. Ett sorts boendepass skulle behöva uppvisas för säkerhetsvakterna som skulle finnas för att spärra av stranden för obehöriga. Han var besviken över att det inte var så här, då det var mycket vanligt på badstränderna i Ryssland.
Sedan några år tillbaka hade de därför, på grund av de tråkiga omständigheterna med avsaknaden av säkerhetsvakter, alltid under högsäsong minst ett parasoll placerat på stranden för att i vart fall försöka få bort några av de “obehöriga badgästerna” och därigenom ha tillgång till sin alldeles egna plats när de ville. Det var dock mycket trist att de ibland försvann. Helt enkelt blev stulna, vilket han var mycket upprörd över. Dock var det inte så kostsamt att köpa nya, vilket de fick göra minst tre-fyra gånger om året och hade numera ett litet lager av parasoll i lägenheten. Ibland när de hade gäster på besök, ställde de givetvis upp fler. Ibland tre-fyra stycken. Han var förvånad över att jag inte gjorde som honom.
Insåg ganska snart att det var bäst att försöka hålla masken och inte gå i polemik med honom angående den krassa inställningen han hade till offentliga badstränder. Vi var uppenbarligen uppvuxna med helt olika perspektiv på tillvaron. Tänkte däremot tyst för mig själv på den Spanska lagstiftningen om hittegods och att man kanske skulle tipsa om att det finns minst ett parasoll på Curastranden som man kan inlämna till polisen, för att någon månad senare kunna kvittera ut utan kostnad.
Även om jag tills nyligen varit helt ovetande om fenomenet, har flera Spanska kommuner däremot uppmärksammat det de senaste åren. “Parasollkriget”, La guerra de sombrillas som det kallas, har lett till att flera kommuner numera ger dem som sätter upp ett parasoll före bestämda tider, eller sätter upp ett och sedan inte använder det under några timmar, dryga böter på mellan 750-3000 €.
Den för Svenska mått mätt höga bötessumman stämmer väl överens med den Spanska rättstillämpningen, att det skall vara mycket kostsamt att bryta mot lagen.
Samtidigt har det anställts strandvakter som har till uppgift att samla ihop de mänger av reservationsparasoll som finns på stränderna och som bedöms aktivt inte användas, för att sedan lämnas in till polisen, där ägarna kan hämta ut dem om de betalar böterna.
Som en strandvakt förklarar: -Det första jag gör är att se om det finns något annat i närheten, som en väska eller strandtofflor. Finns det något sådant, kan de vara ute i vattnet och bada och då låter jag det stå kvar.
Naturligtvis har parasollreservanterna ett motmedel mot detta och har lärt sig, att om badvakten är lurig, bevakar och väntar några timmar tills någon kommer, förnekar de att det är deras parasoll och tar den avsevärt lägre ekonomiska förlusten av att förlora ett parasoll.
Ibland lägger de också ut något annat billigt i närheten, som en strandkasse och en gammal dagstidning, utslitna strandtofflor eller några strandleksaker väl synligt, för att det skall se ut som om parasollet används.
Den Spanska djurskyddslagstiftningen har i mer än ett decennium debatterats och kritiserats hårt, både nationellt och internationellt. Bl.a. på grund av det, har en ny lag aktivt utarbetats de senaste åren.
Debatten om förslaget till den nya lagstiftningen har varit mycket tuff, men röstades till slut igenom i parlamentet den 9:e februari i år, för vidare bearbetning i den Spanska Senaten (Överhuset) varefter de efter denna, skickar lagstiftsskrivningen vidare till Parlamentet för slutgiltigt beslut. Man förväntar sig att den kommer att vara färdigbehandlad senare i år.
Tyvärr och som är allt för vanligt i Spanien, är den i sitt nuvarande skick mycket luddig, otydlig och svårtolkad. Man får verkligen hoppas på att det blir avsevärt bättre när den väl är på plats. Otydligheten består bl.a. av vilka djur som skall räknas som sällskapsdjur, då det i den nuvarande skrivningen omnämns att samtliga djur som bedöms kunna väga över två kilo som fullvuxna och finns sig i privat ägo skall kunna räknas som ett.
Just nu arbetas det med en lista med djur, där det ingående kommer att specificeras vilka husdjur som är tillåtna, vilket samtidigt innebär att samtliga andra djur som inte finns med på den inte kommer att vara tillåtna att ha som husdjur. Dock får de som dessförinnan äger ett som blir otillåtet behålla det, men inte skaffa fler.
Huvuddragen i lagstiftningen kommer att bli enligt följande:
Alla husdjur skall registreras i ett nationellt register samt chipmärkas.
Katter får vara ensamma högst tre dagar och hundar 24 timmar, vilket f.ö. är mycket längre än den Svenska lagstiftningen. Dock är det positivt att det numera finns en lagstiftning om detta överhuvudtaget, då det inte funnits tidigare.
Katter som vistas utomhus skall vara steriliserade.
Hundägare skall ha en giltig ansvarsförsäkring (tredjepartsförsäkring) som bl.a. täcker skador på människor eller andra djur.
Alla djuruppfödare, även de som föder upp sällskapsdjur måste vara licensierade och bl.a. följa nya utarbetade riktlinjer om avelslämplighet. Det kommer samtidigt att vara ett allvarligt brott att föda upp och vidareförsälja utan licens.
Butiksförsäljning av katter, hundar och illrar förbjuds 12 månader efter lagen träder ikraft och de får i framtiden endast sälja akvariefiskar, gnagare och fåglar.
Blivande hundägare skall vara godkända på en hundägarkurs innan köpet, samt att de som idag äger en får två år på sig att genomgå och bli godkänd på den.
Den nuvarande skrivningen om att förbjudna hundar är de som “Potentiellt är farliga” ändras till att “hundar måste genomgå och klara ett socialiseringstest”, vilket skall genomföras enskilt för varje hund. Det är idag dock okänt om det bara skall gälla vissa raser eller samtliga hundar.
Hundar och katter får aldrig vara utomhus dygnet runt. Framförallt inte på balkonger, terrasser och innergårdar, samt när de är utomhus måste ha möjlighet till skydd mot väder, som t.ex. regn och sol och ha tillgång till mat och vatten
Minimimått för burar samt vistelseutrymme i hemmet för lösgående djur (t.ex. katter och hundar) kommer att specificeras.
Lagen kommer att undanta arbetshundar i jordbruket och jakthundar om de har en spårsändare men skall ha tillgång till väderskydd, vatten och mat.
Det kommer inte att bli billigt att bryta mot lagen, då böterna blir mellan 500-200 000 €, samt husdjursförbud i upp till 10 år. De som bryter mot lagen skall kunna dömas till fängelse mellan 18 månader till tre år för dem allvarligaste brotten.
Något som är speciellt positivt är när det gäller förvildade djur i urbana miljöer, som t.ex. vildkattskolonier. I lagen klargörs det tydligt vem som ansvarar för dem. I framtiden kommer det att bli stadsförvaltningen/kommunernas enskilda ansvar att sterilisera och se till att de har det bra. Innan har det till största delen fått bekostas genom privata insamlingar.
Sammanfattningsvis är det mycket bra att det till slut har röstats igenom en övergripande djurskyddslagstiftning, som i ett internationellt perspektiv är acceptabel. Den tidigare lagstiftningen har i många delar varit uppenbart undermålig och skyddet för husdjur har till stora delar inte alls varit reglerad.
Den Spanska medellönen ökade med 5,2 % brutto på årsbasis första kvartalet 2022 och nådde i genomsnitt 2 006,61 euro per månad. Ett nytt rekord för perioden mellan januari och mars ett enskilt år sedan 2008 då statistiken började beräknas.
Medellönen i besöksnäringen, bl.a. främst restaurangpersonal, var under samma period 1.151 Euro.
Kartan och statistiken är dock från 2019 och ger en bra bild på situationen innan pandemin, men som kan tänkas fortsätta nu under 2022 efter borttagandet av de flesta reserestriktionerna i Europa.
Det mest populära semestermålet (som i Sveriges fall är Spanien som flaggan anger) är baserat på det totala antalet semesternätter som invånarna har tillbringat i landet.
Bristande tro på olika Regeringar och deras politik är inget nytt. I tider av osäkerhet kan det leda till ett starkt politiskt ifrågasättande som kan utmana de styrande partiernas auktoritet och till och med hota ett helt lands stabilitet.
Statistiken är hämtad från Ipsos Global Trustworthiness Monitor 2022, som bl.a. analyserat graden av förtroende som invånarna har för sina Regeringar och Offentliga Institutioner.
Sedan pandemin började har det globala förtroendet för Regeringarna förbättrats med åtta procentenheter, men det är bara en liten förbättring jämfört med en i förväg låg andel.
Stora skillnader finns även bland enskilda länder. T.ex. har Indien, Tyskland, Nederländerna och Malaysia de högsta nivåerna av förtroende för Regeringen.
Många av länderna med lägst förtroende finns i Latinamerika. Detta är i linje med tidigare undersökningar och förtroendet för politikerna i regionen är nästan obefintligt. Till exempel i Colombia, anser bara 4 % av befolkningen att politiker är pålitliga. I Argentina är den ännu lägre, 3 %.
I allmänhet litar medborgarna mer på de offentliga institutionerna än de regeringar som ansvarar för att förvalta och finansiera dem, vilket möjligen kan bero på att de anser att tjänstemän är mer pålitliga än politiker och statsråd som inte sällan ändrar inställning beroende på hur de politiska vindarna blåser.
